Problem: En företeelse som är kopplad till det nya informationssamhället och som många tror kommer att bli ännu större framöver är kunskapsföretag. Arbetsuppgifterna inom denna nya bransch kräver ofta högre kompetens och kreativitet än tidigare. Många faktorer påverkar de anställdas motivation, vilken om den förbättras kan bidra till ökad prestation inom företaget. Hur kan man hitta kritiska faktorer som mäter prestationer? Kommer dessa att kunna mätas och vad är deras för- och nackdelar? Vilka olika medel kan det enskilda företaget använda för att belöna sina medarbetare? Kan man med hjälp av olika modeller och/eller teorier utforma ett belöningssystem som främjar företagets långsiktiga mål? Syfte: Vi vill börja med att utveckla en referensram kring motivations- och belöningssystem i kunskapsföretag som befinner sig i en tillväxtfas.

Bakgrund och problemformulering: Det finns en komplexitet vid användandet av olika styrmodeller och därför är det av vikt att kritiskt granska vilka styrmedel som implementeras i organisationen. Det är även viktigt att se till att styrmodellerna samverkar och välja den rätta kombinationen av dem. Problematiken handlar om att organisationer använder sig av styrmodeller som inte är kompatibla med varandra. Styrmodeller som bygger på olika styrlogiker riskerar att motverka varandra vilket kan leda till obalanser och negativa effekter.Syfte: Uppsatsens syfte är att, via enkätstudie, beskriva om mellanchefer upplever balans mellan ekonomistyrningsmodellerna; mål- och resultatstyrning samt detaljstyrning och förklara om skillnaden i ägandet kan vara en förklaringsfaktor till eventuella obalanser. Vi vill även veta hur det tar sig i uttryck.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen där jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen på skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för närvarande i skarven mellan två läroplaner, Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan går från att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna väl förberedda för yrkesexamen så att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersätts av arbetsplatsförlagt lärande [APL] med i stort sett oförändrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats från kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Publicering av hållbarhetsredovisningar blir allt vanligare. Med vetskapen om att det är en frivillig handling för alla företag förutom de statligt ägda, kan man ställa sig frågan: varför väljer företag att hållbarhetsredovisa? Hur kan detta komma sig när vanliga konsumenter inte intresserar sig för ett företags årsredovisningar där hållbarhetsredovisningen oftast publiceras? En tänkbar anledning till att företag hållbarhetsredovisar är att de utåt vill visa ett socialt ansvarstagande, men samtidigt visar forskning att konsumenter inte läser företags redovisningar. Därför ställde vi frågan: Hur förklaras nordiska detaljhandelsföretags arbete med hållbarhetsredovisning?Syftet med denna studie är att förklara omfattningen och innehållet av in-formation som ges ut av detaljhandelsföretag, beroende på storlek, industri, lönsamhet, ägarstruktur och ägaridentitet.Av de 58 företagen som granskats i denna uppsats har samtliga företag, i mer eller mindre omfattning, redovisat om sitt arbete med sociala- och miljöfrågor i sina årsredovisningar.I undersökningen har variablerna storlek, avkastning på eget kapital, ägarstruktur samt totalt avslöjande använts.

Risk management har historiskt sett associerats med riskminimering och undvikande. Men framför allt inom project portfolio management har ett skifte inletts mot ett proaktivt tillvägagångssätt för att hantera risk, snarare än reaktivt. På så sätt uppnås en holistisk analys av risk som tar hänsyn till både positiva och negativa avvikelser på mål. Syftet med detta arbete är att undersöka hur användbara optimeringsmodeller är i läkemedelsindustrin ur ett risk management-perspektiv. Modellerna som undersöks är capital budgeting problem, goal programming och contingent portfolio programming.

Den traditionella marknadsföringen med de fyra P:na i fokus är inte lika effektiv längre, och effekten av masskommunikation är lägre. Många företag har därför insett vikten av att använda sig av relationsmarknadsföring för att lyckas på marknaden, där uppfyllande av både företagets och kundernas mål är viktigt. Relationsmarknadsföring är ett brett begrepp som i huvudsak syftar till att skapa, behålla och förhöja relationer. Målet med relationsmarknadsföringen är att skapa långsiktiga relationer för att kunder ska fortsätta göra affärer med företaget, och på det sättet uppnås långsiktig lönsamhet. Tidigare forskning har påpekat vinsterna med att behålla sina nuvarande kunder, snarare än att ständigt skaffa nya, och att det kostar sex gånger mer att skaffa en ny kund än att behålla en existerande.

Syftet med denna uppsats a?r att fa? en djupare fo?rsta?else fo?r arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera:Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln.Hur kommunikation av CSR används av företagen för att positionera sig och stärka sin image.Vad konsumenter har för syn på CSR inom e-handeln och vad detta har för påverkan på företags arbete kring ämnet.I koppling till detta syfte har följande forskningsfråga formulerats:Vad präglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility?Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie da? vi ville analysera vad fo?retagare, experter och konsumenter inom e-handeln har fo?r erfarenheter och a?sikter kring arbetet med CSR. Studien har pra?glats av en abduktiv ansats da?r vi har haft ett va?xelspel mellan teori och empiri. Prima?rdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där trender ständigt förändras, vilket medfört att konsumenter alltid efterfrågar det senaste som finns på marknaden. Klädföretag tillhör den bransch där det populära ?fast fashion? modet blivit alltmer vanligare och innebär att nya klädkollektioner erbjuds från vecka till vecka. Det har framkommit från olika håll att den ökade klädkonsumtion är en bidragande faktor till dagens hälso- och miljöproblem. Unga kvinnor klassificeras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar därför mest kläder.

Under 2010 var nästan var tredje VC investering i Sverige riktat till Life Sciences.Life Sciences är en bransch som täcker områdena bioteknik, medicinteknik, medicin och sjukvård. Branschen kännetecknas av att företagen arbetar mycket utifrån framtida förväntningar och ej framställda produkter. Därför är det viktigt för VC företagen som agerar inom Life Sciences att kunna identifiera den potential och de problem som kommer med en investering. För att bekräfta potentialen och problemen genomförs en due diligence. Due diligence är till för att finna styrkor och svagheter.

Uppsatsen behandlar hur tre svenska byggföretag (Skanska, NCC och PEAB) har valt att internationalisera/etablering sig på den polska byggmarknaden. Eftersom byggföretags internationalisering kan tänkas se annorlunda ut än ett produktionsföretag finner vi detta som ett intressant ämne att studera vidare. Detta sker först via en genomgång av möjlig teoretisk data där vi granskat fyra olika internationaliseringsstrategier (international, multidomestic, global samt transnational), Uppsalamodellen samt sex olika etablerings former (t.ex. export, joint venture, dotterbolag etc.). Empirin har samlats in genom både sekundära samt primära källor.

Fonogramsavtalet är ett avtal som sluts mellan en artist och ett skivbolag där artisten överlåter exploateringsrätten till sitt framförande till skivbolaget för en ersättning. Detta avtal grundar sig på de rättigheter som upphovsrättslagen ger en artist och på avtalsrätt, men hur dessa avtal bör utformas i praktiken är till stor del upp till de båda parterna (Stannow, Åkerberg, Hillerström 2002). Friheten kring utformandet är med andra ord stor vilket borde resultera i många kreativa sätt att lösa denna fråga. Varje artist är unik i fråga om musikalisk genre vilket påverkar det sätt som denna artist bör presenteras på marknaden. Dessutom är varje skivbolag unikt i sitt sätt att arbeta samt i fråga om resurser och kompetens.

Sociala nätverkssidor är för människor idag en del av vardagen då vi skapar nya umgängen, bekantskaper, vänskaper och fiender. Vi träffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kärleken med hjälp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta är uppbyggnaden och utvecklingen av användarens profil ett viktigt hjälpmedel för att lyckas presentera sig själv på ett positivt sätt.Målet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kvinnor framställer sig själva inför andra användare och vad de delar med sig av sin identitet på det sociala nätverket Twitter. Vi utgår från tre frågeställningar:? ? ?På vilka sätt framställer sig svenska kvinnor på Twitter? Vilka skillnader finns mellan användare beroende på antal följare? Vilken gräns sätter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik på Twitter?De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är i Erving Goffmans teorier om ?front stage?, ?back stage? och ?impression management? och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation.

Bakgrund och problem: Idag kan en allt större del av företags värden härledas tillicke redovisade tillgångar och av dessa är humankapitalet en viktig del i företagensvärdeskapande. För att informationsbrist inte ska uppstå förmedlar företagen sitthumankapital framförallt genom att lämna upplysningar om personalen iårsredovisningarna. Tidigare studier har undersökt mängden humankapital somföretag upplyser om och vi ska göra en uppföljning för att ta reda på hur mängdenupplysningar har utvecklats över tiden.Syfte: Det primära syftet med vår uppsats är att beskriva mängden upplysningar omhumankapital, som de 20 största företagen på OMX Stockholm lämnar i sinaårsredovisningar 2008 och 2010, samt att identifiera och diskutera eventuellaskillnader mellan åren och med perioden 1998-2002.Avgränsningar: Vi kommer endast kontrollera och beräkna mängden humankapital iårsredovisningarna och kommer inte kontrollera tillförlitlighet och sanningshalten i deuppgifter som företagen uppger. Om informationen som företagen upplyser omverkligen är intressant kommer ej att undersökas.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ studie där det empiriska materialet harsamlats in genom kodning av årsredovisningar för att undersöka mängden kvalitativoch kvantitativ information som är hänförlig till humankapital.Resultat och slutsatser: Från 1998 till 2010 har den totala mängden upplysningarökat med 68,9 % i årsredovisningarna, dock varierar mängden för enskilda företagmellan olika år.Förslag till fortsatta studier: En liknande studie med storleksmässigt mindre, fleroch även onoterade företag skulle vara intressant. Det skulle även vara intressant attlägga mer fokus på medarbetarsidor och undersöka hur företag ser på dem.

Uppsatsen behandlar ämnet personalutbildning, som sträcker sig sedan långt tillbaka i tiden och omtalas i form av lärande. Detta har satt sina spår i många organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig på yrket revision och redovisning som är en bransch som satsar stark på personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav på vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte är att få insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att använda sig utav både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begränsad attitydstudie?, där tio ny examinerade studenter tillfrågades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bästa möjliga resultat vid anställning.

Uppsatsens titel: Den moderna resekunden En studie i informationssöknings- och bokningsbeteendeFörfattare: Malin Olsson och Caroline SvanbergHandledare: Erika Andersson Cederholm och Maria MånssonProblem- Mycket av forskningen kring resebranschens olika kommunikations-beskrivning kanaler antar researrangörernas perspektiv och behandlar omtalade ämnen såsom den fysiska resebyråns överlevnad i ett alltmer virtuellt samhälle. Vi upplever att det behövs undersökningar som ställer kunden i fokus och studerar de bakomliggande faktorer till hur kunder väljer att dels samla in information inför sitt köp av resa och dels utföra den faktiska bokningen.Syfte: Syftet med vår uppsats är att studera komplexiteten och nyanserna i de tillvägagångssätt som olika typer av resekunder använder sig av vid informationssökning och bokning av resor samt definiera de faktorer som ligger bakom beteendet. Därigenom vill vi specificera vad som utmärker en typisk modern resekund av idag.Metod: Vi har valt att använda researrangören Sembo som vårt fallföretag. I vår undersökning har vi antagit ett abduktivt perspektiv, där vi kombinerat två kvalitativa metoder i djupintervjuer och frågeformulär utskickade via e-mail.Teori: Vi har valt att först behandla teorier utifrån ett bransch- och aktörsperspektiv för att sedan behandla resekundens informationssöknings och bokningsbeteende.Slutsatser: Vi har kommit fram till att en typisk modern resekund vill ha kontroll över sin informationssökning och bokning samtidigt som den sociala omgivningen spelar en stor roll som informationskälla. Många kunder anpassar sig till dagens självbetjänande förutsättningar och skapar en relation till dem, samtidigt som det alltid kommer att finnas människor som inte gör det utan föredrar kontakt med en yrkesperson.