This is a two years master?s thesis that studies five libraries. The purpose with the paper was to look at a specific material and study how it expresses itself around the architecture of the buildings, an if the descriptions were different depending on the library, public library or university library. The conclusion is that the ways of describing the library buildings have varied; depending on one part time and one part evolution. The way library buildings look and have been used has changed over time also, and as well how people perceive and talk, or in this case write about them..

LantmÀteriet anvÀnder idag ett verktyg för fastighetsvÀrdering, detta verktyg bestÄr av ett system med spridd arkitektur för att lagra fastighetsdata och geografisk information. Studien syftar till att undersöka vad det finns för alternativa tekniker och lösningar för att integrera spatialdata och fastighetsdata i samma databas. För att finna svar pÄ detta analyseras litteratur, svar frÄn enkÀter som besvarats av slutanvÀndare samt resultat frÄn djupintervjuer av systemexpter. Resultatet visar att tekniker som t.ex. ArcSDE och Oracle Spatial kan lösa det angivna problemet.

Goal-Oriented Action Planning (GOAP) Àr en AI-arkitektur som tillÀmpar ett mÄldrivet beteende Ät agenter i spel. MÄl uppnÄs genom att planer med ÄtgÀrder genereras med hjÀlp av en sökalgoritm. Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur tvÄ sökalgoritmer, A* och IDA*, presterar under planering i GOAP.De experimenten som anvÀnds Àr dels en miljö dÀr agenter simuleras, samt ett test dÀr planer genereras för samtliga implementerade mÄl utan rendering och simulering av agenter. Data som utvÀrderas Àr bl.a. planeringstiden, antal besökta noder under sökning och genererade planer.UtvÀrderingen visar en tydlig fördel till A*, som i snitt Àr 38 % snabbare Àn IDA* vid planering av ÄtgÀrder i GOAP.

Ett livslÄngt intresse för psykologi och landskapsarkitektur ledde in pÄ spÄret att diskutera vad tvÄ av dagens stora frÄgor inom Àmnet kunde erbjuda om de slogs samman; positiv psykologi (?Positive Psychology?) och hÄllbar stadsutveckling. Alla mÀnniskor utsÀtts emellanÄt för stress, vilken vi Àr konstruerade att kunna hantera. Trots det Àr en av de största orsakerna till sjukskrivning i vÄr tid just stress- och relaterade sjukdomar. En vÀlkÀnd kÀlla till restoration eller ÄterhÀmtning Àr grönska och natur. SÄ frÄgan i denna uppsats rör huruvida smÄ grönomrÄden i den tÀta staden kan verka restorativt pÄ mÀnniskorna som besöker dem.

Uppsatsen handlar om ÅngfĂ€rjestationen i Helsingborg som byggdes 1898. Syftet Ă€r att undersöka den debatt som pĂ„gĂ„r i Helsingborg angĂ„ende om man ska riva eller bevara byggnaden. Genom frĂ„gestĂ€llningarna efterstrĂ€var jag att ta reda pĂ„ vilka argument och ord som förts fram i debatten samt om orden har nĂ„gon betydelse i sammanhanget.Metoden som anvĂ€nds för att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gorna Ă€r diskursanalys samt den analysmodell som Jennie Lippner utvecklat. De tre grupper som undersökts, politiker, kommun-tjĂ€nstemĂ€n samt allmĂ€nhet, uttrycker sig alla pĂ„ liknande sĂ€tt med vĂ€lformulerat sprĂ„k och vĂ€l valda argument. De diskurser som kunnat urskiljas Ă€r den modernistiska, ekonomiska samt antikvariska.

Vid varje nytt projekt stÄr landskapsarkitekten inför en oÀndlig mÀngd ny information som direkt eller indirekt har potential att pÄverka projektets resultat. Hur navigerar och prioriterar landskapsarkitekten bland detta hav av information? I den hÀr uppsatsen undersöks olika landskapsarkitekters och teoretikers tankar och Äsikter kring hur de prioriterar i designprocessen. MÄlet Àr att skapa ett underlag som möjliggör för vidare studier och diskussion. Detta syftar till att skapa en större förstÄelse och insikt kring landskapsarkitektens yrkesroll och konstnÀrliga friheter.

Med oss sjÀlva som exempel har vi försökt beskriva hur landskapsarkitektens designprocess kan se ut, hur vi tÀnker och jobbar i ett gestaltningsprojekt. LÀsaren ska fÄ insyn i, och förstÄelse för, designprocessens komplexitet och vilka krafter som verkar dÀr. Detta kandidatexamensarbete Àr uppdelat i tre delar. En inledande insamlingsfas dÀr vi införskaffat information som har stöttat oss i vÄrt gestaltningsarbete och i författandet av denna uppsats. Den andra fasen har bestÄtt av en designprocess dÀr vi har tagit fram ett gestaltningsförslag för Paradisparken pÄ Marstrand.

This study titled When the spaces dominate A study of the school as disciplinary rooms is a study where the emphasis is on quality and where the results are based on observations. The purpose of the research was to analyse rooms and other artefacts in the school as seen from Foucault?s analysis of power. He emphasised that power is expressed in human relationships. To understand how that power is used one can study the techniques adopted and resistance offered.

LantmÀteriet anvÀnder idag ett verktyg för fastighetsvÀrdering, detta verktyg bestÄr av ett system med spridd arkitektur för att lagra fastighetsdata och geografisk information. Studien syftar till att undersöka vad det finns för alternativa tekniker och lösningar för att integrera spatialdata och fastighetsdata i samma databas. För att finna svar pÄ detta analyseras litteratur, svar frÄn enkÀter som besvarats av slutanvÀndare samt resultat frÄn djupintervjuer av systemexpter. Resultatet visar att tekniker som t.ex. ArcSDE och Oracle Spatial kan lösa det angivna problemet.

Landscape architecture is a visual profession, but other senses also affect our interpretation of a place. Sounds can give us a lot of information about an environment, and they are often perceived as positive. Despite this, research about outdoor sounds most often focus on the reduction of unwanted sounds ? noise ? but the absence of noise does not result in a good soundscape. To accomplish this, sounds we appreciate are needed.

Klimatet Ă€r i stĂ€ndig förĂ€ndring. Genom historien har det skett stora temperaturvĂ€xlingar och vad man kan se idag Ă€r att medeltemperaturen pĂ„ jorden ökar, samt att dramatiska vĂ€dersituationer verkar bli allt vanligare. Klimatet förĂ€ndras naturligt men vĂ„ra utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser bidrar med att ytterligare förstĂ€rka denna trend. De förĂ€ndringar som vi ser idag förutspĂ„s eskalera i framtiden. Ökade medeltemperaturer leder till att glaciĂ€rer successivt smĂ€lter och det kan komma att innebĂ€ra dramatiskt förĂ€ndrade landskapsbilder. HavsytenivĂ„n höjs och kustnĂ€ra- och lĂ„glĂ€nta omrĂ„den riskerar att svĂ€mmas över.

Enhet och helhetAv : Marcelo Rovira TorresVar börjar man nÀr ett badhus blir till? Var började badhuset? Kanske var det vid havet, nÀr höstkylan gjorde att vattnet blev för kallt och mÀnniskor sökte sig till en plats dÀr de kunde simma oberoende av klimatet. Tre badhus som uppfördes under folkhemsbygget under 1900-talets första hÀlft analyserades i tre svenska stÀder, Göteborg, Malmö och LuleÄ. DÀr framgick det tydligt att fokus lÄg pÄ motionen och simbanan Àr byggnadens sjÀlvklara mittpunkt. Bastun och tvagningen fÄr sett till utformningen en sekundÀr roll, men funktionen Àr likvÀl viktig.

Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..

I dagens utveckling av robotkontrollers sÄ finner vi olika synsÀtt pÄ hur vi ska angripa problemen som en robot stÀlls inför. Det hÀr arbetet koncentrerar sig pÄ artificiella neurala nÀt (ANN) och evolution med genetiska algoritmer och en fokusering sker pÄ en speciell arkitektur av ANN som Stefano Nolfi presenterat.Rapporten kan ses som en fortsÀttning pÄ Nolfis arbete och behandlar extensioner av fenomenet "spontan modularitet" som Nolfi beskriver. Det testproblem som anvÀnds bestÄr i att utveckla ett kontrollsystem för en skrÀpsamlande robot. Detta arbete baseras pÄ experiment runt detta problem med arkitekturer, vilka baseras pÄ Nolfis spontana modularitet. Vi testar hur arkitekturerna pÄverkas av interna och Äterkopplade noder.Resultaten visar pÄ att en spontan modularitet inte tycks pÄverkas positivt av Äterkopplade eller interna noder..

Artificiella neurala nÀtverk (ANN) har mÄnga anvÀndningsomrÄden inom datavetenskap. NÄgra av dessa Àr mönsterigenkÀnning, robotik, processkontroll, optimering och spel. Detta examensarbete kommer att handla om hur en alternativ lösning pÄ den traditionella arkitekturen av hur ett neuralnÀt kan se ut. Jag kommer att undersöka om man kan ta ett stort och komplext neuralnÀt och bryta ned detta till mindre neuralnÀt utan att förlora kvaliteten pÄ botarna i en spelmiljö kallad Open Nero. Detta för att försöka minska berÀkningshastigheten av neuralnÀten och förhoppningsvis Àven göra sÄ botarna lÀr sig ett bra beteende snabbare. Mitt examensarbete kommer att visa att min lösning av arkitekturen för ett neuralt nÀtverk inte fungerar speciellt bra dÄ botarna inte lÀrde sig tillrÀckligt fort.