Den här magisteruppsatsen i kulturstudier är en ideologikritisk analys av Göteborgsstadsplaneringsidelogi mellan 1959 och 2011. Den huvudsakliga frågeställningen är hurskillnaden mellan efterkrigstidens- och dagens stadsbyggandsideologi kan förstås? Med hjälpav Karl Marx värdeteori om kapitalet undersöks de materiella betingelserna förstadsbyggnadsideologins förändrade förhållande.Studien argumenterar för att efterkrigstidens stadsbyggnad helt och hållet anpassades efterden tunga tillverkningsindustrins behov av arbetskraft och infrastruktur. Men också till dentillströmmande arbetarklassens högre krav på levnadsstandard. I analysen av nutidastadsplaneringsideologi pekar studien på förändrade förutsättningar såsom anpassning tillglobal arbetsdelning och ränteorienterat kapital.

The purpose of this essay is to investigate modern influence in the painting Strömkarlen, by Ernst Josephson. Strömkarlen was painted 1884 in Norway. First the essay performed an investigation of earlier researchers statements to establish a ?common truth? that puts the painting in a realistic/naturalistic-romantic context. With the help of Yve-Alain Bois? model, where he sees art from the painters point of wiew, it was possible to use two articles, written by Ernst Josephson in the fall of 1884, where he debates the conditions for art and artists in Sweden.

Place as a concept, and memory as a phenomenon is researched through literature studies. The essay investigates how we think about place and how we experience and relate to it. Memory is discussed both as personal memory and collective memory. Place is a strong source of memory. When we return to a place, we recognize not only the place itself, but also the things we did there, the people we met and the thoughts passing through our mind when we last were there. Pieces of ourselves are stored in the memories awaken when we revisit a place.

Rapporten är en undersökning gällande det som händer när en plats ändrarfunktion och karaktär. I Stockholm har pendeltågstationen Karlberg en centraloch social roll som kan komma att rubbas av dess stängning. Vår rapport kommersåledes handla om att undersöka och förstå platsen för att sedan geåtgärdsförslag på ett gestaltningsarbete i form av ett byggnadsverk..

Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas tvingas ljuden att trängas om utrymmet.

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med näringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att få ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslärare och resursöverföring inifrån näringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och många nya grepp ifrån näringslivet på hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkätundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Förtätning är ett ämne som det talas mycket om i dagens samhälle. Det utövas i många städer och anses på många håll vara en långsiktigt hållbar stadsbyggnadsstrategi. Samtidigt är det ett begrepp som inte riktigt är definierat. Min uppfattning är att folk ibland pratar förbi varandra för att man har olika syn på vad förtätning egentligen innebär. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka olika tolkningar av begreppet förtätning som är vanligt förekommande hos allmänheten respektive inom stadsbyggnadsbranschen.

Det saknas ofta ingående kunskap om vad som behöver dokumenteras inom nätverk och dess arkitektur. Vad bör dokumenteras? Hur bör man dokumentera det och hur bör man hantera den färdiga dokumentationen? Detta är de frågor som vi med detta arbete vill ge svar på.Vi har genom en kvalitativ fallstudie och deduktivt arbete kommit fram till en lösning som förenklar arbetet med dokumentering av servrar, nätobjekt och nätverksinfrastruktur. Denna lösning innefattar egenutvecklade mallar i Microsoft Word, en lösning för dokumenthantering i Windows SharePoint Services och ett verktyg för automatisk insamling av systeminformation..

Projektet omfattas av ett parkprojekt med analyser och gestaltning av grönstrukturer i Nynäshamns stad. Inriktningen är utformning av allmänna utrymmen i det offentliga uterummet med fokus att öka tillgängligheten och tillgången av grönytor och parker.Projektet syftar i att skapa värdefulla platser för ökad trygghet och trivsel. Målsättningen är också att visualisera en vision om rum för upplevelser och aktiviteter. Rum i vilka allmänheten frivilligt vistas om den fysiska miljön är god. Stadsrummet utgör en stor del av stadens identitet.

Självkänsla är en grundläggande personlighetsegenskap som enligt en teori (Forsman & Johnson, 1996) föreslås bestå av två komponenter, en bas- och en prestationsbaserad. Prestationssituationer kan bedömas som antingen hotande eller utmanande för självkänslan. Positiva och negativa känslor kan i sin tur, beroende på vilken bedömning individen gör, påverka prestationen. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan bassjälvkänsla hos en grupp tävlingsidrottande ungdomar med hög prestationsbaserad självkänsla och antal upplevda positiva emotioner i samband med en prestationssituation. Vidare undersöktes vilka positiva respektive negativa emotioner som ungdomarna anser optimala och till hjälp i en prestationssituation.

Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling. Den praktiska delen innehåller två projekt för delar av centrala Tullinge.

Landscape architects has many ways of transforming our cities and landscapes. Traditionally, most attention has been put to visual qualities. Pen and paper are well established as the way to present proposals and to analyse in the landscape architects profession and training. But are we perhaps missing out on other ways of seeing the landscape? The purpose of this paper is to present sound as a tool of transformation. Sound in public spaces has long been treated just as noise and therefore unwanted.

Glimmingehus is one of the most well preserved medieval castles in Sweden. This essay examines why it was built ? what were the intentions of the Lord, Jens Holgersen? Even though we?ll never be able to ask him, the answer to the question ?why?? can give us aninsight of how a man of his position thought in the Late Medieval time. To answer the question the castle are explored through three different angles ? the Lord of the castle and thesocial context the castle was built in, the landscape surrounding Glimmingehus ? has Jens Holgersen left any structural clues there, and finally the castle itself ? how has a potential visitor experienced Glimmingehus? The methods are greatly influenced by Gunhild Eriksdotter, who in her book Bakom fasaderna explores the possibilities of an analysis ofexperience together with an analysis of function in the archaeology of buildings.

Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden på Årstafältet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset är en del i det publika stråk som förbinder stadens kommunikationer med Årstafältets grönområden och blir en knutpunkt som också informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgångspunkt är att berätta både de operaanställdas och publikens berättelse. Detta görs i projektets två huvudsakliga sektioner..

Rapporten avhandlar problemen kring samarbetet eller bristen på samarbete mellan arkitekter och ingenjörer i byggprocessen. Problemen som uppkommer är fel under projekteringen som upptäcks sent och därför ofta blir kostsamma att reda ut. Vidare presenteras hur både effektiviteten i konstruktionstekniken och estetiken och funktionerna i arkitekturen blir lidande som en konsekvens av detta. Arbetet syftar till att ge svar på en frågeställning kring hur långt ett samarbete mellan arkitekt och konstruktör kan dras utan att den ena disciplinen blir lidande. Vilka fördelar respektive nackdelar detta innebär undersöks också.