Att personer kan fÄ studie- och yrkesvÀgledning i skolan vet de flesta, men var vÀnder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anstÀllda pÄ samma arbetsplats i minst 15 Är, som har eller haft en önskan om förÀndring, kÀnner till om vuxenvÀgledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna lÄnga anstÀllningstid pÄ samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlÄsta eller ?stannare? pÄ arbetsmarknaden men ocksÄ för att sÀkerstÀlla att de haft tankar pÄ att förÀndra sin arbetssituation men inte genomfört nÄgon förÀndring. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvÀgledning, vad de skulle behöva stöd i, var och pÄ vilket sÀtt de tycker att vuxenvÀgledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrÄn tre teman som bygger pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar.

HR-funktionens uppgift i en organisation Àr att tillvarata den mÀnskliga resursen och se till att goda arbetsförhÄllanden uppnÄs. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behÄlla och utveckla kompetens (Kira 2003). PÄ senare Är har arbetsförhÄllanden och arbetsvillkor uppmÀrksammats pÄ kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i Àldreomsorgen. ArbetsförhÄllandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsÀttningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frÄgor 2014. Syftet med denna studie Àr att beskriva arbetsförhÄllanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbÀttras.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anstÀlldas krav och förvÀntningar. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka likheter och skillnader det finns i synen pÄ mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte Àr att se vad dessa likheter och skillnader innebÀr för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mÀngd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs frÀmst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser pÄ sig sjÀlva och hur deras medarbetare ser pÄ dem.

Göteborgs Universitet(GU) Àr en av FHV Previa AB största kunder. Detta projektsarbetet genomfördes enligt önskemÄl frÄn GU ledning. Under perioden 2006-2007 har man observerat stigande sjukskrivningstal samt stressrelaterad ohÀlsa hos doktorander pÄ GU. Personalavdelning larmade att sjukskrivningstalet bland doktorande högre (5,8%) Àn bland andra yrkesgrupper (3,4%). Antalet arbetsrelaterade sjukskrivningar hos doktorander var 59% det Àr betydligt högre Àn bland övriga anstÀllda pÄ GU, 28% Doktorander har en speciell arbetssituation oftast med otrygg anstÀllningsform och höga krav att prestera under ekonomiskt begrÀnsad tid.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation nÀr barnet Àr svÄrt sjukt, olika per­spektiv pÄ döden och döendet, palliativ vÄrd samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svÄrigheter i arbetet med svÄrt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor pÄ­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer sÀrskilt om/nÀr patienten avlider. Sorg Àr en av de mest före­kom­mande kÀnslorna och att ventilera sina kÀnslor kan hjÀlpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gÄ vidare. Det framkommer Àven att sjuksköterskor förutom att hantera tunga kÀnslor Àven mÄste utstÄ etiska konflikter, tidskrÀvande dokumentation och stress i form av personal­brist.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmÀrkte lÄngtidsfriska pÄ If SkadeförsÀkring.För att uppnÄ undersökningens syfte skapades tre frÄgestÀllningar:?Vilka arbetsrelaterade faktorer utmÀrker de lÄngtidsfriska??Hur utmÀrker sig de lÄngtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgÄngspunkt??Hur utmÀrker sig de lÄngtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgÄngspunkt?MetodEn kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes pÄ If Business Support och Stab i februari 2007. EnkÀten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall pÄ 30,6 %.ResultatDe tydligaste faktorerna som utmÀrkte de lÄngtidsfriska pÄ If var tydliga mÄl, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jÀmförelse med liknande forskning inom omrÄdet. Studien visade att de lÄngtidsfriska genomgÄende upplever sin arbetssituation som lite mer positiv Àn de med hög sjukfrÄnvaro sÄvÀl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgÄngspunkter.SlutsatsAtt arbeta hÀlsofrÀmjande utifrÄn friskfaktorer kan vara ett positivt förhÄllningssÀtt i utvecklingen för en sundare arbetsplats.

Abstrakt Psykosocial arbetsmiljö JÀmförelse i arbetsform MÄnga undersökningar och mycket forskning har skett genom Ären dÄ det gÀller vÄr psykosociala arbetsmiljö. De undersökningar och den forskningen som hittills skett ger dock en bild av att dessa frÀmst har inriktat sig pÄ arbetstagare inom olika yrken och branscher. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att försöka belysa och ge en förstÄelse kring studenterna situation ur ett helhetsperspektiv dÄ det gÀller den psykosociala arbetsmiljön. SÄ Àven hur den psykosociala arbetsmiljön kan pÄverka oss som individer. Under senare Är sÄ har det Àven skett en förÀndring inom högskolor och universitet dÄ det gÀller val av arbetsform.

Bakgrunden var att överbelÀggningar inom akutsjukvÄrden har ökat de senaste Ären i och med högre patientantal.Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av arbetet vid överbelÀggningar pÄ en akutmottagning.Metoden var en kvalitativ deskriptiv design dÀr information samlades in via intervjuer. För att analysera data frÄn de Ätta informanterna valdes en kvalitativ innehÄllsanalys. Studien genomfördes pÄ en akutmottagning i mellersta Sverige.Huvudresultatet frÄn de Ätta intervjuer som genomfördes skapade tre kategorier med tio subkategorier. Samtliga informanter berÀttade om sina upplevelser av att arbeta vid överbelÀggningar. De mest frekventa upplevelserna handlade om en stressad och frustrerande arbetssituation.

Distriktssköterskors fördelning av arbetstid Àr lite utvÀrderad. Tidigare studier visar dock att en stor del av sjuksköterskors och distriktssköterskors arbete inom slutenvÄrden och öppenvÄrden anvÀnds till arbete som ligger utanför den patientnÀra omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att kartlÀgga hur distriktssköterskor fördelar sin arbetstid mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid, om distriktssköterskors fördelning av arbetstid skiljer sig mellan olika stora vÄrdcentraler och vilka erfarenheter distriktssköterskor har av förhÄllandet mellan direkt och indirekt patientarbete och övrig tid. Metod: Studien Àr genomförd som en deskriptiv tvÀrsnittsstudie med kvantitativ och kvalitativ ansats med sjÀlvskattningsformulÀr och intervjuer. Resultat: Resultatet visade att av distriktssköterskornas totala arbetstid utgjordes 51 % av direkt patientarbete, 30 % av indirekt patientarbete och 19 % av övrig tid.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer. Vi genomförde Àven en kvantitativ enkÀtundersökning bland de anstÀllda. Detta för att fÄ ett bra underlag till att besvara vÄr frÄgestÀllning. Slutsatser: VÄr studie visar att konsekvensen av att Skatteverket Àr en mÄlstyrd verksamhet dÀr mÄlen sÀtts högt i hierarkin blir att de anstÀllda pÄ lokala kontor upplever en begrÀnsad delaktighet nÀr mÄlen sÀtts.

Syfte: Syftet Àr att beskriva hur controllers i svenska stora företag i olikabranscher uppfattar affÀrssystemet och dess pÄverkan pÄ verksamhetenoch hur de anvÀnder och pÄverkas av affÀrssystemet för arbete medekonomistyrning.Teoretisk referensram: Vi anvÀnder oss av tvÄ delar i teorin. Den ena handlar om affÀrssystem,integrering, implementering, ledningskontroll i systemet och system förekonomistyrningen. Den andra delen tar upp litteratur och forskningkring controllers, controllers och ekonomistyrningen, skillnader mellanbusiness och accounting controllers, controllers utvecklingen i sambandmed IT och den nya controllerrollen.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod, surveyundersökning,med Ätta controllers pÄ sju svenska stora företag i olika branscher.AngreppssÀttet i uppsatsen Àr det deduktiva, dÄ vi har utgÄtt frÄn redanexisterande teorier och forskning för att utarbeta intervjufrÄgorna iuppsatsen. Intervjuerna som vi har genomfört Àr vÄra primÀra kÀllor somhar gett resultat till empirin som senare har analyserats ochavslutningsvis lett till vÄra slutsatser.Empiri: VÄr empiri Àr det resultat som vi har fÄtt som baseras pÄ Ätta personligadjupintervjuer med controllers. Det finns en spridning blandrespondenterna eftersom de har olika lÄng arbetslivserfarenhet och olikapositioner inom sina företag: frÄn business controller till CFO.Slutsatser: AngÄende vÄr första frÄgestÀllning i uppsatsen om hur svenskacontrollers uppfattar affÀrssystemet och dess pÄverkan pÄ verksamhetenfann vi som vÄra slutsatser att de anser att affÀrssystems integrering intefungerar, att affÀrssystemet styr affÀren och att det brister i redskap förledningskontroll och strategiarbete.

Yrket personlig assistent Àr ett relativ nytt yrke som uppkom för att stÀrka inflytandet för personer med funktionsnedsÀttning. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att arbeta i nÄgon annans hem och att trÀda över tröskeln till nÄgon som Àr i behov av hjÀlp. Detta innebÀr att man fÄr bortse frÄn sina egna Äsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara nÄgon annans armar och ben, sÄ att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie Àr att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör nÄgon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Yrket personlig assistent Àr ett relativ nytt yrke som uppkom för att stÀrka inflytandet för personer med funktionsnedsÀttning. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att arbeta i nÄgon annans hem och att trÀda över tröskeln till nÄgon som Àr i behov av hjÀlp. Detta innebÀr att man fÄr bortse frÄn sina egna Äsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara nÄgon annans armar och ben, sÄ att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie Àr att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör nÄgon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och förstÄ hur de Àldre som befinner sig i ett beroendeförhÄllande upplever sitt subjektiva inflytande i vardagen pÄ det sÀrskilda boendet. Syftet har undersökts med följande frÄgestÀllningar: Hur gÄr de Àldre tillvÀga för att skapa inflytande i vardagen? Hur upplever och beskriver den Àldre sitt inflytande för att fÄ sina behov tillgodoseddaMetod: VÄr studie bygger pÄ tio halvstrukturerade intervjuer med Àldre pÄ tvÄ sÀrskilda boenden i Göteborgs stad, centrum. Analysen har följt ett empirinÀra förhÄllningssÀtt (Widerberg, 2002) samt Kvales, (1997) principer för analys. Empirin har analyserats, jÀmförts och teoretiserats med hjÀlp av socialutbytesteori samt tidigare forskning.Resultat och slutsatser: Vi har i vÄr studie kunnat se att tidens betydelse framkommer som en viktig aspekt för hur vÄra informanter upplever sitt inflytande.

Mellanchefspositionen beskrivs ofta som en utsatt position, de sitter mitt emellan ledningens och de anstÀlldas krav och förvÀntningar. Syftet med uppsatsen Àr att se vilka likheter och skillnader det finns i synen pÄ mellanchefen och dess roll mellan över- och underordnade inom en organisation. Ett delsyfte Àr att se vad dessa likheter och skillnader innebÀr för mellanchefen och hans eller hennes arbetssituation. Det finns en mÀngd forskning inom ledarskap, i beskrivningen av tidigare forskning berörs frÀmst Brigitta Ahltorps avhandling ?Ledarskap ur ett ledningsperspektiv? som syftar till att beskriva hur chefer ser pÄ sig sjÀlva och hur deras medarbetare ser pÄ dem. Jag presenterar Àven en tidigare studie som Àr en b-uppsats som hade syftet att ?belysa hur mellanchefer uppfattar sin roll och situation inom tvÄ organisationer?.