Sök:

Sökresultat:

880 Uppsatser om Modernism,trädgćrd,landskapsarkitektur,arkitektur,Mies van der Rohe,Phillip Johnson - Sida 20 av 59

Plats för dans

Landskapsarkitektur Àr starkt kopplat till fysisk hÀlsa. Idag finns ett ökande intresse att forska kring fysisk hÀlsa och miljön omkring oss men lite forskning finns Ànnu inom omrÄdet. Det fysiska och psykiska Àr viktigt för hÀlsa och inom dansen Äterfinns positiva effekter rörande bÄda. Idag hÄller dansare frÀmst till inomhus, bort ifrÄn folks vardag. Huvudsyftet med mitt examensarbete var dÀrför att ta fram kriterier för hur en plats för dans- en dansanlÀggning - fysiskt bör se ut och var en sÄdan bör placeras. Kriterierna kan sedan anvÀndas i vidare studier. Med hjÀlp av en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer formulerades kriterierna och med hjÀlp av kriterierna togs slutligen ett konceptuellt gestaltningsförslag fram. HuvudfrÄgestÀllningen jag anvÀnde mig av var: Vad krÀvs av en plats för att den ska fungera för danstrÀning utomhus? Och för att svara pÄ det behövde jag Àven veta om dansare vill och kan dansa utomhus vilket sÄledes var min andra frÄgestÀllning. För att en plats ska kunna lÀmpa sig för fysisk aktivitet fordras att den möter aktivitetens specifika krav.

Uppsala-HemisfÀren

UtmÀrkande för Uppsalas arkitektur Àr domkyrkan och slottet. En kÀnslighet för den sÄ kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda pÄ avstÄnd) som lÀnge har prÀglat stadens stadsplanering och Àr ett av flera skÀl till att antalet byggnader högre Àn 5?6 vÄningar anses vara lÄgt. PÄ vÀstra sidan av FyrisÄn finns ytterligare en del arkitektoniska sevÀrdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som Àven dessa ingÄr i denna kulturella och historiska nod av landmÀrken.   Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadomrÄdet ska i bÀsta av fallen kunna ingÄ i denna knut av attraktioner.

FÀrggladare friskare sjukhusgÄrd : snabbt, experimenterande och lekfullt

Inspirerade av en förelÀsning pÄ Arkitektur-dagen 2006 om en arkitekturskola i USA, Rural Studio, ville vi försöka göra nÄgotliknande. DÀr arbetar studenterna hela vÀgenmed projekten, frÄn förslag via finansieringtill byggande och vi bestÀmde att ett liknandeprojekt skulle passa bra som kandidatarbete. Olika platser besöktes och slutligen valde viBarnsjukhusets utegÄrd. Tanken var att visa attdet Àr möjligt att genomföra en relativt storförÀndring pÄ kort tid och till liten kostnad. Vi ville förbÀttra gÄrden redan till sommarensÄ att fler skulle kunna ta del av de godasidorna av utevistelse.

Kvinna, konstnÀr eller mÀnniska?  : en studie av Mimmis slitning mellan intellekt och kropp i Stina Aronsons Feberboken

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Ljus i staden : att utnyttja offentliga rum nÀr mörkret faller

StÀder förÀndras nÀr solen gÄr ner. Nya rum och vyer framtrÀder och kÀnslan blir annorlunda; spÀnnande, romantisk, skrÀmmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del pÄ de som gestaltar dem. LjussÀttning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan fÄ mÀnniskor att vilja och kunna vistas mer utomhus, Àven efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll sÄvÀl för stadens attraktivitet som för stadsmÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande, dÄ vi Äret runt behöver vÄr utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

VĂ€rme- och ventilationssystem: Den historiska utvecklingen och det arkitektoniska samspelet

Detta examensarbete berör vÀrme och ventilation inom arkitekturen. Examensarbetet kommer att visa hur vÀrme- och ventilationssystemen sett ut och utvecklats med tidens gÄng. Med hjÀlp utav framtagen information kommer tre koncept att skapas som resultat av att ha kombinerat olika konceptframtagningsmetoder. MÄlet Àr att komma fram till en slutsats om hur det optimala huset bör se ut för att vÀrme- och ventilationssystemet ska vara lÀtt att underhÄlla och anvÀnda samt vara sÄ pass energieffektivt som möjligt samtidigt som det fullgör sitt syfte. För att fÄ ett bra resultat sÄ uppmÀrksammas alla möjliga faktorer som pÄ större eller mindre skala har inverkan pÄ systemen.

Att ta hand om en miljon kulturarv : Om kulturmiljövÄrden som utvecklingsfaktor i miljonprogramsförorten

Miljonprogramsförorten omtalas stÀndigt som en problematisk miljö. Under de senaste Ären har den dÀremot börjat uppmÀrksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövÄrd. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förvÀntas ha konsekvenser. KulturmiljövÄrden tillskrivs makten att förÀndra den syn och den diskurs som pÄgÄr kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövÄrden nÀr det gÀller att förÀndra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angÄende vilken pÄverkan kulturmiljövÄrden har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

TjÀnsteorienterad arkitektur : Ett arkiv- och informationsvetenskapligt perspektiv pÄ tjÀnsteorienterad arkitektur

The starting point of this paper has to do with rapid changes within the information technology and the need for agile and fast systems. The primary goal is to investigate what happens with recordkeeping practices in agile environments like service oriented architecture (SOA). It is in the possible transfer between IT architecture and digital archive the area of this paper resides. The paper relates to the Records Continuum model by which records will be considered historical and active at the time of creation. In the Records Continuum model recordkeeping practices and archival requirements will have to be taken into account at the time of creation.This paper concerns SOA from the perspective of Archival and Information science.

VÀrdering av bostadsmiljöer i medelstora stÀder : En metod att mÀta upplevelse

Examensuppsatsen syftar pÄ att utreda hur folk uppfattar en bostadsmiljö av en viss karaktÀr utifrÄn de konstvetenskapliga omrÄdena arkitektur och bebyggelsemönster. En undersökning genomförs dÀr allmÀnheten vÀrderar tio omrÄden frÄn tre olika stÀder. Resultatet presenteras bland annat med hjÀlp av polÀra diagram, i diagrammet bildas en vÀrderos, vars bild illustrerar den upplevda kÀnslan av omrÄdet..

Villa T - Konsten att rita Ät sig sjÀlv

Som arkitekt, byggherre och brukare i en och samma person ges unika möjligheter att styra hela processen frÄn första skiss till fÀrdig byggnad och dÀrigenom förverkliga ett högst personligt bud pÄ vad ett samtida hus kan vara.Mitt examensarbete Àr en betraktelse av den delvis Àventyrliga resan att rita och lÄta uppföra ett enfamiljshus i vilket man sedan flyttar in. Följande begrepp behandlas:Platsen och dess förutsÀttningar ur historiskt och fysiskt perspektiv.Programskrivandet; med utgÄngspunkt i vardagslivet nu och i drömmar om en tÀnkt framtid. Det unika vÀgt mot det generella mot bakgrund av bristen pÄ tidigare erfarenheter av villaliv. Funktioner samt Inre och yttre rumssamband beskrivs.Gestaltning av byggnaden; dels som en tredimensionell konsekvens av programmet, dels genom konceptuella val, samt ett stort intresse för materials egenfÀrg och genomarbetade detaljer. En undersökning av grÀnssnittet mellan tradition och modernism.Upphandling, tid och ekonomi ? en översiktlig redogörelse för hur dessa frÄgor balanserats.Materialet bestÄr av text ritningar och fotografier..

SPECIELL + GENERELL Om vÀrdegrunder i stadsbyggnad tillÀmpat pÄ Tullinge

Föreliggande examensarbete bestÄr av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen Àr en jÀmförande studie mellan tvÄ essÀer; Rem Koolhaas ?Den generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motstÄndets arkitektur?. Dessa stÀlls mot varandra dÄ de stÄr för tvÄ diametralt olika synsÀtt pÄ stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som Àr mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte frÀmst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhÀllsutveckling.

Republicans in the White House - Hard times for Soft Power? En teoriprövande studie om skillnaderna i soft power mellan demokratiska och republikanska administrationer

According to many scholars America's soft power is in decline, a power resource whose importance has been increasing in world politics. This makes it interesting to examine if there is a difference between how Democratic and Republican administrations wield their soft power.This thesis is a hypothesis-testing study and the purpose is to test the hypothesis that Democratic administrations, to a greater extent than Republican, can create, utilize and defend soft power. My thesis is based on Joseph Nye's theory of soft power and the focus of this study is the aspects of the foreign policy resources. In order to measure this concept I have made my own operationalization where five different indicators serve as my guidance. I use the method of least likely-cases to select and motivate the administrations being tested, which gives me a comparative study of the Democratic administrations of Lyndon Johnson and Bill Clinton and the Republican administration of George H.

Stockholm temporary : relevancy & potentials for implementing temporary architecture in Stockholm

Temporary architecture is an alternative urban planning concept which has been adapted in many cities worldwide during the last decade. There is however no common definition for temporary architecture and it is diversely labelled and applied. In 2013 it also became publicly introduced in Stockholm via the approval of the city's first architectural guideline. Temporary architecture is presented in the guideline as a potential tool for exploring public spaces among other architecture related themes. The ideas for temporary architecture are ambitious and promising. The problem is that they are vague and leaves questions regarding performance unanswered.

SfÀrer av ljud i landskapet : innebörden av ljud och hur det kan implementeras pÄ platser i staden

Ljud Àr inget vi ser, men det omger oss stÀndigt. Det Àr inget vi kan blunda för, men vi kan flytta vÄr uppmÀrksamhet till det som Àr vackert. Det hÀr arbetet innehÄller tvÄ delar som behandlar ljud inom landskapsarkitektur. Den första delen, SfÀrer av ljud i landskapet- Innebörden av ljud och hur det kan implementeras pÄ platser i staden, redovisar relevant kunskap om ljud för en landskapsarkitekt att ta till sig. FrÄn hur ljudet fungerar och beter sig i kontakt med olika material, till hur mÀnniskor pÄverkas fysiskt och psykiskt av olika former av ljud, och en beskrivande text om ljudlandskapets förÀndring genom historien. För att ge inspiration, förstÄelse och exempel pÄ hur landskapsarkitekten sjÀlv kan skapa en gestaltning utifrÄn ljud som utgÄngspunkt, fÄr lÀsaren i slutet av uppsatsen lÀsa om befintliga platser som utgÄr frÄn ljud. Kunskaperna frÄn den första delen har sedan implementerats i en gestaltning som gjorts utifrÄn ljudperspektivet, bilaga 1: RosengÄrdsstrÄket, Ett pÀrlband av ljud- utifrÄn konceptet StrÄkeko. Den fokuserar pÄ RosengÄrdsstrÄket i Malmö dÀr Malmö Stad har arbetat fram ett koncept för att förstÀrka strÄket.

Konstruktion av datornÀtverk för arkitektbyrÄ

Datorer har blivit ett mer och mer kraftfullt verktyg för design och arkitektur.Med datorn följde Àven med andra tjÀnster som e-mail, fildelning och internet.I och med detta sÄ uppstod det ett behov av att skapa sÀkra och pÄlitliga nÀtverk mellan datorerna samt konstruera sÀkra lagringsplatser för data. Den finns mÄnga produkter och tjÀnster pÄ marknaden vars syfte Àr att tillgodose dessa behov.För att det ska vara möjligt att leverera en passande lösning sÄ mÄste man veta vad företaget har för behov, vad som redan Àr implementerat och vilka tjÀnster som i dagslÀget utnyttjas.Denna rapport Àr resultatet av en analys och Àven implementeringen av ett nytt system..

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->