The purpose of this essay is to try to understand the relationship between the structures of modern working life and the development of burnout. By using the method of qualitative interviews we wanted to see if the Effort-Reward Imbalance Model could be applied to the data we had collected. Two questions have been highlighted in our research:        ? Is it possible to establish a relationship between the structures of modern working life and the development of burnout among the subjects interviewed?  ? Is it possible to explain the development of burnout among our interviewed subjects through the Effort-Reward Imbalance Model?    Our theoretical frames are the general theories of the modern society and the modern working life as developed by Anthony Giddens, Ulrich Beck and Zygmunt Bauman. We have also used Johannes Siegrist?s medical-sociological Effort-Reward Imbalance Model (ERI-Model).

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

Sport är en viktig del av samhället. Sport är så mycket mer än matcher och spel. Sport är integrerat i de sociala och kulturella kontexterna i vårt samhälle, människor identifierar sig själva och världen runt omkring sig med hjälp av sport ? det är därför viktigt att studera sport. Då sport är viktigt att studera är det också viktigt att ha en diskussion kring hur konceptet modern sport bör tolkas, förstås, förklaras och hur det påverkar och är med i förändringsprocesser i samhället.

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag är intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller är uppbyggda kring dessa typer av företag. Frågan vi ställer oss är alltså huruvida modern verksamhetsstyrning är ändamålsenlig i traditionella tillverkande företag.Syfte och metod: Syftet med den här uppsatsen är, att beskriva och analysera tillämpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. Vår empiri är baserad på sex olika kvalitativa intervjuer på företagen Cloetta Fazer, Milko och Skånemejerier.Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsättningar som tidigare och behöver därför på många plan anpassa sin styrning..

Denna undersökning syftar till att få en inblick i hur några sångpedagoger arbetar med och tänker kring tolkning och musikaliskt uttryck. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex sångpedagoger med olika bakgrund, arbetsplats och genreinriktning.I min undersökning kommer jag fram till att det trots pedagogernas olika bakgrund i genrekunskap, utbildning, och nivå på elever finns många gemensamma nämnare för hur deras arbete med tolkning och uttryck går till. Att flera av informanterna använder begreppet interpretation under intervjuerna ser jag som att begreppen inte verkar påverka mitt resultat, då jag tolkar det som att informanterna menar samma sak och att innebörden är densamma.Jag anser även att svaren på intervjuerna pekar på att det hos några av informanterna finns en osäkerhet om vad arbetet med tolkning och musikaliskt uttryck kan leda till och att de därför inte i så hög grad medvetet använder detta i sin undervisning.Att arbeta med tolkning och musikaliskt uttryck kan innebära en mängd olika saker vilka har gemensamt att skapa medvetenhet om det egna uttrycket. Detta kan enligt litteraturen, Rydberg - Asplind med flera, leda till mer personligt uttryck samt bättre teknik..

I uppsatsen utreds under vilka omständigheter som aktieägarna eller företrädarna i ett svenskt processaktiebolag kan bli ansvariga för bolagets skulder genom ansvarsgenombrott. I uppsatsen görs också en studie av det atypiska processbolag HQ AB. .

Den svenska marinen har av professor Geoffrey Till använts som ett utmärkande exempel på en s.k. post-modern marin i hans kategorisering av världens sjömakter. Främst är det den expeditionära förmåga som Sverige profilerat alltsedan det kalla krigets slut som ligger till grund för denna exemplifiering.Frågan uppstår då huruvida den svenska marinen fortfarande kan ses vara det utmärkande exemplet efter det att fokus nu skiftat tillbaka till en mer nationellt präglad försvarsinriktning. Därutöver ställs frågan om vilka styrkor och svagheter en dylik kategorisering av världens sjömakter kan ha.Utifrån en analys av Tills kategoriseringar som idealtyper, så har dessa i allt väsentligt visat sig vara de förenklande och täckande rubriceringar som idealtypsmodellen syftar till. Därför har det även gått att identifiera tre indikatorer som medger en jämförelse mot den svenska marinen av idag för att utröna dess nuvarande status som post-modern sjömakt.Undersökningen har på så sätt lett till slutsatsen att den svenska marinen alltjämt kan kategoriseras som en post-modern marin, men av andra anledningar än den expeditionära förmågan.

This essay is about the modern Swedish Nazi movement in relation to the German Nazi movement before and during the Second World War. The analysis is made using the Nazi Myth theory as described by French philosophers Philippe Lacoue-Labarthe & Jean-Luc Nancy. Theory and method are aimed at analysing the Nazi movement as a religious one. In this essay I have identified five main Nazi Myth elements required to realize Nazi ideals and embraced by original German Nazis. Through text analysis I have studied how Swedish Nazis use and reproduce these elements.The result will show that the main elements are well represented in modern Swedish Nazi texts and must be considered as central and bearing in modern Swedish Nazism. However, modern Swedish Nazism is also different from original German Nazism in some ways, for example in view of race, land and art..

Syftet med föreliggande uppsats är att definiera begreppet fransk flöjtestetik. Arbetet berör hur den tradition som förknippas med Conservatoire de Paris har vuxit fram och hur den hållits vid liv. Arbetet innefattar några av de mer kända flöjtister som verkade vid Conservatoire de Paris och vilken influens de hade på musiklivet i Frankrike under 1800-talet. Flöjtens utveckling under 1700 och 1800-talet täcks även in och visar vilka följder det kan ha haft på de rådande flöjtistiska ideal. Den konstnärliga delen i arbetet inbegriper jämförelse mellan två olika klangliga ideal och vilken effekt det kan ha på musiken.

The purpose of this study is to investigate the distribution of medieval ballads as semiotics of intertextuality in modern Swedish literature, here represented by August Strindberg, Erik Axel Karlfeldt, Kerstin Ekman and Katarina Frostenson. They are famous authors from different epochs, ranging from the period called ?the modern breakthrough? in the 1880s until the postmodernism of the present time. My aim is to expose their attraction to medieval balladry, and their different ways of using form, language and style from this old poetry in poems, prose and plays, explicit as well as implicit..

The aim with this essay is to compare strong girls in classic and modern literature and see how the differences in expectations on these girls are reflected in literature. This study is done with the aid of historical, feminist and new criticism..

Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lärare i Idrott och hälsas erfarenheter och upplevelser av att använda läxor med hjälp av bland annat modern teknik i ämnet Idrott och hälsa. 8 stycken verksamma lärare i Idrott och hälsa intervjuades med hjälp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarna delvis hade liknande erfarenheter av att använda läxor och modern teknik i sin undervisning, jämfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lärare använde läxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lärarna i önskade att skolan blev läxfri, fast de i nuläget själva använde sig av läxor exempelvis i syfte att utöka ämnestiden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Syftet med denna undersökning var att genom en jämförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade på föreställningen att det monstruösa som en filmisk framställning är beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning är knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgångspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men även i Ulrich Becks beskrivning av risksamhället samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tänkande beträffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehållsanalys som utgick ifrån att välja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera på, varpå objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanställdes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.