CSR har bara blivit mer och mer populärt under åren. Idag engagerar sig många fler företag på något sätt i CSR än för 10 år sedan. CSR brukar sägas bestå av tre delar - miljöansvar, socialt ansvar, där hälsa ingår, och ekonomiskt ansvar. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på miljö- och hälsoansvar.Ett stort fokus i dagens samhällsdebatt är just CSR och att företag måste ta mer ansvar även för miljö och hälsa. Om företagen inte gör det kommer det få negativa konsekvenser då CSR är allt viktigare för konsumenterna.

I november 2007 beslutade den svenska regeringen att samtliga offentligt finansierade organisationer, oberoende bransch, ska upprätta hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI:s riktlinjer. Hållbarhetsredovisningen ska fungera som ett komplement till den finansiella redovisningen och i dessa ska organisationerna redovisa miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer. Samhällets påtryckningar på att organisationer ska ta sitt ansvar för sina handlingar på ett hållbart sätt har ökat med tiden, med andra ord, strävan efter en hållbar utveckling behövs för att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Corporate Social Responsibility,, vilket syftar till att spegla organisationers miljömässiga sociala och ekonomiska påverkan, har således blivit ett betydelsefullt verktyg att integrera i organisationskulturen. Genom detta koncept har en icke vinstdrivande organisation, Global Reporting Initiative tagit fram ett ramverk (G4) för att möjliggöra harmonisering mellan organisationers hållbarhetsredovisningar, samt för att öka hållbarheten genom hållbara styreffekter.

Småföretagen kan ses som en viktig del av samhällsekonomin i Sverige då de utgör 98 procent av Sveriges företag. Deras överlevnad kan därför vara betydelsefull, bl.a. som arbetsgivare. Men vilka är då dessa småföretagare: är det möjligt att se dem som jämförbara homogena grupper av individer i homogena branscher? Vi har därför i denna studie undersökt vilka dessa småföretagare är i en hoMogen bransch som plastindustribranschen och hur småföretagarna verkar i sitt företagande.

Sedan slutet av 1990-talet har det blivit allt vanligare att företag redovisar de icke-finansiella målen såsom social och miljö. Dessa sammanställs ofta i en hållbarhetsredovisning vilkenär frivillig för företag att upprätta. I Sverige är förekomsten av en extern granskning av den frivilliga hållbarhetsredovisningen inte så utbredd. Endast 8 % av de svenska företagen väljer att låta en extern part granska deras hållbarhetsredovisning.Trots att granskning av hållbarhetsredovisning idag är frivillig finns flera orsaker till varför företag ändå väljer att låta en extern part granska redovisningen. I denna uppsats undersökerförfattarna några av orsakerna till varför eller varför inte svenska börsbolag väljer att låta en extern part granska hållbarhetsredovisningen.

Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. Detaljhandelsbranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en branschanalys genom att titta på branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder.

SAMMANFATTNINGTitel: Förtroende och efterlevnad ? om franchisetagares upplevelser av franchiserelationen.Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Joel Degerth, Adam Hultman.Handledare: Pär Vilhelmson, Maria Fregidou-Malama och Ernst Hollander.Datum: 2014 ? maj Syfte: Denna studies syfte är att ur franchisetagarens perspektiv skapa en förståelse för hur denne upplever förtroende för franchisegivarenMetod: Då syftet har varit att skapa förståelse kring ett ämne, så har studien gjorts på ett kvalitativt vis. För att få in den data som eftersträvats har semistrukturerade intervjuer genomförts där tio stycken franchisetagare inom fastighetsmäklarbranschen intervjuats. Fem av dessa i Gävle och resterande i Stockholm. Materialet har därefter analyserats genom tematisering och presenteras slutligen tillsammans med resultaten.Resultat & slutsats: Studien visar att den modell som har använts för att tyda förtroendenivån är valid och väl applicerbar inom den svenska fastighetsmäklarbranschen.

Detta är ett examensarbete utfört på Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som är en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhållande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett logistiskt synsätt tillhandahålla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? så att dessa stämmer bättre överens med byggbranschen i allmänhet samt finna förbättringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrån ett logistiskt hänsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagsläget med avseende på Make och Return. Därefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit längs med arbetets gång. Ett sådant förslag är att införa en nivå 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gå in lite djupare i detalj på hur de olika byggnationsmomenten går till och vad som ingår i dessa.

Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvärlden och modellen ska enligt förespråkarna skänka en transparent bild över hur företagen sammanlänkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsättningsgrad, ägarkoncentration och bransch) som kan påverka valet att tillämpa IR-principer. Vidare undersöks om mängden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillämpar IR och övriga. Fokus ligger på social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar. Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehållsanalys av 67 årsredovisningar från företag noterade på Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har använts för att analysera den insamlade empirin. De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mängden integrerad miljö- och social information i årsredovisningarna.

Inledning: Företag lägger allt större fokus på deras logistikflöden. Anledningen till detta är att en effektiv logistikkedja kan skapa konkurrensfördelar. Detaljhandeln är en bransch som vuxit de senaste åren. Parallellt med att både utbudet av fysiska och E-handelsbutiker tilltagit har även konkurrensen ökat. Många detaljhandelsföretag har därför valt att outsourca delar eller hela sin logistikkedja, för att på så sätt kunna fokusera på kärnverksamhet.

Denna uppsats behandlar varumärkesassociationer samt dess påverkan på varumärkeskapital. Uppsatsen är genomförd som en fallstudie och undersöker hur det svenska telekommunikationsföretaget Tre tolkar konsumenters associationer till varumärket Tre. Detta jämförs sedan med de varumärkesassociationer som föreligger kring Tres varumärke på marknaden.Varumärkesassociationer formas primärt hos konsumenter och är således inte enbart en process som företag styr. Detta innebär dock inte att associationerna är opåverkbara från företagets sida. En central faktor som påverkar skapandet av varumärkesassociationer har i denna uppsats påvisats vara konsumenters kontakt med företaget, där framförallt den första kontakten tenderar att forma associationerna.

Bakgrund: Det råder delade meningar om vilken som är den lämpligaste löneformen inom Byggbranschen. De två huvudaktörerna i denna studie innefattar Byggnads som är byggarbetarnas fackliga förbund och Sveriges Byggindustrier (BI) som är byggföretagens bransch- ocharbetsgivarorganisation. Dessa företräder två olika ståndpunkter. Byggnads vill att arbetstagarna ska arbeta under en prestationslön medan BI vill att det ska finnas en valbarhet av löneform.Syfte: Vi avser att skapa oss en förståelse för hur BI, Byggnads och arbetsgivarna argumenterar för sina uppfattningar kring prestationslön respektive tidlön. Vi avser även att skapa oss en förståelse för huruvida dessa uppfattningar eventuellt påverkar synen på arbetsmiljö och kvalité.Vi vill också skapa oss en förståelse för arbetstagarnas upplevelser kring prestationslön respektive tidlön.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.

Nivå: C-uppsats i MarknadsföringLärosäte: Institutionen för företagsekonomi vid Umeå UniversitetFörfattare: Peter Björklund 840831-8510, Johan Gustavsson 860928-7852pebj0001@student.umu.se, jogu0010@student.umu.seHanledare: Sofia Isberg, sofia.isberg@usbe.umu.seTitel: Drivkrafter bakom grön marknadsföring ? en studie av två BranscherProblembakgrund: Grön marknadsföring är ett relativt nytt koncept. Under de senaste 30 åren har oron över de sociala och miljömässiga konsekvenserna av handel ökat och en debatt har tilltagit rörande förhållandet mellan marknadsföring och den fysiska miljön. Därav är det av yttersta vikt att förstå varför företag satsar på att producera gröna alternativ, det vill säga vilka drivkrafter som ligger bakom detta.Syfte: Denna studie syftar till att förstå vilka drivkrafter som ligger bakom ett val att satsa på grön marknadsföring. Vidare så syftar denna till att jämföra skillnader och likheter i drivkrafter att satsa på grön marknadsföring mellan två branscher.Metod: Denna studie är en kvalitativ studie.

Bakgrund: Platserna som ger artister möjligheter att nå ut med sin musik har ökat massivt i och med Internet och alla de digitala plattformar som finns idag. Det är således lättare att möjliggöra lyssnande men det behöver inte betyda att någon lyssnar. Konkurrensen har ökat och skivbolag tar numera färre risker med nya artister. Därmed behöver okända artister på egen hand ta sig till en uppmärksammad nivå. Forskningsfråga:Vad krävs idag av en artist för att uppmärksammas av publik, media och branschfolk i Sverige? Syfte:Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur projekt Talangcoaching på bästa sätt ska coacha sina Talanger så att de uppmärksammas av publik, bransch och media i Sverige.

Bakgrund och problem: Jämställdhet är ett aktuellt ämne som diskuteras bland både forskare och medier. Revisionsbranschen anses som en jämställd bransch samtidigt som undersökningar visar att kvinnor i de större företagen inte uppfattar den så jämställd som den genom könsfördelningen verkar vara. Forskare menar att det är viktigt att följa hur information om kvinnor och män redovisas i företags års- och hållbarhetsredovisningar för att se hur uppfattningar förändras över tid. Studier har genomförts i syfte att se hur företag redovisar sociala faktorer, såsom jämställdhet, men dessa finnes underrepresenterade i Sverige vilket leder fram till studiens problemformulering: Vad redovisar större svenska revisionsbyråer om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar och hur har denna redovisning förändrats från räkenskapsår 2007/2008 till och med räkenskapsår 2011/2012? Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva vad större revisionsbyråer i Sverige redovisar om jämställdhet i sina års- och hållbarhetsredovisningar för att få bättre insikt i denna redovisning.