Denna rapport jämför prestandan mellan state-of-the-art AI-botar i racing spelet TORCS och en AI-bot som kör med hjälp av ett artificiellt neuralt nätverk (ANN-bot). ANN-boten, som implementerades som en del av arbetet, använder en feedforward arkitektur och backpropagation för inlärning. Ett separat program som användes för att träna det neurala nätverket med träningdata som spelats in från TORCS implementerades också. Som state-of-the-art AI-botar användes AI-botar som har använts i en tävling. De fyra AI-botarna testades på åtta olika banor och data om hur lång tid varje varv tog och hur snabbt AI-botarna körde sparades och sammanställdes.

Arbetets syfte är att undersöka hur takträdgårdar kan fungera och gestaltas vid äldreboenden. Framställningen tar särskilt fasta på kunskap om utevistelsens positiva hälsoeffekter i relation till äldreboendens allt viktigare roll i staden. Studien presenterar idén om takträdgårdar som utemiljö för de äldre, och exemplifierar kunskaper om detta genom visioner och gestaltningsförslag för Brahem vård- och omsorgsboende i Stockholm. Grönområden i anslutning till bostaden ökar tillgängligheten för de boende och erbjuder utevistelse med naturrelaterade upplevelser. Satsningar på takträdgårdar kan utnyttja byggda konstruktioner och på lång sikt ge sociala, miljömässiga, estetiska och ekonomiska fördelar.

The importance of daylight for humans has been known for a rather long time. Applying this knowledge in the science of urban planning is not very common, at least not in Stockholm, Sweden. Living in a country far from the equator with great differences between daylight and darkness during the year, daylight gets even more important for our wellbeing. This study aims to highlight the subject of daylight planning and contribute to the discussion about how to include daylight in the process of urban planning. By critically observing a new built district in Stockholm and applying guidelines of how to use daylight planning, this paper shows how important it is to include daylight planning early in the process.

Integration policies have failed to make diversity into anything more than occupying the same physical space. People of different cultural background still do not share their lives to any real extent. Attempts made within planning and landscape architecture to catalyst the integration process have mainly been focused on structural measures, such as residential policies. As for outdoor environments, non-verbal casual encounters in the shape of crossing paths are assumed to lie at the heart of urban social integration.The aim of the thesis is to question this assumption and, as the thesis will show, there is literature supporting this aim. Looking at the works of Gordon Allport, Lewis Coser and some of their followers, I find intercultural contact to require more complex ways of interaction in order to reduce prejudice and to generate tolerance and understanding.

Denna rapport undersöker möjligheten att bryta ner ett stort program till mindre och enkaler moduler och skapa en dataöverförings- och kommunikationsarkitektur mellan dem. Dataöverföringen skall vara dynamisk för att olika moduler skall under exekvering ha möjlighet att byta modul den vill ha data ifrån samt centralisera koden och kommunikationen skall optimera antalet meddelandeöverföringar. Arbetet resulterar i två arkitekturer som uppfyller tidigare satta målen i ett parallellt system, arbetet analyseras sedan analytiskt och styrkor och svagheter undersöks. Arkitekturerna medför att många problem med att utveckla stora system undviks och detta skapar fler möjliga kopplingar, mindre komplexa moduler samt centralisering av funktionalitet i programmet..

?What is happening with open public space?? and ?Why is it happening now?? are the twooverarching questions in this master thesis. In the essay the concept of ?offentligt rum? (openpublic space) is defined as an exterior place accessible to the general public, such as squares,parks and streets. I have, based on the issues, identified the trends and tendencies of openpublic space in Sweden.The study consists of three sections.

Denna kandidatuppsats syfte är att utforska hur Landskapsarkitektprogrammet, vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, hanterar medvetenheten hos studenterna kring ?gestaltningskonventioner? och ?Varför? de gör vissa saker i en gestaltningssituation. Uppsatsen baseras på två kvalitativa intervjuer med två av de mest uppskattade lärarna på Landskapsarkitektprogrammet vid SLU Alnarp. Men den tar även avstamp i litteraturstudier kring pedagogik och kulturbundna uppfattningar. Resultatet av uppsatsen visar att det finns ett tydligt mål, hos lärarna, att främja självständigt tänkande hos studenterna. Den visar även att de pedagogiska metoder som används av lärarna, i exemplen, stöds av lärandepreferenserna hos majoriteten av studenterna. Den belyser vikten av att ha förmågan att motivera val under och efter utbildningen.

How does the criticism of landscape architecture in Swedish professional journals look today? Does it exist at all? What is criticism and what is its purpose? These questions have been the starting point for this degree project. I have found a lot of different answers among journals, books and websites, as well as in interviews with five persons that all have a relation to the landscape architecture criticism in different ways. These answers may look a bit disjointed at first, but are at a closer examination pointing in the same direction ? that the criticism of landscape architecture projects hardly exists today.

Resultat från tidigare studier inom sexuella trakasserier hos sjuksköterskor och undersköterskor visar på emotionella konsekvenser som påverkar individen som blir utsatt och även organisationen denne verkar inom. Denna C-uppsats är en av de första kvalitativa studier, som inriktat sig på offrets känslomässiga upplevelser från och under trakasserier, som genomförts i Sverige. Denna studie utökar den tidigare förståelsen av vilka faktorer som påverkar upplevelsen i situationen och hur personerna hanterar känslor efter att ha blivit trakasserad. Syftet med denna studie var att undersöka levda erfarenheter, känslor och emotioner av sexuella trakasserier hos personer i lågstatusyrken inom vården i Sverige. Följande genomfördes intervjuer med sex personer vilka arbetade som undersköterska eller vårdbiträde i en kommun i norra Sverige.

Öland ligger mig varmt om hjärtat och det är därför jag har valt att arbeta med denna plats. Projektet handlar till stor del om hur arkitekturen ser ut och hur den möter landskapet. Men till lika stor del vad som händer där om hur den påverkar och möjliggör att få ta del av detta otroliga landskap.Intentionen är att skapa en arkitektonisk lösning för att förhöja upplevelsen av Stora Alvaret, naturen och rumsligheten. En oas för människans välbefinnande och möjlighet att få ta del av den säregna naturen på nära håll under årets alla årstider. En unik och välanpassad plats som med sitt program och sina verksamheter stärker besöksnäringen och lockar fler besökare till Öland och världsarvet.Min strategi är att skapa en punkt som fungerar som hjärtat av Världsarvet och Södra Öland.

The aim of this essay is to investigate to which extent the novel Kvinnor och äppelträd by Moa Martinson can be classified as a polyphonic novel. The concept polyphony was established in literary theory by the Russian language theorist and literary critic Michail Bachtin in 1929, in his book Problems of Dostoevsky?s poetics. In order to understand and comprehend the concept of polyphony I have used an interpretation due to the literature scholar Robyn McCallum. She notes that the characters in a polyphonic novel function as focalizers.

Stockholm Stad behöver utöka kapaciteten på sina badhus samt idrottsanläggningar. Därtill är renoveringsbehovet stort på samtliga badhus. Badet i Västertorp täcker ett stort område och är populärt men behöver nu rivas pga. det dåliga skicket. Istället ska man bygga bostäder på platsen och flytta ner det nya badet till Mellanbergsparkens södra spets för att samtidigt bli en bullerbarriär mellan motorvägen (E4/E20) och parken som man vill börja programmera.

Hur lär man känna en plats? I mitt examensarbete har jag undersökt hur man genom en konstnärlig process kan närma sig en plats. Hur man kan studera sin egen närmiljö för att upptäcka något nytt i sin vardag. Hur man kan ta plats, ockupera och interagera med hus, inredning, människor och material. Flera platser har legat under observation, där HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk har varit en av dem.

Dokumentation av en Tävlingsprocess - Jøssingfjords Stenbrottsmuseum Avsikten med detta examensarbete var att utföra en tidsbegränsad tävling och samtidigt dokumentera arbetsprocessen. När tävlingsförslaget var färdigställt analyserades processen och resultatet. En strategi för hur projektet skulle arbetas vidareformulerades sedan.Målet var att hitta en personlig dokumentationsform som skulle ge en bra översikt av arbetet och som förhoppningsvis också skulle kunna användas för att hitta eventuella svagheter eller negativa mönster i den egna arbetsprocessen.Vid slutgenomgången ska projektet beskrivas genom processen tillsammans med de reflektioner jag och mina handledare har haft under projektets gång.Programval:Jag valde att använda programmet från en tävling som var aktuell när examensarbetet började. Tävlingen var ett stenbrottsmuseum i södra Norge. Initiativtagare var Dalarne rådet och programmet .

Previously when I have made proposals for privately owned gardens, I have found it difficult to find strong, extensive designs and to work with room and space. Since this is the field within which I am going to work in the future I feel that I need more experience, reference material and ideas on how I, in an early stage of the working process, can work with and consider room and space. The aim of this project has therefore been to procure experience, reference material and ideas for design of a garden in relation to space. To procure experience and reference material I have, during the fall of 2008, made two incredible study tours to France and to Japan. I have interviewed the landscaping architect Maria Arborgh and studied literature. I have also used a garden outside of Gothenburg in which I have been able to try out different thoughts and ideas regarding shape that have appeared during the course of my work. My conclusions about landscaping are that you should first find the different functions in the garden. The next step is to find an overall theme or shape, use a small number of materials, build a room with sealing, walls and portals with the help of vertical elements e.g.