SAMMANFATTNINGLÀndryggsbesvÀr Àr generellt vanligt förekommande i befolkningen och samhÀllsekonomiskt kostsamt. Riskfaktorer för lÀndryggsbesvÀr beskrivs vara flerdimensionella, dÀr nÀmns frÀmst arbetsrelaterade och psykosociala faktorer. Poliser Àr en yrkesgrupp dÀr arbetssjukdomar rapporteras vanligt förekommande oavsett kön. Trots det Àr polisers arbetssituation dÄligt utforskad. Syftet med studien Àr att kartlÀgga upplevt hÀlsotillstÄnd och arbetssituation bland utryckningspoliser med fokus pÄ lÀndryggsbesvÀr, som underlag för preventiva ÄtgÀrder.

Denna studie undersöker hur offentliganstÀllda servicearbetare ser pÄ sin arbetssituation i tider av nedskÀrningar. Fyra receptionister och telefonister har intervjuats med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer, varefter det empiriska materialet har analyserats med koppling till fyra teoretiska avsnitt som Àven inkorporerar nÀrbeslÀktad tidigare forskning. De viktigaste slutsatserna som kan dras i denna studie Àr att de anstÀllda pÄverkas av nedskÀrningar i sin arbetssituation och att de tillÀmpar kollektiva strategier för att pÄverka situationen. Genom diskussioner har de format gemensamma mÄl och stÀrkt solidariteten i gruppen för att vÀrja sig mot nedskÀrningarnas effekter. De upplever sina kollektiva ansatser som framgÄngsrika och vÀrdefulla men upplever en otrygghet inför framtiden, dÀr rÀdslan för fortsatta nedskÀrningar Àr ett framtrÀdande inslag..

Syftet med denna studie Àr att undersöka SFI-lÀrares upplevelser av sin arbetssituation under en offentlig upphandling. För att besvara syftet har i studien anvÀnts tre frÄgestÀllningar:- Hur beskriver lÀrarna att miljön pÄ jobbet pÄverkas?- Hur beskriver lÀrarna att relationen mellan lÀrare och kommun pÄverkas?- Hur beskriver lÀrarna att privatlivet pÄverkas?För att besvara syftet har en kvantitativ metod dÀr 12 lÀrare har svarat pÄ en enkÀtstudie. Sedan har en kvalitativ metod anvÀnds för att intervjua fyra av dessa SFI-lÀrare rörande deras arbetssituation under pÄgÄende offentlig upphandling. De svar som framkommit i enkÀtstudien samt intervjustu-dien har sedan analyserats enligt appraisalteorin.

Förvaltningschefernas arbetssituation har blivit mer utsatt de senaste Ären i och med de förÀndringar och reformer som förekommit inom offentlig sektor med besparingar och effektiviseringar. Det krÀvs idag att en förvaltningschef Àr en stark och tydlig ledare som kan genomföra neddragningar och omstruktureringar. Reformerna har samtidigt inneburit att den gamla hierarkiska strukturen börjat luckras upp och organisationen plattas ut med decentraliserat ansvar. Samtidigt pÄverkas deras arbetssituation av att de arbetar inom en demokrati dÀr det pÄgÄr en maktkamp inom politiken och gentemot förvaltningschefen. Det fanns en otydlig arbetsfördelning mellan förvaltningschef och politikerna vilket vi ansÄg bidrar till denna maktkamp.

Organisationsledningens betydelse för arbetstagarnas arbetsmiljö och arbetsmotivation har fÄtt allt större betydelse i dagens allt mer förÀnderliga och flexibla organisationer. Medarbetarnas vÀlbefinnande och hÀlsa pÄverkas sÄvÀl positivt som negativt av olika faktorer i deras arbetssituation. Uppsatsens syfte var att belysa vilken genomslagskraft HELA-projektet har haft pÄ LuleÄ tekniska universitets administrativa personals arbetsmiljö. Vi efterstrÀvade ett helhetsperspektiv och valde dÀrför ett kvantitativt angreppssÀtt i form av en enkÀtundersökning för att pÄ bÀsta sÀtt försöka uppnÄ syftet. En av de slutsatser som framkom utifrÄn enkÀtundersökningens svar var att respondenternas relativt goda arbetsmiljö inte kan hÀnföras till de olika förÀndringar som HELA-projektet medförde..

Vi har i denna uppsats valt att titta nÀrmare pÄ mellanchefens arbetssituation, och vad det Àr som pÄverkar denna. Mellanchefers arbete Àr som vi ser det vÀldigt hÄrt pressat. De ska dels föra ledningens mÄl och visioner vidare till medarbetarna. Dessutom ska de Àven kunna leda det dagliga arbetet pÄ sektionen. Detta innebÀr en hög arbetsbelastning pÄ grund av mÄnga direktrapporterande medarbetare.

Undersökningen i detta arbete utfördes bland 69 anstÀllda pÄ ett företag som berörs av ett skiftformsbyte. Syftet var att undersöka hur de anstÀllda upplever sin aktuella arbetssituation, hur de förhÄller sig till det pÄgÄende förÀndringsarbetet samt hur de ser pÄ sin framtida arbetssituation.TvÄ olika metoder anvÀndes, en enkÀtundersökning samt djupintervjuer. FrÄgeformulÀret besvarades av 69 personer och nio djupintervjuer utfördes.De anstÀllda kÀnde en trygghet i sin anstÀllning och faktorer som lön, arbetskamrater, arbetsmiljö, relationer till ledning, upplevdes som positivt överlag. De negativa aspekterna fanns i en ökad arbetspress med minskade resurser och kontroll över arbetet. FörÀndringsarbetet gav positiva men till en stor del negativa reaktioner i form av motstÄnd, dÀr bland annat kÀnslor av oro och ovisshet manifesterades.

Syftet med studien Àr att lyfta vad förstelÀrare kan bidra med nÀr det gÀller professions- och verksamhetsutvecklingen. Studien baseras pÄ en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelÀrare. FörstelÀrarens grundlÀggande arbetsuppgift Àr att öka mÄluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar pÄ att förstelÀrarna fokuserar frÀmst pÄ lÀrarna och deras utveckling. Detta genom handledning, kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Syftet med denna studie Àr att undersöka högstadie- och gymnasielÀrares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna pÄvisa om det finns nÄgra samband mellan dessa. Detta Àr en kvantitativ studie som baseras pÄ 102 enkÀter frÄn lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. EnkÀterna har bearbetats i Excell för att fÄ ut tabeller gÀllande lÀrarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest pÄverkande stressfaktorerna i lÀrarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förÀndringar. GÀllande lÀrarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka pÄ nÄgra större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Den hÀr uppsatsen behandlar arbetssituationen för telefonintervjuare pÄ ett marknadsundersökningsföretag, de lÀgst stÄende arbetarna i ett hierarkiskt uppbyggt företag.Fokus ligger pÄ arbetarnas reflektioner kring sin arbetssituation och pÄ hur företaget Àr uppbyggt, den fysiska och sociala miljön. Ambitionen Àr att fÄ en inblick i hur de anstÀllda upplever sitt arbete samt hur arbetssituationen kan pÄverka dem som individer. Intresset ligger Àven i att nÄ svar pÄ frÄgor som i hur pass hög grad de anstÀllda kÀnner att de kan pÄverka sin arbetssituation och hur pass delaktiga de kÀnner sig i arbetsprocessen. Den centrala frÄgestÀllningen Àr: Hur ser arbetssituationen ut och varför ser den ut som den gör? Hur ser arbetarens syn pÄ sin arbetssituation ut och hur kan arbetssituationen pÄ företaget pÄverka individen?Uppsatsen Àr kvalitativ till sin natur.

Sammanfattning: Examensarbete belyser om det Àr möjligt att kategorisera studie- och yrkesvÀgledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrÄn KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att stÀlla frÄgor om hur arbetsgivaren ser pÄ deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet Àr en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvÀgledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i vÀstra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvÀgledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

Bakgrund: God sömn motverkar stress och kan dÀrmed sÀgas verka rustande mot stressupplevelser, den Àr pÄ sÄ vis nödvÀndig för god hÀlsa. De flesta vÄrdcentralsbesök görs av patienter med sömnsvÄrigheter. Kvinnor har sömnproblem i större utstrÀckning Àn mÀn. Stress, dator- och mobildisplayanvÀndning, skiftarbete associeras med sömnsvÄrigheter.  Kvinnor har genom Ären tagit sig in pÄ arbetsmarknaden och arbetar nu ungefÀr i lika stor utstrÀckning som mÀn Àven om de har tjÀnster med mindre inflytande, makt och lÀgre lön.

Uppsatsen ger ett nÀrmande av vad begreppet flexibilitet i arbetslivet kan betyda för individen. Vidare belyser undersökningen vilka strategier individen anvÀnder sig av för att hantera sin flexibla arbetssituation. FrÄgorna som uppsatsen besvarar Àr följande: vad betyder begreppet flexibilitet i arbetslivet för individen? Vilka tekniker strategier anvÀnder sig individen av för att hantera sin flexibla arbetssituation? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar och uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av en mindre litteraturstudie samt av sex semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar flexibilitet i arbetslivet har mÄnga innebörder och pÄverkar individen pÄ flera sÀtt.

Arbetet har svarat mot frĂ„gan om hur ett befĂ€ls arbetssituation ser ut i dag pĂ„ bryggan och hur den mĂ€ngd regler och riktlinjer som finns för vaktgĂ„ende befĂ€l pĂ„verkar hans förmĂ„ga att framföra fartyget pĂ„ ett sĂ€kert sĂ€tt. För att studera detta har en litteraturstudie utförts dĂ€r vi studerat transportstyrelsens utgivna haverirapporter samt forskning inom omrĂ„dena om mĂ€nskliga faktorn, fartygsorganisation och sjösĂ€kerhet. Det som framkommit under arbetets gĂ„ng Ă€r att manskapet ombord de senaste Ă„ren allt mer har fĂ„tt ge vika till förmĂ„n för teknik men dĂ„ reglerna inte följt med i tempot kan det vara sĂ„ att fartyg i dag inte uppfyller kraven för minimibesĂ€ttning. Även om vi kan pĂ„visa att befĂ€len har en hög arbetsbelastning gĂ„r det inte att se varför de handlat som de gjort vid olyckstillfĂ€llena. Vidare har konstaterats att det finns utrymme för framtida forskning i Ă€mnet dĂ€r man exempelvis kan se över hur haverirapporterna Ă€r utformade..