Sökresultat:
1627 Uppsatser om Monetär miljöredovisning - Sida 61 av 109
IntÀktsredovisning - Hur Àr efterlevnaden bland IT-företag?
Syftet Àr att granska hur gÀllande normering och vÀgledning pÄ intÀktsomrÄdet efterlevs av IT-företag, samt att undersöka hur vÀgledningen upplevs av de företag den frÀmst riktar sig till. Vi har undersökt 56 IT-företag som samtliga finns listade pÄ A- respektive O-listan. Vi har jÀmfört deras Ärsredovisningar med RR 10 och RR 11 samt Stockholmsbörsens vÀgledning för intÀktsredovisning i IT-företag, för att se hur efterlevnaden Àr. För att undersöka hur de företag som vÀgledningen frÀmst riktar sig mot upplever denna, har vi genomfört intervjuer via e-post med redovisningsansvariga pÄ företagen. Intervjuerna har varit standardiserade, dÄ vi pÄ förhand bestÀmt samtliga frÄgor och dÄ samma frÄgor har stÀllts till samtliga respondenter.
Redovisningskonsultens förÀndrade yrkesroll : - en effekt av revisionspliktens eventuella avskaffande
Titel: Redovisningskonsultens förĂ€ndrade yrkesroll - orsakad av den avskaffade revisionsplikten Ămne: Företagsekonomi/Redovisning NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi 15 hp Författare: Mimi Eriksson, men03015@student.mdh.seJohanna Johansson, jjn06004@student.mdh.seDiego Velasquez, dvz06001@student.mdh.se Datum: 2009-05-29 Handledare: Ann-Sofi Paul Problemformulering: Vilka möjliga konsekvenser kan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten medföra för redovisningskonsulternas yrkesroll? Syfte: Uppsatsen Ă€mnar ta reda pĂ„ vilka förĂ€ndringar som kan uppkomma vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten för redovisningskonsulterna. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och ett deskriptivt/deduktivt angreppssĂ€tt. Uppsatsens primĂ€rdata bestĂ„r av intervjuer gjorda med redovisningskonsulter, revisorer samt SRF och FAR SRS. Slutsats: FörĂ€ndringarna kommer förmodligen till en början att gĂ„ lĂ„ngsamt fram för redovisningskonsulterna. Det som kan komma att ses Ă€r att redovisningskonsulten kan Ă€ven fĂ„ en mer affĂ€rsrĂ„dgivande roll. Konkurrensen kan komma att öka mellan revisorer och redovisningskonsulter dĂ„ möjliga "jĂ€vsituationer" kan upphöra vilket leder till att revisorerna kan komma att öka utbudet av kombiuppdrag.
Fastighetens miljöstatus : Risker och möjligheter
Enligt naturvÄrdsverket var ca 80 000 omrÄden potentiellt förorenade i Sverige 2010. För att skydda naturen finns miljöbalken och riktlinjer frÄn miljömyndigheter. Det har dock i dessa identifierats vissa brister. Exempelvis avsaknaden av personligt ansvar vid konkurser eller ett ekonomiskt incitament till att löpande följa och ÄtgÀrda negativa förÀndringar som orsakats miljön till följd av verksamheten.Röster har pÄ senare tid börjat höjas för att hitta finansiella lösningar för att bidra till en hÄllbarare utveckling i miljöarbetet. Ett sÀtt att bidra till denna utveckling vore om miljön prissattes.En metod att genomföra sÄdan prissÀttning Àr att utgÄ ifrÄn marknadsvÀrdet pÄ en fastighet om den vore helt obeflÀckad av gifter och i Ärsredovisningen redovisa den berÀknade ÄterstÀllandekostnaden som uppkommit som följd av verksamheten.
Kommunala avskrivningar
In 1985 the Swedish Association of Local Authorities and Regions published a paper on recommended depreciation time on capital assets for the public sector. This paper should only be seen as guidance, but many municipals use it without any further investigations. Swedish municipals are not like private companies; one very distinguished difference is that they are not allowed to make any profit. The municipals in Sweden are regulated by the constitution law which means that they can not go bankrupt. The public and the private sector have different legislations that result in different ways on how they for example treat depreciations.
TĂ€ckningskarta RDS P3-P4
I samband med introduktion av de nya digitala underbÀrvÄgssystemen pÄ FM-bandet, har ett behov av att kunna estimera tillgÀngligheten för tjÀnster som nyttjar denna bÀrare uppkommit. Nya tjÀnster introduceras och detta har lett till ett ökat tryck frÄn flera hÄll i Teracom om behov av en noggrannare tÀckningskarta för bl a underbÀrvÄgskanalen RDS och DARC. Exempel pÄ tjÀnster som Teracom infört Àr Epos som innebÀr överföring av korrektionsdata till GPS-mottagare (dGPS) för att ge en betydligt ökad positionsnoggrannhet. Syftet med detta examensarbete Àr att prediktera och verifiera tÀckningen för underbÀrvÄgssystemet RDS pÄ P3 och P4:s frekvenser. Valet av frekvenser beror pÄ att det Àr just pÄ dessa frekvenser som tjÀnsten Epos sÀnds ut.
Datorbaserad koncernredovisning : en studie av koncernredovisningsprogram
Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.
Revisorns roll i mindre företag : Vilka effekter kan en eventuell avreglering av revisionsplikten fÄ?
SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ĂREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att fĂ„ för smĂ„företagens relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förĂ€ndras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har anvĂ€nt en kvalitativ metod. PrimĂ€rdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för smĂ„företag.Slutsats: DĂ„ revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hĂ€nsyn till oberoendefrĂ„gan, som idag begrĂ€nsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nĂ€ra relation mellan de bĂ„da parterna med Ă€n mer rĂ„dgivning Ă€n idag. Revisorn anlitas dĂ„ inte lĂ€ngre för ett granskningsuppdrag utan anvĂ€nds enbart som ett stöd och en hjĂ€lp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..
ResultatförbÀttring : - brister i IFRS 3
Uppsatsen Àr en jÀmförande studie över vilken pÄverkan standardÀndringar i USA. respektive Sverige har haft pÄ koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft tvÄ syften: det ena Àr att se hur den förÀndrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar pÄverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal pÄ den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur vÀl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardÀndringen i Sverige.VÄr undersökning visar pÄ att alla koncerner med stor goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mer av standardÀndringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhÄllande till eget kapital pÄverkas mindre.
K3-regelverkets förvÀntade pÄverkan pÄ fastighetsbolag : Med fokus pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter
K3-regelverket har Ànnu inte införts. Det finns dÀrför mÄnga frÄgor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. TvÄ av de största förÀndringarna i och med K3-regelverket Àr kraven pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla insikt i och förstÄelse om hur fastighetsbolag som skall tillÀmpa K3-regelverket, ser pÄ detta regelverk och hur de tror att de kommer att pÄverkas av det i samband med införandet av detta.I studien anvÀnds en induktiv ansats. Det Àr ett relativt komplext problem som undersöks, och dÀrför anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.
Den nya kassaregisterlagen
The government appointed in 2004 a special investigator with the objective to investigate the possibility of introducing a new law concerning implementation of obligatory cash registers with certain certification. This resulted in SOU 2005:35 ?Krav pÄ kassaregister - Effektivare utredning av skattebrott? (Proposition 2006/07: 105). Following advice received from the respondents, the government has drafted a bill submitted to parliament in March 2007. Government bill 2006/07: 105 proposals for new law on cash registers, and submitted to parliament 2007th Act (2007:592) on the cash register was adopted by parliament in March that year and came into force on 1 January 2010.
Brandskyddsinventering av Àldre trÀhusbebyggelse i StrÀngnÀs: en redovisning av resultat och ÄtgÀrdsförslag över omrÄdet Kvarnbacken
I StrÀngnÀs stadskÀrna finns kvarter med mycket gammal trÀhusbebyggelse, som med ett nödrop undkom den stora stadsbranden Är 1871 och som nu utgör ett stort kulturvÀrde samt Àr ett unikt kÀnnetecken för staden. I dessa gamla omrÄden prÀglas stadsbilden av tÀt bebyggelse, trÄnga grÀnder och lÀttantÀndliga byggnadsmaterial. Dessa faktorer gör det lÀtt för en brand att sprida sig frÄn byggnad till byggnad och frÄn kvarter till kvarter, vilket snabbt kan leda till en mycket stor katastrof. Detta arbete innehÄller en detaljerad redovisning med en brandskyddsinventering av omrÄdet Kvarnbacken, i StrÀngnÀs innerstad. Inventeringen Àr utförd med hjÀlp av ett inventeringsverktyg kallat ?BrandskyddsvÀrdering av kulturbyggnader? (BSV-k).
Budgetprocessen och motivation
Syftet med att anvÀnda budgetering har förÀndrats över tiden genom ökade krav pÄ ekonomistyrningen. FrÄn att ha haft fyra huvudsakliga syften: implementering av strategi, samordning, ansvarsfördelning och grund för utvÀrdering, har det pÄ senare tid presenterats sju syften med budget. De traditionella syftena har benÀmnts, prognos, kontroll, planering och samordning. Till dessa har lagts tre modernare syften, Ätagande, motivation och kommunikation (Lindvall, 2001). NÀr man anvÀnder sig av budgetansvar, eller som Lindvall definierar det, resultatansvar, kan suboptimeringsproblem, t.ex.
Informationskvalitet och verkligt vÀrde: En undersökning om de noterade europeiska affÀrsbankernas kostnad fo?r rÀntebÀrande kapital
Vi tillÀmpar en kvantitativ tvÀrsnittsstudie för att undersöka huruvida informationskvaliteten inom finansiella rapporter pÄverkar bolagens kostnad för rÀntebÀrande kapital. Redovisningsforskning och finansteori hÀvdar att informationskvalitet ? det vill sÀga osÀkerheten i vÀrderingsestimat för en underliggande tillgÄng ? medför en informationsasymmetri för lÄngivare, vars prissatta osÀkerhet pÄverkar bolagens kostnader för rÀntebÀrande kapital utöver standardriskfaktorer. Vi bygger vidare pÄ antagandet genom att studera noterade europeiska affÀrsbanker. Ett icke-sannolikhetsurval tillÀmpas för att mer specifikt adressera de största affÀrsbankerna under studiens valda tidsperiod 2009-2011.
Införandet av den omvÀnda byggmomsen : - Konsekvenserna och skillnaderna mellan stora och smÄ företag
Den 1 juli 2007 infördes nya momsregler inom byggbranschen vid försÀljning av byggtjÀnster. Dessa regler innebÀr att köparen istÀllet för sÀljaren redovisar momsen och dÀrför kallas det för omvÀnd moms. Syftet med införandet av dessa regler var att minska skattefusket. Vi vill i vÄr uppsats undersöka vilka problem införandet av den omvÀnda momsen har inneburit, samt ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad mellan hur stora och smÄ företag har hanterat övergÄngen. Vi vill Àven utvÀrdera den nya metoden jÀmfört med den gamla.
CSR ( Corporate social responsibility) : En studie om hur H&M:s kunder upplever företagets kommunikation av CSR pÄ den inhemska marknaden.
K3-regelverket har Ànnu inte införts. Det finns dÀrför mÄnga frÄgor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. TvÄ av de största förÀndringarna i och med K3-regelverket Àr kraven pÄ komponentavskrivning och upplysning om verkligt vÀrde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla insikt i och förstÄelse om hur fastighetsbolag som skall tillÀmpa K3-regelverket, ser pÄ detta regelverk och hur de tror att de kommer att pÄverkas av det i samband med införandet av detta.I studien anvÀnds en induktiv ansats. Det Àr ett relativt komplext problem som undersöks, och dÀrför anvÀnds en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.