Sudoku är ett mycket populärt pusselspel som härstammar från Japan. Sudokuproblemet har visats vara NP-fullständigt och det finns därför troligen inget effektivt sätt att lösa stora pussel. På senare år har det skett mycket forskning kring SAT-lösare. I denna rapport prövades olika SAT-lösare från ?International SAT-Competition? för att undersöka om det existerar en korrelation mellan exekveringstid och svårighetsgradering samt för att avgöra vilken av dessa som är effektivast för att lösa pussel av olika svårighetsgrad och storlek.

Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.

Uppsatsens syfte är att ge en insyn i det sociala arbetet som sker inom den svenska grundskolan ifrån skolkuratorns perspektiv. Uppsatsen handlar främst om hur skolkuratorernas arbete ser ut med eller kring eleverna och deras problem. Samtidigt är arbetssituationen av vikt, för hur möjligheterna upplevs för utförandet av det sociala arbetet. Skolan är en arena där eleverna tillbringar mycket av sin tid och där elevernas problematik kan uppmärksammas av de personer som finns runt eleven. Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet.

Emulering och simulering omfattar ett brett spektrum av varierande tekniker på olika nivåer, som involverar både mjuk-, och hårdvaruparadigm. Denna rapport är utformad utifrån ett arkitekturellt perspektiv och ämnar att återge en kortfattad studie av ämnen relaterade till design av en generell referensarkitektur för emulatorer.Särskilt fokus har lagts på sammansättningen av de olika komponenter som vanligtvis utgör en emulator, och dessa ställs sedan i jämförelse med den arkitektur, skapad av Von-Neumann, som idag används i den moderna datorn.Målet är att identifiera de mest lämpade arkitekturella strategierna för att kunna uppnå kvalitetskrav som flexibilitet, generalitet och funktionell lämplighet. Vid skapandet av en prototyp görs en avvägning mellan olika tekniker, vilket resulterar i en hybrid mellan tidskritiska och händelsedrivna paradigm. Vidare jämförs befintliga arkitekturer där modularitet mellan komponenter visar sig vara en återkommande egenskap inom samtliga designer.Det viktigaste resultatet vi kom fram till är att en tillståndsmaskin ofta har en betydande roll inom händelsedrivna system. För den prototyp som designats resulterade detta i en tillståndsmaskin med svagt kopplade deltillstånd som tillsammans leder till aktivering av olika huvudtillstånd, något som går i linje med icke-Von Neumann-alternativ..

Standardsystem är ett allt mer förekommande begrepp i dagens modernaverksamheter. Dessa system möjliggör en effektivisering av verksamheten vilket leder till att den blir mer konkurrenskraftig på marknaden. Dock finns det en del problem att lösa vid anpassningen av standardsystem. Eftersom det på marknaden idag finns ett stort utbud av olika standardsystem är det svårt för kunden att välja rätt system för dennes verksamhet. En av riskerna med att anskaffa ett standardsystem är att bunden betalar alldeles för höga summor för onödiga funktioner eller att systemet de anskaffat inte tillfredställer de funktioner företaget eftersträvar.

I korridorerna på lärarutbildningen berättas det om upplevelser från skolans värld där villkoren för män och kvinnor inte är lika. Det är fördomar och förväntningar som inte hör hemma i ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan könen och jämlikhet på arbetsplatsen. Mannen är i minoritet, utför historiskt feminint kodade uppgifter och står samtidigt för det manliga perspektivet. Vilka erfarenheter och upplevelser kopplat till genus kan manliga lärarstudenter berätta om från sin verksamhetsförlagda tid? För att besvara denna frågeställning intervjuades fem manliga lärarstudenter med avklarad verksamhetsförlagd tid inom fritidsverksamhet och grundskolans tidigare år.

Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra.Faktorer som belystes var:Tjocklekar på bärverksdelarLängsta möjliga spännvidderInstallationsmonteringElementmonteringGrundstorlekLjudisolerande förmågaRisk för fuktskadorBranddimensioneringProjekteringskomplexitetBygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades.Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard.Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika.Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör. .

Denna studie ville bidra till att öka förståelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser på och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollärare. Syftet mynnade ut i följande frågeställning:? Vad i mötet mellan förskolechef och förskollärare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod använts, där data har samlat in med hjälp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms län. Förskolechefen samt 3 förskollärare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mål.

Vi har i vår uppsats tagit upp det faktum att det i dagens moderna Sverige finns en hel bransch som lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen vi talar om är byggarbetsbranschen. Vi har talat med både kvinnliga arbetsledare och de anställda själva för att få en inblick i denna slutna värld. Samtidigt har vi försökt ta reda på hur samhället ser på denna bransch och då med fokus på vad unga kvinnor och tjejer som är den grupp som utesluts tycker och tänker om byggbranschen.Det är den hårt inbitna atmosfären och kulturen i företaget som gör att det är svårt för kvinnor att komma in i företaget och att sedan trivas i företaget. Företagen är inte ovissa om detta problem utan man är mer än medveten om att problemet existerar.

Det sägs att den moderna politiken är medierad, och blir det allt mer. De flesta medborgare nås bara av politiska budskap och bilder via olika mediekanaler. Därför är betydelsen av hur de gestaltas av stor betydelse. Uppsatsen undersöker hur getsaltningen av Sven Otto Littorin såg ut i tre svenska dagstidningar veckan efter hans avgång i juli 2010. Frågeställningarna är: Hur gestaltas Sven Otto Littorin dagen efter att han avgått? Hur förändras gestaltningen under de dagar som går? Hur skiljer sig de olika tidningarnas gestaltningar av Sven Otto Littorin åt?Undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys med teoretisk utgångspunkt i Robert M.

?Non omina possumes omnes? ? ?Ingen kan veta allt?. Denna uråldriga sanning är minst lika aktuell i dagens moderna informationssamhälle och gäller för såväl enskilda individer som för globala organisationer. Det är förmodligen inte ens eftersträvansvärt att försöka veta allt. Om en organisation skulle samla in och lagra all den information som ständigt passerar revy, skulle nästintill oändliga resurser behöva tagas i anspråk.

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Transportinfrastruktur är en grundförutsättning för en funktionsduglig ekonomi. Förbättringar av transportnätet kan resultera i minskade produktions- och transaktionskostnader, förenkla handel samt underlätta teknisk utveckling genom kunskapsöverföring företag emellan. Investeringar i transportinfrastruktur beskrivs ofta som en av de viktigaste förklaringsvariablerna till produktivitet och det senaste seklets höga tillväxttakt. Ett lands geografiska och demografiska förutsättningar kan komma påverka storleken på investeringseffekten. I dagens Europa med högt moderna transportnät väcker detta frågan om vilken betydelse dessa nyinvesteringar har för BNP-tillväxt och om industrialiserade länders transportinfrastruktur har passerat en optimal nivå.Genom att ekonometriskt undersöka ett datamaterial för fjorton europeiska  länder under åren 1987 och 2005 har vi studerat investeringar i väg och järnväg och dess påverkan på BNP-tillväxten.

Varför byter substantiv genus? Genus är i indoeuropeiska språk en semantisk nominalklassificering som är formellt implicerad. Detta innebär att varje genus har en semantisk kärna som tenderar att uttryckas genom ändelser hos substantivet (men bekräftas genom dess dependenter). Orsakerna till genusbyten kan således tänkas vara både semantiska och formella: de kan byta genus till följd av association till andra ord med ett visst genus inom samma semantiska sfär, men de kan också anta ett genus i association till andra ord med samma ändelse. I denna undersökning har 170 latinska högfrekventa substantiv i deklinationsklass III jämförts diakront med de moderna romanska språken franska, italienska, spanska och portugisiska.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella krishanterare arbetar med att ge stöd tillindivider som drabbas av traumatiska kriser i dagens moderna Sverige. Vi har genom kvalitativmetod utfört nio intervjuer med professionella krishanterare med erfarenheter av att mötamänniskor i kris. Tre av informanterna är medlemmar i POSOM (psykiskt och socialtomhändertagande), tre arbetar inom Svenska kyrkan, två är kuratorer inom psykiatrin respektiveskolan och en arbetar som psykolog inom psykiatrin. Den vetenskapsteoretiska ansats som använtsär hermeneutiken. Det insamlade empiriska materialet är analyserat med hjälp av följandesocialpsykologiska teorier och begrepp: krisens faser (Cullberg, 2006), holding, mellanområde ochövergångsobjekt (Winnicott, 1993), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), den ontologiskatryggheten och konfiskering av erfarenheten av Giddens (Johansson, 1995), Emotionsteori (Scheff,1990) samt abstrakt och konkret socialitet (Asplund, 2004).