I det hĂ€r arbetet har ombildningen av en traditionell kommunal skola till profilskola belysts och stĂ€llts mot en modell för skolutveckling i form av frirumsmodellen. Syftet var att belysa styrkor sĂ„vĂ€l som svagheter i skolans förfarande och att arbetet ska kunna fungera som stöd för andra skolor som stĂ„r inför liknande förĂ€ndring. Processen har dokumenterats fortlöpande under ett Ă„rs tid genom deltagande observationer, enkĂ€t- och inkĂ€tundersökningar och intervjuer. Den fallskola som var föremĂ„l för studien Ă€r en enhet med grundskola och trĂ€ningsskola. Utvecklingsarbetet skulle resultera i en profil med inriktning Äventyr & Miljö.

Syftet med den hÀr magisteruppsatsen Àr att fÄ en bild av hur skolledare och lÀrare ser pÄ kommunikationsformen medarbetarsamtalet, kopplat till skolutveckling, i den svenska gymnasieskolan. Uppsatsen följer en fenomenologisk forskningsansats, i vilken en etnografisk modell med Ätta kvalitativa intervjuer av tre skolledare och fem lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor setts som en fallstudie. Materialet har analyserats med hjÀlp av en narrativ metod och kritisk diskursanalys (CDA) och resultatet visar att skolledare och lÀrare talar om skolutveckling pÄ disparata sÀtt i medarbetarsamtalet men ocksÄ att förberedelser och feedback pÄ medarbetarsamtalet skiljer sig Ät och upplevelsen av medarbetarsamtalet Àr dÀrför att det inte pÄverkar skolutvecklingen pÄ de tvÄ gymnasieskolorna..

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolans Är F-5. Vad har pedagogerna för uppfattningar om organisationen av fortbildningen? Hur uppfattar de att skolledningen planerar in reflektionstid efter fortbildningen? Pedagogens egen uppfattning om fortbildningen, hur ser den ut? Upplever pedagogerna att deras fortbildning implementeras i verksamheten och bidrar till skolutveckling? KÀnner pedagogerna till kommunens skolutvecklingsprojekt VÄga Visa? Studien Àr en enkÀtstudie. EnkÀten Àr utformad som en strukturerad enkÀt med en öppen frÄga dÀr pedagogen fick ge sin egen syn pÄ fortbildning. Det Àr 41 pedagoger frÄn fyra grundskolor i en kommun som har svarat pÄ enkÀten. Resultatet visade att pedagogerna inte hade nÄgon gemensam uppfattning om vem det Àr som organiserar och planerar deras fortbildning.

I skolan möter vi dagligen elever som i nÄgon form behöver extra stöd. Vi har i vÄrt arbete med elever i sÀrskilda undervisningsgrupper haft god tillgÄng till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket vÀckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gÀller IT-verktyg? Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-omrÄdet. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden Àr en enkÀtstudie i form av en webbenkÀt.Resultatet visar pÄ en stor skillnad vad det gÀller tillgÄngen till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gÀller skolutveckling.

Syftet Àr att försöka förstÄ vilka och teoretiskt belysa hur elever och lÀrarstudenter har lÀrt sig att behÀrska och utvecklat digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter. Undersökningsmetoden Àr kÀllanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lÀrarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten Är 2007 till och med vÄren Är 2009. Det Àr en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lÀrarstudenter och elever har tillÀgnat sig och projekten har Àven betraktats utifrÄn ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer pÄ Teleborg Centrum, VÀrdegrundtema pÄ Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att bÄde lÀrarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter. LÀrarstudenter har Àven varit verksamma som handledare och hÀrigenom bidragit till att elever mer Àn de sjÀlva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -fÀrdigheter..

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förvÀntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strÀvat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att trÀnga in i den övergripande frÄgestÀllningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sÀgas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrÄn ett organisations- och institutionsperspektiv pÄ skolan. I arbetets andra del ges exempel pÄ hur det utvecklade analysinstrumentet tillÀmpats. Denna tillÀmpning, dvs.

Studiens syfte Àr att undersöka hur grundskolechef, rektorer och specialpedagoger ser pÄ specialpedagogens uppdrag som ledare samt i skolutvecklingsfrÄgor idag. Undersökningen lutar sig pÄ det positivistiska synsÀttet utifrÄn Giddens struktureringsteori (1984). Studien svarar pÄ fem frÄgor; vad Àr skolutveckling och vilka ska driva den, vilken roll ska specialpedagogen ha i skolutvecklingen, vilka förutsÀttningar krÀvs för en ?framgÄngsrik? skola, vilka förutsÀttningar krÀvs för att lyckas med ett specialpedagogiskt uppdrag samt hur ser specialpedagogens uppdrag ut idag. I undersökningen har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, i detta fall den semistrukturerade intervjun. Jag intervjuade tvÄ specialpedagoger, tvÄ rektorer och en grundskolechef inom grundskolan.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, arbetar med specialpedagogiska skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll skolledare respektive specialpedagoger har i denna process. Syftet har utmynnat i följande forskningsfrÄgor: Finns det nÄgon specialpedagogisk skolutveckling pÄ de undersökta skolorna och om, hur beskrivs den av rektorer och specialpedagoger i sÄ fall? Hur ser specialpedagogens roll ut i den eventuella skolutvecklingen? Hur ser rektorns roll ut i skolutvecklingen? Finns det nÄgot samarbete mellan specialpedagog och rektor i skolutvecklingsprocesser och hur ser det ut i sÄ fall? Teori: Uppsatsen tar utgÄng i rationalistisk organisationsteori som till skillnad frÄn naturvetenskapliga teorier inte söker sig efter absoluta sanningar utan talar snarare om sannolikheter och regelbundenhet (Jacobsen & Thorsvik). För att bÀttre förstÄ skolutveckling samt specialpedagogisk skolutveckling anvÀndes Bergs (2003) frirumsmodell samt Scherps och Blossnings teori om skolutveckling för analys av resultat, dvs. beskrivning av specialpedagogisk skolutveckling, roller och samarbete.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Examensarbete Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). VÀgen mot en HÀlsofrÀmjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att se hur skolan kan arbeta hÀlsofrÀmjande och hur de studerande pÄ Idrott och HÀlsa ser pÄ sin profession och pÄ hÀlsofrÀmjande arbete. Arbetet ger en överblick över gjord forskning om HÀlsofrÀmjande arbete och en HÀlsofrÀmjande skola.

Hur gör vi frisöreleverna mer anstÀllningsbara?.

Vilka möjligheter har lÀrare att pÄverka inriktningen pÄ utvecklingsarbetet pÄ den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lÀrarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien Àr att ta reda pÄ den syn nÄgra lÀrare pÄ gymnasiet har pÄ sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns nÄgra gemensamma mönster i lÀrarnas sÀtt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att pÄverka. I arbetet ges en bakgrund och nÄgra teoretiska utgÄngspunkter kring skolframgÄng, skolan som lÀrande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i en skÄnsk kommun har genomförts. Det Àr i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling Àr egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.

Detta Àr en fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt om lÀsförstÄelse i en medelstor svensk kommun dÀr kvalitativa intervjuer har anvÀnts som forskningsmetod. Syftet har varit att undersöka projektets forskningsförankring och hur projektet har uppfattats av pedagogerna i kommunen. Resultatet av vÄr undersökning har visat pÄ att det brister i forskningsförankringen i bÄde implementering och de olika delarna av innehÄllet. Vid undersökning av pedagogernas uppfattning av projektet har framkommit att det har varit svÄrt att förankra projektet bland de verksamma pedagogerna. I resultaten har sÀrskilt framkommit betydelsen av implementering, ledarens roll och vikten av att vara förankrad i aktuell forskning kring skolutveckling och lÀsförstÄelse..

Den aktuella studien bygger pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys med en analytisk induktion. I undersökningen har den aktuella forskningssituationen kring skolinspektion granskats. KÀllmaterialet bygger pÄ nationell sÄvÀl som internationell forskning, som undersökt effekter och bieffekter som Àr förenade med inspektion. Med utgÄngspunkt i forskningssituationen har Àven förÀldrars, lÀrares samt skolledares Äsikter kring inspektionen undersökts. Vidare har möjligheterna till att verkliggöra skolutveckling via inspektion undersökts.

Syftet med vÄr undersökning har handlat om att försöka fÄ klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en sjÀlvförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrÄn olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) stÀllt ett antal frÄgestÀllningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssÀtt. Detta innebÀr att vi utgÄtt frÄn teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen pÄ skolutveckling har skiftat, men en gemensam nÀmnare vi iakttagit Àr att nÀstan samtliga informanter associerar begreppet mot nÄgot framÄtsyftande och gemensamt för skolan att strÀva mot som en mÄluppfyllande helhet.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap LÀrarutbildning, 60 p Abstrakt Möllerström, Helen & Nordahl Charlotte. ( 2007). Bedömning, en smaksak! ( Assessment, a matter of taste!) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildning 60p, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med vÄrt arbete har varit att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger gÄr till vÀga vid bedömning och betygssÀttning. Arbetet ger en inblick hur pedagoger upplever bedömning och betygssÀttning. Med hjÀlp av enkÀter har vi tagit reda pÄ hur pedagoger upplever teoretisk och praktisk bedömning. Resultatet visar att bedömning tolkas pÄ olika sÀtt. Genom enkÀt undersökningen kunde vi se att teoretisk kunskap anses mer konkret att bedöma Àn praktisk.