Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans lÀroplaner förÀndrats över tid i sin syn pÄ eleven, dess lÀrande och vad mÄlet för dess lÀrande Àr. Till de senaste tre lÀroplanerna för gymnasiet adderas de tvÄ statliga utredningar. BestÀllda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregÄende regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen pÄ en ny lÀroplan, men Àven ger en bild av den kommande nya lÀroplanen för gymnasieskolan. För att sÀtta denna förÀndring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhÀllets övergÄng till det postmoderna, samt förÀndringen av synen pÄ kunskap och lÀrande denna övergÄng medför.

SammanfattningI dagens samhÀlle har förÀndringstakten och ökad individualism inneburit att individen mÄste ompröva tankar och vÀrderingar utifrÄn de för tillfÀllet rÄdande förutsÀttningarna. En vÀgledning för att ÀndÄ skapa en stabil bild av identiteten Àr genom personliga varumÀrken. Det innebÀr att en individ framhÀver sina unika egenskaper pÄ arbetsmarknaden.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumÀrkens framvÀxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumÀrke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumÀrken kan tÀnkas se ut.Teorierna som anvÀnds Àr Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestÄtt av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumÀrken.Resultatet visar pÄ att framvÀxten av personliga varumÀrken kan bero pÄ utvecklingen av individualismen och globaliseringen.

Sammanfattning Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande studie Àr att undersöka familjerÄdgivarens arbetssÀtt i parterapi ur ett maktperspektiv. I studien Àr fokus pÄ huruvida familjerÄdgivaren har en viss makt och i sÄ fall hur och i vilken utstrÀckning de anvÀnder den samt om den pÄverkar parterapin. Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod. Intervjuerna utfördes med fem familjerÄdgivare pÄ en familjerÄdgivningsenhet i södra Sverige. Intervjuerna analyserades i ljuset av tidigare forskning och teorier. Teoritermerna Àr: maktperspektiv och samhÀllets modernitet och struktur utifrÄn ett sociologiskt perspektiv samt idéer om terapi och familjebygget utifrÄn ett behandlingsperspektiv.

The aim of this study is to analyze how individuals experience their eating disorder, the focus being if anorexia may be perceived as a secure safe zone in the new modern world. The aim is to examine if individuals affected with anorexia nervosa understand the disorder as a solution to the modern worlds changes and the new individual freedom that it entails. This will be analyzed with the help of terms in Erich Fromms theories about escape mechanisms and Catarina Kinnvalls theories about the modern worlds ontological insecurity.The study is based on data collected from four informants of different ages and gender. The interviews were conducted through email and informants were chosen based on a strategic selection and snowball sampling. For the analysis of the empirical material Fromms escape mechanisms (authoritarianism, destructiveness and automaton conformity) and Kinnvalls theories of identity in the modern world have been used.The results of the analysis show that the eating disorder has a great significance for the individual construction and maintenance of identity and that the eating disorder becomes a safe zone to retreat to in a world of performance anxiety.

This study aims to investigate and describe the direction of the ideological development of the Swedish gymnastics association Gymniska Förbundet. Between 1928 and 1932, this organization transformed from a purely gymnastic and cultural association into an influential platform for the production of Swedish nationalist ideology. Based on theories of National Socialism?s formation within modern society, the analysis focus on the conditions regulating Gymniska Förbundets relation to modernity. Thus the study examines the association?s ideas in relationship to the concept of modernity.

Syftet med mitt examensarbete har varit att skildra en grupp ?nyutexaminerade elektrikers livssituation och framtidsvision?, för att fÄ en uppfattning om hur de valt att konstruera sin livsbiografi och ett oberoende frÄn förÀldrarna, och graden av individualisering hos individen. Problemformuleringen belyste hur individen i det moderna samhÀllet idag stÀlls inför stÀndiga flöden i form av förÀndringar och risker som innebÀr att individen tvingas fatta beslut om hur de skall vÀlja/vara/göra och samtidigt förhÄlla sig till det omgivande samhÀllet. De metoder som lÄg till grund för mitt arbete var den kvantitativa metoden i form av enkÀter som tilldelades alla informanter i populationen och den kvalitativa metoden i form av intervjuer med fyra av informanterna. I arbetet har jag tagit med litteratur som varit tillÀmpbar i samspelet mellan individen och samhÀllet, och teorierna var: Ulrich Becks teori om individualisering, Anthony Giddens modernitet och sjÀlvidentitet och Zygmunt Baumans arbete, konsumtion och den nya fattigdomen.

Denna studie intar ett perspektiv mellan de tvÄ motsatsparterna social konstruktion och en individualistisk syn pÄ individers konstruktion av sig och sin vÀrld. Begreppet existentiellkonstruktivism hÀnvisar till att omgivningen alltid gör intryck pÄ individen men att den yttre vÀrlden först mÄste filtreras genom individen för att ha en inverkan pÄ bilden individen skapar sig av sig sjÀlv och vÀrlden. VÄr neomoderna tidsÄlder har en sÀregen inverkan pÄ denna relation mellan omvÀrlden och individen och ökar tendensen för individer att infinna sig i tilldelade identiteter. Institutioner spela hÀr en stor roll. UtifrÄn denna tes ska denna studie se pÄ vilka vÀrderingar som Malmö Stads integrationsarbete gÄr in i arbetet med sina objekt, det vill sÀga invandrare.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur smÄbarnspappor födda pÄ 1970-talet upplever och hanterar "det nya faderskapet". För att undersöka detta har sex kvalitativa intervjuer med smÄbarnspappor genomförts. De forskningsfrÄgor som studien avser att besvara Àr följande: Att kombinera familj- och arbetsliv, hur upplevs det av papporna? Vilka uppfattningar och erfarenheter har papporna om pappaledighet? Hur upplever papporna samhÀllets och omgivningens normativa förvÀntningar och vilken betydelse lÀggs pÄ sociala relationer med avseende pÄ rÄd och stöd? Vilken typ av pappa Àr 70- talisten och vilka vÀrderingar har han om faderskapet? Teorier om modernitet, maskulinitet och faderskap samt Àven i viss mÄn tidigare forskning har anvÀnts för att analysera svarsmönstren. Resultatet och analysen av studien visade att den moderna pappamodellen Àr klart mer framtrÀdande Àn den traditionella.

Uppsatsen utforskar nÄgra omstÀndigheter kring vilka de omfattande förÀndringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" dÀr dessa bilder stÄr i förgrunden fÄr "Klarakvarteren" i en viss mening stÄ som symbol för det moderna Stockholm i och med anlÀggandet av den nya centralstationen pÄ 1870-talet, samt genom att utgöra den sjÀlvklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm Àr "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spÄren efter den omfattande omdaningen av stadskÀrnan, i allt vÀsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en lÀngre essÀ av Per WÀstberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i mÄnga Är arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna vÀcka frÄgor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sÀgas gÄ samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förÀndringar..

The ever-evolving information technology gives users more opportunities, but also put higher demands on them. The digital agenda of the state and society clarifies the objectives and effects academic libraries? development. E-books influence the development of organizational, economic, legal and political perspectives. At the University Library in GÀvle work is ongoing. The process is controlled by the acquisition policy which makes it clear that e-books should be purchased if possible.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera hur 60-talister samt 90-talister anvÀnder sig av Instagram samt hur de ser pÄ online-identitet. De frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: ?Hur liknar samt skiljer sig anvÀndandet av Instagram mellan mÀnniskor födda pÄ 1960-talet mot de födda pÄ 1990-talet??, ?Om och i sÄ fall hur skiljer anvÀndarna mellan sin online-identitet och de personer de Àr i det verkliga livet??, och ?Hur liknar samt skiljer sig skapandet av en online-identitet mellan 1960-talister respektive 1990-talister?? Vi valde att anvÀnda oss av semistrukturerade intervjuer. Till teorin valde vi att utgÄ ifrÄn ?Youth, identity, and digital media? av David Buckingham, ?Modernitet och sjÀlvidentitet? av Anthony Giddens, ?Jaget och maskerna? av Erving Goffman, ?Mediekultur, mediesamhÀlle? av Jostein Gripsrud, ?A networked self? av Zizi Papacharissi samt ?Life on the screen? av Sherry Turkle. Resultatet pekar pÄ att det inte Àr sÄ stor skillnad i identitetsskapande mellan generationerna, vi sÄg snarare fler likheter.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan nÀr de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmÀrksam pÄ vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.UtifrÄn mitt syfte stÀller jag följande frÄgor.Vad hÀnder i samtal och samspel nÀr barn skapar pÄ förskolan?Vad Àr det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det nÄgot som hindrar samtal och samspel?En studie pÄ nio tillfÀllen ger en inblick nÀr barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar pÄ Àr grunden för uppsatsen.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förÀndring och institutionalisering. För att förstÄ institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, Àr det övergripande syftet med uppsatsen att utifrÄn en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsÄr förÀndrats i frÄga om (1) förhÄllande till samhÀllet, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. UtgÄngspunkten Àr att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot bÄde religions- och samhÀllsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhÀlleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhÀllets missförhÄllanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder Àr emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhÀllssystemet.

I denna uppsats anvÀnder jag Johannes Anyurus diktsamling StÀderna inuti Hall, i en sociologisk diskussion kring samtiden. Min teoretiska utgÄngspunkt ligger i Anthony Giddens texter kring det senmoderna samhÀllet.  Med syftet att se hur Giddens och Anyurus resonemang kring samtidsindividen skiljer sig Ät, samt att utreda om, och hur, sociologin kan lÀra av poesin, stÀller jag frÄgan: Hur kan senmoderniteten , sÄ som Giddens diskuterar den, spÄras i Anyurus StÀderna inuti Hall? För att besvara min frÄga definierar jag först vad Giddens menar att senmoderniteten innebÀr, för att sedan visa pÄ nÄgra specifika sÀtt som han menar att senmoderniteten pÄverkar individen. DÀrefter skapar jag ett verktyg för att söka senmoderniteten, sÄ som Giddens beskriver den, i poesin.  Jag finner pÄ en strukturell nivÄ att det finns stora likheter mellan de tvÄ, men pÄ individnivÄ diskuterar Anyuru och Giddens skilda samhÀllen. Dess perspektiv och vÀrldssyn skiljer sig pÄ flera punkter betÀnkligt.

The purpose of this study is to examine political crimes in and women?s political activity in 18th century Sweden. The cases of political crimes which has been used range from 1700- 1789 and they form an outline of the patterns of political crime in this century. These cases contain different types of political crimes, but most common ar defamation of the royal family, defamatory writings, rumor-spreading and treason. To study women?s political activity, seven cases ranging from 1749 to 1758 have been more closely studied.