Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fÄtt mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lÀrare sprider sina kunskaper och lÀr av varandra. Detta har vÀckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lÀrares yrkessamtal det vill sÀga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förstÄelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förÀndra sina strategier och handlingar nÀr det gÀller anvÀndning av datorn som verktyg för elevers tidiga lÀs- och skrivinlÀrning. I studien utgÄr jag frÄn teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala vÀrlden Àr av narrativ natur. Studien genomfördes under lÀsÄret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till lÀsning med datorn dÀr 24 pedagoger och tio klasser frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun deltog.

Denna studie Àr kvalitativ med intervjuer och litteraturstudier. Syftet har varit att undersöka lÀroplanen och uppdraget hos nÄgra anstÀllda som har som mÄlgrupp ?elever i behov av sÀrskilt stöd?. LÀrarna har inte likadan vidareutbildning.Min uppsats handlar om en del av den utbildning som finns för att kunna arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr allmÀnna och gÀller Àven för lÀrare med grundutbildning.

Syfte: Syftet med min uppsats har varit att försöka upptĂ€cka faktorer pĂ„ en skola som möjliggjort godkĂ€ndnivĂ„ för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Är det möjligt att kombinera strĂ€van att nĂ„ godkĂ€ndnivĂ„ för alla med intentionerna i en skola för alla? Mitt andra syfte var att undersöka om en skola dĂ€r alla nĂ„r mĂ„len ocksĂ„ lyckats med att bibehĂ„lla och öka elevers sjĂ€lvkĂ€nsla. UtifrĂ„n detta har jag stĂ€llt följande frĂ„gor.? Vilka faktorer bidrar till mĂ„luppfyllelsen?? Vilka arbetssĂ€tt Ă€r synliga?? Vad har klasstorleken för betydelse?? Specialpedagogiskt synsĂ€tt - hur omsĂ€tts det i praktiken?? Finns det nĂ„got speciellt arbetssĂ€tt som frĂ€mjar mĂ„luppfyllelsen?? Vilken syn har skolan kring elever, lĂ€rande och kunskap?? RĂ„der det en samsyn i skolan pĂ„ eleverna?Teori:Undersökningen grundar sig pĂ„ systemteorin.

SAMMANFATTNING Johansson, David. (2008). Kost och motion - en studie av kost- och motionsvanor hos elever i Ärskurs fyra pÄ en skola i södra Sverige (Diet and exercise ? a study of diet and exercise among pupils in grade four at a school in the south of Sweden). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kost- och motionsvanor hos elever i Ärskurs fyra pÄ en skola i södra Sverige ser ut.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av de olika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a common location?) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur man kan förstÀrka det estetiska programmet bild och formgivnings status och pÄ sÄ sÀtt höja antalet sökande elever pÄ lokal nivÄ.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att fÄ kunskap om skolledares skilda erfarande och hanterande av den egna skolans kultur. En intervjustudie med fem skolledare utfördes med utgÄngspunkt frÄn följande teman:? begreppet skolkultur, ? skolledare i förhÄllande till skolkultur ? pedagogen i förhÄllande till skolkultur ? skolutveckling i förhÄllande till skolkultur.Teori: Den teoriram som lÄg till grund för studien har inspirerats av fenomenografi och dÀrmed andra ordningens perspektiv. Detta genom att av skolledare ta del av deras skilda sÀtt att erfara och hantera den egna skolans kultur. Det centrala har varit att söka efter variationer, vilket stÄr i centrum i en fenomenografisk ansats.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

ABSTRAKT Fack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). LÀsförstÄelseundervisning och samverkan ? att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction ? to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur lÀrare beskriver lÀsförstÄelseundervisning i Är 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlÀgga lÀrarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svÄrigheter i lÀsförstÄelse samt hur lÀrare med specialpedagogisk kompetens och klasslÀrare samverkar kring lÀsförstÄelseundervisning. Undersökningen Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer.

Syfte: Det övergripande syftet Àr att undersöka vad lÀrare förvÀntar sig att specialpedagogen ska arbeta med och hur dessa förvÀntningar stÀller sig i relation till de kompetenser som specialpedagogen har enligt examensförordningen.Teori: Det Àr en statistisk studie som bygger pÄ en enkÀt med fasta svarsalternativ och en öppen frÄga. Studien Àr en tolkande forskning dÀr intresse finns att hitta mönster i pedagogernas förvÀntningar och sedan stÀlla dem i relation till specialpedagogens gÀllande examensförordning, specialpedagogikens och specialundervisningens historia och specialpedagogiska perspektiv. Den har dÀrför en delvis hermeneutisk karaktÀr. Metod: Som datainsamlingsmetod har enkÀter anvÀnts. EnkÀterna lÀmnades ut till fem grundskolor, 54 enkÀter lÀmnades ut och 43 enkÀter kom in.

ABSTRAKT Hemström Marianne & Jonasson Anna (2011). LÀslust och lÀsförstÄelse ? en longitudinell studie över 3 Är (Motivation of reading and reading conprehemsion - a longitudinal study during 3 years). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogexamen, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna aktionsstudie Àr att ta reda pÄ huruvida lÀslusten och lÀsförstÄelsen har ökat hos eleverna i Är 9 efter att de har deltagit i ett strukturerat och lÀrarlett lÀsprojekt under tre Ärs tid. Vi frÄgade oss vilken pÄverkan det treÄriga lÀsprojektet har haft pÄ eleverna i Är 9 gÀllande deras lÀslust och lÀsförstÄelse och om vi genom lÀsprojektet nÄr de elever i undersökningsgruppen som har svag lÀsförstÄelse, samt om lÀsprojektet har ökat medvetenheten hos pedagogerna gÀllande lÀsning och lÀsförstÄelse.

Lindqvist, Barbro. (2007). Pedagogik i de tidiga skolÄren för elever med annat modersmÄl. (Educational Interventions for Bilingual Children in Primary School). Skolutveckling och Ledarskap, specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med denna kvalitativa studie var att studera de pedagogiska insatser som gavs till elever med annat modersmÄl i de tidiga skolÄren.

Studiens syfte har varit att belysa rektors roll i kvalitetsarbetet, dvs. belysa vilka förutsÀttningar rektorn skapar för att all personal ska vara delaktig i skolutvecklingen pÄ den aktuella skolan. Studien har undersökt rektorns och nÄgra medarbetares syn pÄ en skolas kvalitetsarbete, samtidigt som studien belyser hur rektor och medarbetare tolkar och arbetar för att förstÄ det styrsystem de agerade i.Metoden i studien var kvalitativa intervjuer tillsammans med en dokumentanalys av skolans kvalitetsredovisningar frÄn Är 2002 till och med Är 2008. Studien föregicks ocksÄ av en dokumentanalys av frÄgeformulÀr till sju förskolor tio skolor, om vad rektorer och lÀrare ansÄg vara viktiga aspekter i arbetet med respektive förskolas/skolas kvalitetsutveckling.Studien visar att det över tid skett en utvecklande process i kvalitetsredovisningen som produkt. Den innehÄller successivt fler olika sorters uppföljningar som grund för utvÀrdering, vilka saknades i början.  Elevernas resultat i förhÄllande till nationella mÄl sattes ocksÄ i centrum pÄ ett tydligare sÀtt i slutet av den undersökta perioden.Studien visade att kvalitetsredovisningarnas innehÄll inte anvÀndes fullt ut som ett redskap för skolutveckling men Àven att det Àr upp till rektorn att tolka hur kvalitetsarbetet pÄ skolan ska utföras.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

Vi fÄr höra allt oftare i media om alla de elever som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan. Det görs dÀrför olika typer av insatser i skolan för att förhindra utvecklingen som vi nu ser. En av satsningarna Àr den individuella utvecklingsplanen och syftet med den har skrivits fram som en tidig och kontinuerlig informationsbÀrare till vÄrdnadshavare gÀllande elevens kunskapsutveckling i skolan. VÄrdnadshavare och skola ska pÄ sÄ sÀtt dela pÄ ansvaret sÄ att man tidigt upptÀcker och ÄtgÀrdar uppkomna problem i skolutvecklingen. Utvecklingsplanen Àr ett dokument med framÄtsyftande fokus pÄ elevens hela skolutveckling.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur ett politiskt beslut om att införa en tjÀnstegaranti med tidig kravnivÄ för lÀs- och skrivkunnighet kan pÄverka skolorganisation och pedagogiskt arbete. För att nÄ detta syfte undersöker vi motiven bakom beslutet och beslutsfattares och pedagogers tankar om garantin och dess olika effekter pÄ skolans organisation och verksamhet. Intervjuer med tvÄ beslutsfattare i kommunen och en enkÀtundersökning som omfattade etthundra berörda pedagoger vid sexton olika skolor bildar underlag för vÄr studie. I litteraturdelen ges en översikt av tidigare forskning kring styrning av pedagogisk verksamhet och framgÄngsfaktorer för tidig skriftsprÄksutveckling. MarknadstÀnkande och kvalitet har i dag stort inflytande pÄ utbildning och skola.