Bakgrund: Hur tillgångar skall värderas har alltid varit en av redovisningens stora frågor. Svensk redovisning, som länge varit starkt influerad av tysk redovisning, har under decennier haft försiktighetsprincipen som ledstjärna och tillgångar har hellre värderats för lågt än för högt. På senare tid har redovisningens syfte dock skiftat en aning i karaktär. När IASBs internationella regelverk trädde i kraft 2005 värderas förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar påverkar resultatet och är således av stor betydelse.

I en tid där nästan hela svenska folket är aktieägare har företagsvärdering och därtill relaterad information fått en allt större uppmärksamhet i media. Ett av dessa företag som debatterats och analyserats på senare tid ? med helt olika rekommendationer som följd ? är Svenskt Stål AB, SSAB, företaget som blev föremålet också för vår värdering. SSAB verkar som stålpro-ducent i en bransch som närmast dagligen diskuterats i media under senare år, framför allt på grund av kraftigt stigande stålpriser och de inverkningar detta har fått på resten av industrin. Syftet med denna uppsats har varit att med hjälp av den diskonterande kassaflödesmodellen uppskatta ett värde på SSAB och jämföra detta med den rådande aktiekursen för att därefter undersöka vad eventuella skillnader kunde bero på.

Syftet med vår uppsats är att genom teoristudier och empiriska under-sökningar skapa en ökad förståelse för varför marknadskommunikation till mogna konsumenter och i synnerhet 40-talister är viktigt samt belysa hur man ska kommunicera med målgruppen för att nå den framgångsrikt. För att bättre kunna åskådliggöra hur man applicerar teorierna på verkligheten, och hur marknadskommunikationen ser ut idag, har vi valt att utgå från en bransch, charterbranschen, och en begränsad åldersgrupp, 40-talisterna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi använder oss av kvalitativa intervjuer i form av gruppdiskussioner och telefonintervjuer. Angreppssättet i undersökningen är det abduktiva, och uppsatsen kan anses vara explorativ och till viss del deskriptiv. Vi har valt att använda teorier som är relevanta för vår målgrupp, dvs.

SammanfattningTitel:En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i två branscher med olika risknivå ? efter första verksamhetsåret.-Jämförelse mellan bolag i fastighet- och tillverkningsbranschen.Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Christoffer Blomqvist och Martin HammarstenHandledare:Arne Fagerström och Annika LakeDatum:Maj 2013Nyckelord:Företagsfinansiering, kapitalstruktur, soliditet, soliditet 2, skuldsättningsgrad, eget kapital, räntebärande kapital, risk.Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka kapitalstrukturen i tvåbranscher med olika risknivå, för att sedan jämföra branscherna och undersöka om kapitalstrukturen skiljer sig åt mellan dem. Studien undersöker även faktorer som påverkar företagens val av kapitalstruktur i de båda branscherna.Metod:Uppsatsen har sin grund inom det vetenskapliga ämnesområdet företagsfinansiering. Studien har genom en kvantitativ metod utfört en dokumentstudie i databasen retriever, där siffror och nyckeltal har hämtats genom årsredovisningar från bolag inom studiens två branscher. Resultaten från dokumentstudien har kopplats till innehållet i studiensreferensram och sedan analyserats för att komma fram till en slutsats.Resultat och slutsatser:Resultaten från denna studie visar att branschen för uthyrning av fastigheter har en kapitalstruktur som är betydligt mer viktad åt belåning gentemot branschen för tillverkning av maskiner/maskindelar, efter första verksamhetsåret.

Världsekonomin har genom historien med jämna mellanrum drabbats av olika former av ekonomiska bubblor och kriser. Världsekonomin, som idag är inne i en av historiens tuffaste lågkonjunkturer, har präglats av stigande börskurser från 2003 till mitten på 2007. Under föregående år tog det däremot tvärstopp på världens börser, bland annat sjönk Stockholmsbörsen med 42 %. Som bakgrund till den här uppsatsen ligger de senaste årens stora kursrörelser på aktiemarknaden.Syftet med denna uppsats är att göra en företagsvärdering av det svenska byggföretaget Skanska AB och således komma fram till om Skanska AB i dagsläget antas vara ett över- eller undervärderat företag på Stockholmsbörsen.Uppsatsen är en blandning av kvalitativa- och kvantitativa metoder, där uppsatsen bygger på den teori som finns inom området finansiell analys samt utgår från mikroekonomiska teorier. Skanska AB ska värderas utifrån en kassaflödes- samt en relativvärdering och de slutsatser som presenteras utgår från både en deduktiv och en induktiv ansats.

Bakgrundochproblem: Genom vårt intresse kring lönsamhetsstyrning introducerades viinitialt, av vår handledare, till fallföretaget. Fallföretaget hade nyligen startat ett projekt föratt förbättra lönsamheten. Studien inleddes därför med explorativa intervjuer för attundersöka företagets situation närmare. Under de inledande intervjuerna framkomönskemål om en styrmodell med mer inriktning mot intäktsdrivare och kundvärden äntidigare. Utifrån detta beslutades att undersöka om VCM skulle kunna fylla detta behov.Syften: Belysa problematiken kring lönsamhetsstyrning i en komplex tillverkningsmiljö ochutvärdera tillämpbarheten av VCM i densamma.

Syftet med denna uppsats är att undersöka utvecklingen avseende tillväxt och finansieringunder en tio års period för Gasellföretag, jämföra med utvecklingen för deras respektivebransch samt undersöka om det finns framträdande skillnader på branschnivå. Populationenutgjordes av 128 Gasellföretag från Dagens Industris lista från år 2000 över de 250 främstaGasellföretagen det året, vilka branschindelades i 7 branscher. För att undersöka utvecklingenför Gasellföretagen användes en jämförelsegrupp bestående av det totala antalet företag iSverige i dessa 7 branscher. Jämförelser skedde på bransch såväl som på aggregerad nivå. Deredovisningar som låg till grund för utnämningarna år 2000 är från 1999 och de inledde vårmätperiod.

Bakgrund: Förutsättningar förändras snabbt i dagens samhälle där utvecklingenav tjänstesektorn minskat betydelsen av det industriella samhälle som tjänat oss allaväl genom decennier. Detta ställer stora krav på redovisningens aktualitet och ökarbetydelsen av immateriella tillgångar eftersom den nya tidens företag i mindre utsträckninghar fysiska tillgångar för att ta position på konkurrensutsatta marknaderoch skapa värde för sina intressenter.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det historiska sambandet mellan omsättningoch tillgångar fortfarande är giltigt för företag som verkar i dagens klimatsamt i vilken utsträckning företag kan välja att finansiera sin verksamhet via den egnabalansräkningen eller genom resultaträkningen. Krävs det kapital i dagens samhälleför att ett företag skall kunna öka omsättningen?Avgränsningar: Uppsatsen omfattar 84 företag som varit noterade på OMX NasdaqStockholm Large Cap och Mid Cap samtliga år mellan 2006 och 2013 där sambandetmellan omsättning, tillgångar och kostnader observeras.Metod: För att besvara uppsatsens frågeställning om sambandet mellan omsättning,tillgångar och kostnader används ett kvantitativt förhållningssätt. Resultatetbaseras på regressionsanalys där definierade statistiska modeller bygger på tidigareakademisk forskning och kunskap.

Lönsamheten i det svenska lantbruket har försämrats under de senaste åren. Den svenska nötköttsproduktionen uppvisar samma trend med en fallande lönsamhet och även färreproducenter. Ökade priser på mark och en stark konkurrens från utlandet är bidragande faktorer till de problem som branschen uppvisar. Svensk nötköttsproduktion är i dagens läge en kapitalintensiv bransch som kräver mycket kapital i exempelvis djur och byggnader. Med den försämrade lönsamheten som bakgrund är det aktuellt att finna vägar för att identifiera och minska kostnaderna för de svenska nötköttsproducenterna.Denna studie kommer att rikta in sig på avskrivningarnas del av kapitalkostnaderna i svensk nötköttsproduktion och fokus kommer att ligga på byggnader.

Kandidatuppsats i företagsekonomiEkonomihögskolan vid Växjö universitetFEC 399, HT 2005Författare: : Maria Holmblad och Emma JohanssonHandledare: Andreas JanssonTitel: Miljöredovisningar - En studie om skillnader i omfattning ochutformningBakgrund: Miljöredovisningar är ett relativt nytt fenomen som de senaste årenfått allt större genomslagskraft. Det finns än idag inte några krav på en särskildmiljöredovisning, varken i Bokföringslagen eller Årsredovisningslagen.Förekomsten av miljöredovisning, separat eller som del av årsredovisningen,och fastställandet av utformning och innehåll har ännu inte reglerats vare sig ilagar, normer eller praxis.Syfte: Syftet med denna studie är att genom en explanativ studie av befintligamiljöredovisningar undersöka huruvida det föreligger samband mellan miljö-redovisningarna och olika företagskaraktäristika, samt att förklara de eventuellasamband som föreligger.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar endast företag på StockholmsbörsensA-lista över mest omsatta aktier. Dessutom studeras endast miljöredovisningarfrån 2004 års redovisning samt ett begränsat antal företagskaraktäristika.Metod: Miljöredovisningarna studeras och utvärderas med hjälp av en enkätbaserad på en förstudie av fem stycken miljöredovisningar. Uppsatsen formu-lerar sedan, utifrån befintliga teorier, fyra hypoteser som sedermera testas medhjälp av olika statistiska metoder så som t.ex. regressionsanalys.Resultat, slutsatser: Studiens resultat kopplas i analysen till de underliggandeteorierna.

Runt år 1998/1999 blev det obligatoriskt för samtliga Sveriges revisor att i not i företagens årsredovisning ge en prisbild på hur fördelningen mellan revisionskostnader och andra uppdrag fördelades. Dock säger lagen inget om revisorns skyldighet att visa denna fördelning såsom den verkligen ser ut. Detta har gjort att revisorn kunnat använda noten som prissignal mot klienten.Vårt syfte med uppsatsen var att beskriva de olika faktorer vi valt ut, som skulle kunna påverka hur revisorn väljer att fördela sina kostnader på revision och andra uppdrag. Vi ville inkludera hela Sverige och därför valde vi ut tio företag i varje län, vilka vi undersökte. Genom att läsa in sig på tidigare forskning som gjorts på området fick vi en uppfattning om vilka faktorer som kunde påverka revisorns prissättning.

Bakgrund och problem: Arbete med hållbarhet och redovisning blir alltmer utbrett inom företagsvärlden. Det är ett val företag gör för att ta vara på de resurser världen har och för att leva upp till det yttre trycket från företagens intressenter. Ett ökat förtroende mellan företag och dess intressenter kan bidra till en förstärkning av varumärket. Vad är det som idag motiverar de undersökta företagen att tillämpa hållbarhetsredovisning alternativt att inte tillämpa det?Syfte: Denna studie avser att undersöka fyra svenska klädföretags incitament till hållbarhetsredovisning och vad som kan skilja dessa åt.

Bakgrund och problemdiskussion: Det har inom ekonomistyrningen sedan länge varit ett stort fokus mot ett företags kostnader och vad som driver kostnader inom ett företag. Under senare år har det dock propagerats för att kunden ska en starkare inverkan på ett företags ekonomistyrning. Det hävdas även att ekonomistyrning med ett tydligt kostnadsfokus har kommit skuggan av ett företags förmåga att skapa värde för kunden. Under årens lopp har det utvecklats modeller såsom ABC-kalkylering och aktivitetsbaserad styrning vilka syftar till att skapa värde för kunden. Dessa modeller betonar dock kostnader framför intäkter och förklarar inte till fullo vad som skapar och driver såväl intäkter som vinst inom företag.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för småföretag i Sverige (Justitiedepartementet, 2010). De företag som inte behöver ha revisor är enligt aktiebolagslagen (SFS 2005:551) de företag som under två år inte överstiger mer än ett av följande krav: 1) nettoomsättning om 3 miljoner kronor 2) balansomslutning om 1,5 miljoner kronor 3) tre anställda. Resultatet av avskaffandet var att ca 250 000 företag slapp krav om revisionsplikt (Justitiedepartementet, 2010). För dessa företag är det upp till de själva att ta ett beslut om de vill avskaffa sin revisor. För att ta ett sådant beslut är det viktigt för företagen att veta fördelarna och nackdelarna med revision. I och med den starka förbättringen i den svenska ekonomin har företagens efterfrågan på krediter stigit de två senaste åren (Sveriges Riksbank, 2011, s. 33-34).

År 2013 var den globala omsättningen för modeindustrin ca 76 tusen miljarder svenska kronor (Office of Textiles and Apparel, 2014). Bara i Sverige omsattes det 229 miljarder svenska kronor år 2012 inom denna sektor, en ökning på 11 % från föregående år (Tillväxtverket, 2014). Att modebranschen är under ständig utveckling och ökar i tillväxt kan man se då dessa siffror stiger varje år. Statistik från 2014 visar att trots denna ökning så överlever endast 47 % av nystartade modeföretag de tre första åren (Statistic Brain, 2014). Så hur lyckas man som modeföretag i early stage-fasen att med begränsade resurser stärka sitt varumärke och hålla sig kvar på marknaden? I denna studie berörs olika delar så som traditionell marknadsföring, okonventionell marknadsföring, branding samt transparens, där huvudfokus ligger på företag i early stage- fasen av sin uppstart.