Arnving, Martina & Ingelström-Nilsson, Annika (2014) Prediktion av lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter genom TRAS. (Early screening of language development as a tool for prediction of reading and writing skills) Magisterkurs, Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö högskola Syfte Vi vill undersöka om det gĂ„r att förutsĂ€ga lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter genom tidig kartlĂ€ggning med stöd av TRAS, Tidig Registrering Av SprĂ„kutveckling. Vi vill Ă€ven veta pĂ„ vilket sĂ€tt informationen anvĂ€nds vid övergĂ„ngen mellan förskola och grundskola. Slutligen vill vi analysera specialpedagogens roll i det sprĂ„kutvecklande arbetet. Teori Vi har utgĂ„tt frĂ„n Vygotskijs teori om tĂ€nkande och sprĂ„k samt aktuell forskning kring tidig sprĂ„kstimulans. Metod Vi har valt att anvĂ€nda oss av metodtriangulering vilket innebĂ€r att vi bĂ„de har en kvalitativ del, intervjuer, och en kvantitativ del, testresultat frĂ„n elever. Resultat Vi har funnit att det Ă€r lika mĂ„nga elever som inte uppnĂ„r mĂ„len i TRAS men Ă€ndĂ„ klarar Ämnesproven i svenska Ă„k 3 som tvĂ€rtom dvs.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Abstract Malmö högskola, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap Titel: FramgÄngsrika hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonÄren som uppvisar ett utagerande beteende. Successful management strategies in dealing with pupils in their teens who exhibit an externalizing behavior. Författare: Tanja Arvidsson Ortner och Lena Hörnfeldt Typ av arbete: Examensarbete 15 högskolepoÀng, avancerad nivÄ. Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Birgitta Lansheim Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga och analysera specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av framgÄngsrika hanteringsstrategier, nÀr det gÀller arbetet med elever i Äldrarna 13 ? 19 Är som uppvisar ett utagerande beteende i skolan. Undersökningen Àgde rum pÄ tvÄ högstadieskolor i ett medelstort samhÀlle samt pÄ en högstadieskola och en gymnasieskola i en mindre stad.

Syftet med studien var att skapa förstÄelse för hur pedagoger talar om elever i behov av sÀrskilt stöd, kopplat till skolutveckling och en skola för alla. Hur pedagogerna skapade mening kring elever i behov av sÀrskilt stöd gav oss en djupare förstÄelse för hur det ser ut i praktiken. UtgÄngspunkten togs i lÀroplanen för grundskolan och de pedagogiska programmen för förskola och fritidshem. DÀr var det intressant att koppla studien till formuleringar om att hÀnsyn ska tas till elevernas olika förutsÀttningar och behov och att skolan har ett sÀrskilt ansvar för de elever som av olika skÀl har svÄrigheter att nÄ mÄlen för utbildningen. VÄr studie gjordes i x kommun dÀr ocksÄ de utbildningspolitiska mÄlen i skolplanen uttrycker en viljeinriktning genom att betona och lyfta fram att varje elev mÄste mötas utifrÄn sina egna förutsÀttningar och organisationen skall se till individen och dess behov vid all verksamhet och att skolans arbete, lÀrandeprocessen och elevens utveckling mÄste följas upp för att tillförsÀkra alla elever de kunskaper de har rÀtt till.

Det övergripande syftet för studien Àr att identifiera och kartlÀgga elevers arbetssÀtt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sÄdan praktik i relation till elevers lÀrande att studeras.Införandet av IT i skolan (ITiS) innebÀr förÀndringar i lÀrandeprocessen. Det finns dÀrför behov av att öka förstÄelsen för hur lÀrandet gÄr till nÀr IT införs i skolan.En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förÀndrat arbetssÀtt för eleven. Förstudien pÄvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssÀtt för eleven. TvÄ teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras.

Abstract Olsson, Lisbeth (2011). TillvÀgagÄngssÀtt vid lÀsförstÄelse ? elevers strategier och pedagogers metoder (Procedure of learning reading comprehension ? pupilsŽstrategies and teachersŽmethods). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte var att undersöka elevers strategier nÀr de utvecklar god lÀsförstÄelse och att undersöka vad som pÄverkar och vilka faktorer som kan underlÀtta för eleverna nÀr de lÀser för att förstÄ. En annan avsikt med studien var att undersöka pedagogers metoder och hur metoder kan utvecklas för att underlÀtta för elever med svÄrigheter med lÀsförstÄelse, men Àven hur specialpedagoger kan bidra till att elever fÄr möjligheter till en god lÀsutveckling. Studien genomfördes med bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metodansats, kvantitativ i form av enkÀter till elever i Ärskurs 5 och 6 pÄ en utvald skola samt till pedagogerna som undervisar pÄ den utvalda skolan, kvalitativ i form av att elevenkÀterna kompletterades med intervjuer med 6 elever i den utvalda elevgruppen. Eleverna besvarade intervjufrÄgor men fick Àven lÀsa bÄde en skönlitterÀr text och en sakprosatext samt besvara tillhörande frÄgor, dÀr de fick berÀtta om sina strategival vid lÀsningen. Elever som nÄr god förstÄelse vid lÀsning anvÀnder djupare strategier som t.ex.

MÀkitalo, Sara. (2010). Flickors sociala skolmiljö pÄ naturbruksprogrammets hÀstinriktning. (The social school environment for girls attending agricultural school with horse profile). Skolutveckling och Ledarskap (SOL), LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet var att studera flickors sociala skolmiljö pÄ naturbruksgymnasiets hÀstinriktning.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av Àmnena svenska och historia frÄn LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet Àr att synliggöra hur Àmnena och deras specifika vÀrderingar och traditioner pÄverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras pÄ uppfattningen att olika Àmnen för med sig olika Àmnestraditioner i form av vÀrderingar, kunskapssyn, bedömningssÀtt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden Àr snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad pÄ tidigare forskning knuten till lÀroplansteori, skolutveckling, Àmnestraditioner och Àmnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskÀmnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan fÀrdighets-och bildningsfokuserat Àmne, ofta synliggjort med Ätskillnad mellan sprÄktrÀning och litteraturstudier.

Barthelsson, Marie & Zetterman, My (2009). ?Man vill ju inte se helt knÀpp ut liksom ? en kvalitativ studie av en grupp ungdomars relation till bilder pÄ internet. (You Don't Want to Look All Crazy ? a Qualitative Study of a Group of Young People and Their Relations to Pictures on the Internet).

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att genom ett diskursanalytiskt angreppssÀtt synliggöra och jÀmföra elevassistenters och klasslÀrares tal om mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan. UtifrÄn frÄgestÀllningen:Hur talar elevassistenter och klasslÀrare om vad som Àr mÄlet med utbildningen i trÀningsskolan?Teori: Den teoretiska ansatsen i studien utgörs av diskursanalysen, det vill sÀga hur man ?talar om? eller ?skriver om? nÄgot. AngreppssÀttet Àr att synliggöra hur nÄgot skrivs fram. En diskurs Àr konstruerad i olika sprÄkliga mönster som förekommer i olika sammanhang.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

Abstract Fannon, Birgitta. (2007). FramgÄngsrika arbetssÀtt vid lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter. Likheter och skillnader i klasslÀrares, specialpedagogers och skolledares uppfattningar. (Successful methods for ability in reading and writing focusing on disability in reading and writing.

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser pÄ rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800. I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förÀndringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser Àven mer sentida skolreformer dÀr övergÄngen frÄn ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergÄngen till den mÄl- och resultatstyrda skolan stÄr i fokus. I bakgrunden jÀmförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jÀmförelsen kan konstateras att rektors ansvar kraftigt har utökats pÄ en mÀngd omrÄden, sÀrskilt vad gÀller elevs rÀtt till att nÄ kunskapsmÄlen. Som analysverktyg i studien anvÀnds Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhÄller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar pÄ den interna organisationen i större utstrÀckning Àn tidigare i och med införandet av skollag 2010:800.

Kra?nkande behandling och mobbning a?r ett stort problem i skolorna idag, na?got som ba?de Skolverket (2002), Myndigheten fo?r skolutveckling (2003) och barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) har uppma?rksammat. Syftet med studien a?r, mot denna bakgrund, att underso?ka na?gra fo?ra?ldrars erfarenheter av samverkan med skolan i arbetet att fo?rhindra kra?nkande behandling och mobbning av deras egna barn. Studien syftar a?ven till att belysa fo?ra?ldrars roll som en resurs i va?rdegrundsarbetet generellt.

En nedĂ„tgĂ„ende trend hos svenska elevers matematikkunskaper föranleder behov av att finna lösningar för att bryta denna trend. Studien som presenteras hĂ€r har som syfte att undersöka hur man via lĂ€roboken kan underlĂ€tta lĂ€rarens undervisningsplanering, och möjlighet till att formativt bedöma eleverna, samtidigt som elevens möjlighet till ett mer sjĂ€lvstĂ€ndigt lĂ€rande förbĂ€ttras. Först utförs en litteraturstudie för att sammanfatta vĂ€sentliga begrepp och didaktiska aspekter, för att sedan följa upp med att presentera nĂ„gra tidigare forskningsresultat vad gĂ€ller matematiklĂ€robokens utförande och anvĂ€ndande av idag. Resultatet frĂ„n denna litteraturgenomgĂ„ng verifieras och kompletteras i nĂ€sta steg via kvalitativa intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever pĂ„ högskolan och gymnasiet. Även en del egna observationer via deltagande i undervisning ger ytterligare data till undersökningen.