Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- elev, matråd mm).

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga Mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden.

 Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur personalförändringar påverkar särskoleelever som är integrerade i grundskolan. Den typ av personalförändring som avsågs i studien var när elevassistenter slutade arbeta på skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer genomförts där både särskoleelever, elevassistenter och pedagoger har fått delge sina erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att det uppstod en orolig situation när beskedet kom, samt under den perioden som pågick fram till att särskoleeleverna, elevassistenterna och pedagogerna fick veta hur den nya situationen skulle bli. Det uppstod även en sorg mellan särskoleeleverna och elevassistenterna, eftersom en nära relation byggts upp emellan dem.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

Internetanvändandet har förändrats och allt yngre personer brukar internet. I dags- och kvällstidningar går det att läsa om barn och ungdomar som utsatts för diverse övergrepp som kan kopplas till internetkontakter. En stor riskgrupp är flickor i de nedre tonåren delvis på grund av intresset för kommunikation och sociala nätverk, samtidigt som internet är en viktig del i skolarbete och annat kunskapsinhämtande. Ofta vet inte föräldrar vad ungdomar gör på internet och det kan vara svårt att ha kontroll då tillgängligheten är stor i och med smarta telefoner och surfplattor. Med utgångspunkt i detta lades studiens fokus på föräldrarnas perspektiv på ålder och Mognad, känslan av kontroll samt tankar kring risk kontra nytta med internetanvändningen.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Diabetes hos barn medför förändringar som påverkar det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes är därför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod användes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes.

Bakgrund: Barn som besöker sjukhus och andra vårdinrättningar förknippar ofta vistelsen med undersökningar och behandlingar. De ofta rädda för det okända och för att inte veta vad som ska hända. Det kan bero på den annorlunda miljön och på möten med nya främmande ansikten. Om dessa procedurer också är förknippade med smärta kan barnen riskera att utveckla ökad stress och rädsla inför kommande procedurer Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans möjligheter att lindra rädsla och smärta hos barn i samband med smärtsamma behandlingar och procedurer inom sjukvården Metod: En litteraturstudie baserad på 24 vetenskapliga artiklar och 2 doktorsavhandlingar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet har två huvudteman identifierats.

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Att vara ambulanssjuksköterska innebär ett stort ansvar som kräver goda kunskaper både praktiskt och teoretiskt inom flera olika områden. Eftersom det är relativt nytt att arbeta strukturellt i ledningsfunktionen har författarna valt att undersöka upplevelsen av att vara medicinskt ansvarig på skadeplats och vad som kan underlätta uppgiften. Studien bygger på kvalitativa intervjuer. Ambulanssjuksköterskorna förbereder sig på väg ut till patienten både praktiskt och mentalt och ställer höga krav framför allt på sig själva. I studien framkom att att ambulanssjuksköterskan generellt har ett bra samarbete med kollegan och övriga inom den egna organisationen.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tänker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill även undersöka vilka verktyg pedagogerna använder sig av när det gäller barns inflytande. Våra frågeställningar i denna undersökning är följande: Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att främja barnens rätt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan påverkar arbetet med inflytande? Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet på ett eller annat sätt. Det har varit svårt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det är något som ständigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden.