Huvudsyftet med arbetet har varit att undersöka potentialen för värmedriven kylproduktion, dvs. absorptionskyla, i Linköpings energisystem. Bakgrunden är att många energibolag söker efter nya avsättningsområden för fjärrvärme pga. det överskott på värme som finns sommartid i energisystem med kraftvärme. Dessutom förväntas elpriserna fortsätta stiga då Sverige med stor sannolikhet kommer att följa resten av Europa och gå från ett energidimensionerat system till ett effektdimensionerat system.

Abstract Estetik som mål och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger på en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat två av pedagogerna ifrån verksamheten. Därigenom har vi funnit svaren på våra frågeställningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut när den används som mål respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna läroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring ämnet.

På senare år har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att användares känslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredställelsen och användarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom området och flertalet teorier om användares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgångspunkt de teorier som siktar på att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ användarstudie har genomförts med målet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förändras genom införandet av animationer i ett gränssnitt. Resultaten visar på att toningsanimationer i övergångar i ett interaktivt system kan leda till ett långsammare och mjukare intryck av systemet men även att långsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare.

Projektredogörelsen redovisar tillsammans med tillhörande gestaltning den undersökning som vi har gjort. Vi har genomfört kvalitativa observationer av 16 lektioner i år 1-5, där vår fokus låg på metoderna som användes i undervisningssituationerna. Syftet med observationerna är att samla in material att använda till framställning av gestaltningen, Handboken, vilken är en metodhandbok som har sina rötter i den av oss upplevda brist på litteratur som beskriver hur undervisning, baserad på huvudämnet KME: s grundvalar, skulle kunna se ut. Metodhandbokens syfte är att stödja och inspirera pedagoger som vill arbeta med det vidgade språkbegreppet för att stimulera elevers olika lärstilar och tillsammans med eleverna utveckla meningsfulla och meningsskapande lärandeprocesser. Samtliga metoder som observerades finns presenterade i handboken, vilka också utgör grunden för vår gestaltning.

This is a study of the reactions of high school students in Sweden when reading A Modest proposal (Swift, 1729). If they get the chance to write whatever they want about the text, what do they find important? This study emanates from Rosenblatts (2002) view of reading out of two different stances: the aesthetical and the efferent. The aesthetical mode is reading for pleasure and experiencing the text, whilst in efferent reading the reader is primarily focused on what he or she will carry away as information from the text (Rosenblatt). To be able to categorize the material from the students more properly, a different set of ideas about reading modes, obtained from Tengberg (2011), is also presented and used in this essay..

SammanfattningJag har i min studie undersökt om lärarna i grundskolans tidigare år använder sig av integrering av de estetiska ämnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. Avgränsningen till bild och musik bottnade i att dessa ämnen inte kändes så komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ämnesområdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvärlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslärare som arbetar på låg och mellanstadiet. Där framkom att pedagogernas kompetens och personliga åsikter om bild och musik påverkade om läraren valde att integrera dessa eller inte.

Den här uppsatsen behandlar frågeställningenhur gymnasieelever idag förhåller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn på material i förhållande till hantverk? Syftet med undersökningen är att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhåller sig till material i jämförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom området lyfter undersökningen fram tankegångar om på vilket sätt hemslöjdsrörelsens estetik och därmed förhållande till material, kunnat vinna ett mer allmänt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen värderar olika material, är arbetets avsikt att undersöka i vad mån dessa ideal än i dag präglar gymnasieelevers förhållningssätt till material.Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fältanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjälpmedel för studien.

Under de senaste två decennierna har kemiresultaten försämrats för elever i grundskolans senare år och i gymnasiet. Elever beskriver ofta kemiämnet som ointressant, svårbegripligt och abstrakt och kemiundervisningen som monoton och gammalmodig. Intresset för kemi är lågt och antalet sökanden till det gymnasiala naturvetenskapsprogrammet har sjunkit. En mer intressant och lustfylld kemiundervisning är därför motiverad.Kemiundervisningen tar idag till stor del elevens verbala och logiska intelligenser i anspråk. Elever har även sociala, emotionella, estetiska och kreativa intelligenser och det är en fördel att även använda sig av dessa i inlärningsprocessen.

Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning är att belysa estetiska lärprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lärarperspektiv samt ta del av lärarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. Vårt intresse för lärandet via estetiken samt språkutveckling har avgjort valet av innehåll i denna studie. De metoder vi använde i vår studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer är roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig.

Vårdmiljöer som patienter möter kan upplevas välkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en känsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen på olika sätt och vårdmiljöns utformning kan ha betydelse för känslan av välbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vårdmiljön på sjukhus som kan påverka patienters upplevelse av välbefinnande. Vi har använt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar använts som svarar på syftet och fokus har varit ett patientperspektiv.

Denna uppsats undersöker vilka litterära gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure använder sig av i sin visuella estetik, närmare bestämt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgår från teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv där det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som används i denna text är bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv där främst det undermedvetnas funktion inom den litterära texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgår ifrån Mattias Fyhr definition av den litterära gotikens kännetecken. Undersökningen visar att The Cure använder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssätt till att fungera i en postmodern kontext.

I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som många andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom två olika genrer för en analys av deras handling, karaktärer, estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berättande och en semiotisk infallsvinkel används sedan för att leta efter saker, tecken, som är värda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jämförelser görs mellan spelen, främst inom kategorierna estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sättet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen är Capcoms Devil May Cry 3: Dante?s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola där en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingår i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sätt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnå syftet avser jag att besvara följande frågor: 1. Vad består regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehåll? 2.

Projektet Norse, som den här rapporten diskuterar, är en mod till spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Temat i Norse är nordisk mytologi med inslag av vikingatid. Den här rapporten beskriver arbetets tillvägagångssätt under utvecklingen av projektet Norse. Den tar upp fördelar och nackdelar med valet att mod:a spelet The Elder Scrolls IV: Oblivion. Den tar upp de problem jag stött på under projektets gång, både med mjukvaran och skapandet av miljön, samt hur jag löst dem.Analysen av spelet kom fram till att majoriteten av speltestarna upplevde Norse natur som mysig och trevlig, samt att det var nordisk eller svensk skog spelaren rörde sig genom.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lärandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger använder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sång ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmåga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska ämnena, om det finns några likheter och skillnader beroende på inriktning.