Information har samlats in frÄn 11 st nyblivna cheferinom bÄde den privata och offentliga sektorn.Gemensamt för de hÀr informanterna Àr att debefinner sig pÄ sin första chefsroll och dÀrmed ej harnÄgon tidigare erfarenhet av att leda mÀnniskor i enarbetssituation.Vi har kommit fram till att det finns vissa svÄrighetersom individen stöter pÄ nÀr den tar steget till att blichef. Det finns vissa skillnader i vad de förvÀntar sigatt rollen kommer innebÀra jÀmfört med hur det blir ipraktiken. Det som frÀmst skiljer sig Àr att denadministrativa delen av arbetet upptar en större del ÀnvÀntat, vilket pÄverkade vÄra informanter negativt.LikasÄ Àr man inte helt förberedd pÄ att fatta tyngrebeslut som har en mer personlig inverkan pÄ de sompÄverkas. Faktorer som pÄverkar den nya chefen införsitt arbete Àr frÀmst möjligheten till att ha fÄtt följaden tidigare chefen vars position de nu besitter.LikasÄ har ledarskapsutbildning lagt en bra grund förförstÄelsen av komplexiteten i den situation manbefinner sig i som chef..

Syftet med vÄr uppsats Àr att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frÄgestÀllningar vi arbetat utifrÄn Àr, vilka förvÀntningar socialpedagogen, skolan och socialtjÀnsten har pÄ socialpedagogens yrkesroll, vilka former av samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgÄr frÄn en kommun med ett pÄgÄende samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som Àr relevanta för vÄrt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig pÄ att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjÀnst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina samverkansformer vilket resulterat i en tÀtare samverkan kring elev i och nÀra riskzon.

LÀrare tillhör den yrkesgrupp dÀr stressrelaterad ohÀlsa ökar som mest. Syftet Àr att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. UtifrÄn Job Demands?Resources (JD-R) modellen skapades frÄgestÀllningarna om hur arbetsmiljöfaktorer Àr relaterade till stress och engagemang och förhÄllandet dem emellan. GrundskolelÀrare (N=57) skattades genom frÄgeformulÀr.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ större insikt i hur en hÀlsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrÄn studiens huvudsakliga frÄgestÀllning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare frÄn olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag anvÀnt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstÄnds- eller kampstrategier samt problem- och kÀnslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

En god arbetsmiljö Àr en lagstadgad rÀttighet för arbetstagaren enligt Arbetsmiljölagen. Arbetet med att sÀkerstÀlla en god arbetsmiljö kallas arbetsmiljöarbete och Àr en nyckelfaktor för att skapa hÀlsosamma och attraktiva arbetsplatser. Medarbetarundersökningar Àr en undersökningsmetod i det systematiska arbetsmiljöarbetet men kan ocksÄ anvÀndas i syfte att ta reda pÄ medarbetarnas uppfattningar om sin arbetssituation med mÄlet att skapa verksamhetsförbÀttringar.I denna studie har syftet varit att undersöka vilken roll som medarbetarundersökningen spelar i chefernas arbetsmiljöarbete. Studien undersökte hur cheferna arbetar med arbetsmiljöarbete och hur arbetet med resultatet frÄn en medarbetarundersökning genomförts. Studien genomfördes pÄ en funktion med tre organisationsnivÄer och bygger pÄ 12 kvalitativa intervjuer med funktions-, avdelnings- och enhetschefer.Studien visar att medarbetarundersökningen spelar en viktig roll i chefernas arbetsmiljöarbete pÄ alla organisationsnivÄer bÄde som diskussionsunderlag i ledningsgrupper och i dialogen med medarbetarna samt som bevis pÄ att genomförda arbetsmiljöinsatser fungerar.

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolÄr tvÄ klass dÀr jag först lÄtit eleverna uppleva berÀttelser pÄ olika sÀtt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berÀttelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns lÀsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt Àr om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berÀttelser pÄ det viset som vi anvÀnder litteratur i skolan eller om de saknar nÄgot. Forskningen visar att lÀsningen har minskat och lÀsvanorna skiljer sig mellan könen. HöglÀsningen har betydelse för lÀsinlÀrningen dÄ den ger ett rikare ordförrÄd och ökar allmÀnbildningen.

Personer med Multipel skleros (MS) kan uppleva svÄrigheter att delta i aktiviteter i dagliga livet (ADL) dÀr arbetet Àr en betydande del av det. De funktionsnedsÀttningar som förekommer vid MS kan ha en negativ inverkan pÄ personens möjlighet att arbeta. Syftet med denna studie avsÄg att beskriva hur personer som Àr diagnostiserade med Multipel skleros erfar att yrkesarbeta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio personer i Äldrarna 39-62 som hade diagnosen MS och yrkesarbetade. Datamaterialet analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys, som resulterade i tvÄ huvudkategorier; ?Den egna förmÄgan i relation till arbetets krav? och ?Anpassningar för att underlÀtta i arbetet?.

Medarbetarna inom en organisation har en betydelsefull roll för verksamhetens utveckling och ledarna har en viktig funktion genom att de i stor utstrÀckning kan pÄverka medarbetarna. Syftet med vÄr undersökning var att fokusera pÄ ledare inom IKEA AB och beskriva hur de arbetar utifrÄn strategin ?IKEA AB in change? för att skapa förutsÀttningar som ökar medarbetarnas motivation i arbetet. Vi inriktade oss pÄ motivationsskapande inom omrÄdena ledarskap, kommunikation och kompetens. Studien grundade sig pÄ sammanlagt nio semistrukturerade intervjuer med ledare, HR-manager och fackordförande inom IKEA AB.

The focus in this paper was on managers in the middle position in the care of the elderly and people with disabilities. The aim was to develop knowledge about the conditions of work among managers in the middle position and what they characterized as good leadership and which strategies they used in their work. The empirical data consisted of nine qualitative interviews with managers in the middle position in the municipality of Halmstad.The frameworks that mainly limited the middle managers' discretion were laws, political regulations and most of all it was the allocated budget. Their discretion was found closer to the operation such as working methods, recruitment and changes in job schedules. The middle managers spent the majority of their working hours with personnel administrative work and that they often had to prioritise among their tasks.

I studien om insatsen personlig assistans framkommer det att yrkestiteln personlig assistent Àr bred. Den personliga assistansen mÄste anpassas efter varje enskild individ och dennes behov. Assistansen ska göra det möjligt för personer med en eller flera funktionsnedsÀttningar att leva sitt liv pÄ ett bra och meningsfull sÀtt. I yrkets utövning Àr det viktigt att det framgÄr vad som Àr brukarens och dennes personliga assistents skyldigheter och rÀttigheter. Informanterna som vi intervjuade beskriver sitt yrke som intressant, spÀnnande, meningsfullt,givande och stimulerande och att det har frihet i sin yrkesutövning.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn kvalitativ data synliggöra perspektiv pÄ genus och könsstereotyper, i kombination med organisation. Empirin utgÄr frÄn fyra informanters perspektiv pÄ dessa frÄgor, med utgÄngspunkt frÄn deras egen arbetssituation. Grunden i intervjuerna har varit hur informanterna stÀller sig till det faktum att de befinner sig i minoritet könsmÀssigt pÄ arbetsplatsen och hur detta pÄverkar arbetssituationen, samt vad som gjort att de valt att bryta könsmönstret i ett annars segregerat arbetsliv.Teorin tar sin utgÄngspunkt i skapandet av kön och genus i kombination med organisation. Samt lyfts en diskussion kring avvikelse som utgÄr frÄn Erving Goffmans begrepp stigma.Resultaten visar att informanterna varit medvetna om sin minoritetssituation, bÄde i positiv och ocksÄ i negativ bemÀrkelse. Mestadels anser de dock att de kunnat ingÄ som en del av gruppgemenskapen.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer anvÀnder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats dÀr tvÄ etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) anstrÀngning och belöningsmodell, anvÀndes för att studera empirin. Ett mÄlinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken mÀn. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer pÄ samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell.

Under Är 2011 började den nya skollagen i Sverige tillÀmpas. Lagen markerar pÄ ett tydligare sÀtt att skolan ska ta hÀnsyn till den enskilda individens behov i undervisningen. Kommunerna brottas med att hÄlla en given budget och det gör att lÀrartÀtheten inte Àr tillrÀckligt stor för att till fullo kunna uppfylla kraven. Allt mera av lÀrarnas arbetstid gÄr Ät till att dokumentera eleverna. Det handlar dÄ inte bara om kunskapsinhÀmtning utan exempelvis ÄtgÀrder för att stÀvja mobbing, elevens hÀlsa och det som kommer fram vid utvecklingssamtal.

Syftet med denna studie var att erhÄlla kunskap om individens syn pÄ den mentala arbetsmiljön. Dessutom var syftet att utreda ett eventuellt samband mellan acceptans av IT-systemet och den individuella effektiviteten i callcenterarbete. Tidigare forskning hÀvdar att högre anvÀndbarhet, som Àr en del av anvÀndaracceptansen, hos systemet höjer effektiviteten i utnyttjandet. TAM pÄstÄr att de tvÄ delarna anvÀndarvÀnlighet och anvÀndbarhet har en grundlÀggande betydelse för anvÀndaracceptansen (Davis, 1986). Ett callcenter Àr en komplex arbetsplats dÀr personalen hanterar olika IT-system, ofta under tidspress.

Arbetets syfte Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ sin arbetssituation i stora barngrupper. UtifrÄn detta syfte har vi formulerat följande frÄgestÀllningar: ? Hur ser förskollÀrare pÄ sitt arbete i stora barngrupper? ? Hur arbetar förskollÀrare för att skapa trygghet hos barn i stora barngrupper? Vi har med kvalitativ metod intervjuat tio förskollÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner i sydvÀstra SkÄne. VÄra informanter gav individuella och varierande svar angÄende sitt arbete i stora barngrupper. Empirin visade flertalet gemensamma teman som resulterade i en analys.