Bakgrund: Betydelsen av en välfungerande bankverksamhet, och därmed även den ekonomiska styrningen däri, torde blivit allt större på grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vårt samhälle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar på samma area med likvärdiga produkter är även det av stort intresse beträffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, användandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker även analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem då detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahåller liknande tjänster på en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet består till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB).

PROBLEMFORMULERING: Hur påverkar entreprenörens egenskaper tillväxtmöjligheterna i ett nystartat IT-företag? Frågeställningen specificeras till att behandla egenskaperna utbildning, ålder och tidigare erfarenheter samt utökas till att studera vikten av att grundandet sker i team. SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera huruvida några utvalda egenskaper hos entreprenören eller entreprenörerna påverkar ett nystartat IT-företags tillväxt, samt om företagsetableringar inom denna bransch, för bästa utfall bör ske i team. Vi ämnar om möjligt kunna dra generella slutsatser beträffande IT-företag inom den valda målgruppen. METOD: En hypotetisk-deduktiv ansats har tillämpats, där vi utifrån litteraturstudier och eget resonemang har utvecklat ett antal hypoteser avseende entreprenörsegenskapers påverkan på tillväxten i små IT-företag.

De senaste åren har vi i media kunnat följa utvecklingen av företag i den nya ekonomin. Dessa företags genomslagskraft till trots, kan man konstatera att de mogna industriföretagen fortfarande utgör ryggraden i dagens ekonomi. Trots att företagen i de mogna branscherna inte utgör en homogen grupp, utan skiljer sig åt i karaktär, går det att finna vissa gemensamma drag. Gemensamt för dem alla är, till exempel, att konkurrensen är hård och marknaden mättad. Typiskt för de mogna branscherna är också att standardiseringen av produkterna ökar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförändringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation på det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium består av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsättning samt företag med en koppling till svenskt näringsliv med högst omsättning.Empiri: Empirin presenteras utifrån diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförändringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.

Teorier som tar upp medarbetare som en bidragande faktor till produktkvalitet är breda och riktar sig mot företag av varierande storlekar från olika branscher. Författarnas syfte har därför varit att utforma en egen modell för medarbetarkvalitet som inriktar sig specifikt mot företag av liknande storlek inom samma bransch. Undersökningen har gjorts på Länsförsäkringar Uppsalas och Sala Sparbanks callcenter. Modellen presenteras i uppsatsens avslutning som KLSM- Kvalitetledningssystem med fokus på medarbetare. KLSM är baserad på faktorer som tar hänsyn till callcenters särskilda natur och skiljer sig från de generaliserande modellerna..

Att ett företag levererar en produkt som tillfredställer kunden är grunden för all affärsverksamhet. Om kunden inte blir tillfredställd kommer kunden med högsta sannolikhet att byta företag och köpa produkten någon annanstans. Men det finns även ett mervärde som företag kan erbjuda sina kunder. Något som inte kan tas på, men som kan öka kundtillfredsställelsen hos kunden, nämligen varumärket. Varumärket är en väldigt viktig konkurrensfördel och är speciellt avgörande i en konkurrenskritisk bransch.

Syfte:Denna uppsats syftar till att ta reda på hur klädesföretag kan etablera sig på en redan mogen marknad. Detta har belysts genom att studera och analysera tre svenska jeansföretag. Målet var att finna vilka de viktigaste faktorerna är för att etablera klädesföretag på den svenska marknaden.Metod:Först genomfördes kvalitativa intervjuer med de tre jeansföretagen. Intervjuerna redogjorde för företagens etableringsstrategier samt identiteter, vilka användes som grund för de enkätundersökningar som sedan genomfördes. De kvantitativa enkätundersökningarna av företagens potentiella och befintliga kunder, gav svar på olika faktorers vikt vid köp av jeans.

Nyckelord: Branschspecifikt chefskap, egenskaper, Plattityder? Problem: De problem som vi undersökt är framförallt; huruvida en chefs egenskaper är likartade oavsett branschtillhörighet, om generella chefsegenskaper går att hitta i två olika branscher, hur ledaren uppfattar sitt eget ledarskap och hur detta ledarskap uppfattas av de anställda. Ett problem som vi upplevt är att stora delar av den tillgängliga litteraturen är väldigt likriktad Vi har även sett problem med att stora delar av litteraturen inte tar upp specifika branschers chefskap och dess utmaningar. Syfte: Vi vill med denna studie bidra till att belysa de skillnader och likheter som sker inom chefskapet i de olika branscherna. Ett annat syfte som vi haft är att visa på om det förekommer några diskrepanser mellan hur cheferna och de anställda upplever det ledarskap som utövas.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i KalmarKurs: International business and Global marketing VT14Titel: Hur överlever mikroföretag i modebranshens djungel - En studie om e-handelsföretags internationalisering och dess kundrelationerFörfattare: Jonna Andersson och Stephanie NguyenHandledare: Susanne SandbergBakgrund: E-handeln är en växande trend som fler och fler upptäcker som ett bekvämt sätt att utföra sina ärenden på. Under 1990-talet, slog konsument e-handeln slog igenom och idag fortsätter den att växa allt starkare. En av de mest framgångsrika branscherna av e-handeln idag är kläder. Modebranschen ses som en väldigt betydelsefull bransch för den växande upplevelseindustrin i Sverige.Frågeställningar: Vad krävs för att skapa ett konkurrenskraftigt e-handelsbolag internationellt? Hur arbetar e-handelsbolag för att bygga upp och bevara kundrelationer?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka faktorer som är grundläggande för återförsäljande e-handelsföretag inom klädesindustrin för att vara konkurrenskraftiga internationellt.

Den här studiens syfte är att analysera den svenska marknaden för centralstyrda digitala skärmar. Studien görs mot bakgrund av en liknande studie som genomfördes vid Handelshögskolan i Stockholm 2007, som bland annat visade att marknaden inte var mogen för det här mediet. Den här studien ämnar således utreda om man kan dra andra slutsatser om marknaden 2010 och ge förslag på implikationer utifrån nuvarande marknadssituation.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger till stor del på intervjuer med ett antal utvalda leverantörer och köpare av digitala skyltar, som samtliga besitter stor kunskap om produkten och branschen.Marknaden för digital skyltning har haft en mycket intressant utveckling de senaste åren och växt kraftigt i rådande finanskris. Man kan se en ökad förståelse och kunskap för produkten hos köparna, vilket har lett till att de skillnader som fanns mellan köpare och säljare gällande kunskap om digital skyltning mer eller mindre har försvunnit. Idag bidrar istället köparna i stor omfattning till att skapa framtidens digitala skyltning.Man kan se hur produkten sträcker sig till allt fler användningsområden och integreras med andra tekniska produkter.

Relationsmarknadsföring är en typ av marknadsföring där företag eftersträvar långvariga kundrelationer. För att kunna utveckla långsiktiga relationer är det viktigt att befintliga kunder är lojala. Målet med relationsmarknadsföring är att uppnå kundlojalitet bland utvalda kunder som därmed ska leda till långsiktig lönsamhet. Genom högre kundlojalitet kommer företaget att få ökad lönsamhet eftersom kundomsättningen samt kostnaderna för att attrahera nya kunder minskar. Kundlojalitet är därför ett centralt begrepp inom relationsmarknadsföring.

SAMMANFATTNING Titel: Relationsmarknadsföring Vs Internet Författare: Krzysztof Fluder Fadi Safar Handledare: Marie Jönsson Kurs: Kandidatarbete, EFE305 Forskningsfråga: Har ett företag som tillämpar relationsmarknadsföring samma slags kundrelationer och kundprofiler som ett företag där man använder Internet som försäljningskanal? Syfte: Att identifiera hur relationerna mellan företag/kund ser ut samt att se om det finns en skillnad i kundprofil mellan två företag som tillämpar två helt olika försäljningskanaler inom lastpallsindustrin. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi granskat två företags kundrelationer och kundprofiler. Vi intervjuade två företagsledare med olika sorters försäljningskanaler men inom samma bransch. När vi skrev ner våra intervjufrågor var vi tvungna att tänka på två saker.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i KalmarKurs: International business and Global marketing VT14Titel: Hur överlever mikroföretag i modebranshens djungel - En studie om e-handelsföretags internationalisering och dess kundrelationerFörfattare: Jonna Andersson och Stephanie NguyenHandledare: Susanne SandbergBakgrund: E-handeln är en växande trend som fler och fler upptäcker som ett bekvämt sätt att utföra sina ärenden på. Under 1990-talet, slog konsument e-handeln slog igenom och idag fortsätter den att växa allt starkare. En av de mest framgångsrika branscherna av e-handeln idag är kläder. Modebranschen ses som en väldigt betydelsefull bransch för den växande upplevelseindustrin i Sverige.Frågeställningar: Vad krävs för att skapa ett konkurrenskraftigt e-handelsbolag internationellt? Hur arbetar e-handelsbolag för att bygga upp och bevara kundrelationer?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vilka faktorer som är grundläggande för återförsäljande e-handelsföretag inom klädesindustrin för att vara konkurrenskraftiga internationellt.

Problemformulering: Hur påverkas ett företags avkastning, tillväxt och soliditet, i takt med attbranschen blir mer riskutsatt? Förändras väsentligheten i att titta påföretags soliditetsmått när en bransch blir mer riskfylld?Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie av VolvoPersonvagnar - verksamt inom den globala bilindustrin - undersöka hurett företags soliditet och avkastning förändras i takt med att branschengenomgår en förändring mot att bli mer riskfylld. Studien ämnar ocksåundersöka om väsentlighet finns och förändras i att använda soliditetsom ett analysmått sett ur ett investerarperspektiv, när branschergenomgår en förändring.Metod: Uppsatsen är baserad på en Fallstudie av Volvo Personvagnar. Studiensansats är utvärderande med ett analytiskt tillvägagångssätt. Vi harantagit ett hermeneutistiskt synsätt, vilket innebär att vi studerar falletutifrån egen förståelse och studerar både detaljer och helheten.Studien är explorativ, vilket innebär att man på förhand inte medsäkerhet vet allt man skall undersöka.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns något samband i kapitalstrukturen hos fastighetsbolagen på stockholmsbörsen. Samt att se hur införandet av IAS 40/IFRS har påverkat företagens kapitalstruktur.Författarna valde att göra en totalundersökning för att belysa problemställningen på bästa sätt. Vidare letade författarna i företagens årsredovisningar för att hitta de siffror som behövdes för att räkna ut de relevanta nyckeltalen. De nyckeltal som författarna ansåg lämpliga för undersökningen var soliditet, avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital och skuldsättningsgraden. På vissa av nyckeltalen ansåg författarna att det fanns ett intresse av att se hur korrelationen och standardavvikelsen såg ut, därför räknades dessa också ut.