Bishop Alois Hudal is a man who is often mentioned when the relationship between the Vatican and the national socialistic Germany of 1933-1945 is discussed. In these cases he is usually presented as a Nazi and sometimes even called ?the brown Bishop?. One of the contributing factors for this infamous title, perhaps the most contributing, is the Bishops book Die Grundlagen des Nationalsozialismus. National Socialism is a Weltanschauung with a certain set of doctrines that is hard, or rather impossible, to combine with any other Weltanschauung, whether it is a philosophical or a religious one.

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

The purpose of this Masters thesis is to examine how young womens sexuality is described in Swedish youth novels. The analysis is based upon eight books of which four were published during the period from 1970 to 1975 and four books were published during 2000 to 2005. The theoretical framework is based on a gender theoretical perspective where Yvonne Hirdmans theories about a gender system and Ylva Elwin-Nowaks and Heléne Thomssons ideas about gender construction are crucial. Also Anthony Giddens theories about sexuality in the late modern society are used, where the plastic sexuality and the pure relationship are central ideas. The method is based upon textual analysis, and a model of analysis is constructed with its basis in the theoretical attempt.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att ge förslag på hur Vaggeryds tätort kan utvecklas i framtiden med hänsyn till ortens identitet och gällande restriktioner. Genom att beskriva ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer och restriktioner samt nulägessituation har jag identifierat ortens karaktär samt dess kvaliteter och brister. Denna ana-lys ligger därefter till grund för mina förslag på hur Vaggeryds tätort under kommande år kan utvecklas inom kommunikationer, grönstruk-tur, bebyggelse och verksamheter av olika slag. Målet är att Vaggeryd även i framtiden ska fungera som ett levande samhälle, med arbete, service, handel och kultur samt kunna erbjuda en trevlig, rekreativ och vacker boendemiljö för alla som bor och vill bosätta sig på orten. Detta examensarbete är uppdelat i fyra delar introduktion beskrivning, analys samt planförslag. Introduktionen och beskrivnings delen beskri-ver ortens historia, geografiska läge, gällande riktlinjer, restriktioner samt nulägessituationen utifrån en inventering och litteraturstudier om Vaggeryd.

Denna studie har i avsikt att undersöka och jämföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida läromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framställningarna av denna historia och försöker att ta reda på vad de kan bero på. Undersökningen bygger på en komparativ textanalys och jag granskar innehållet i tre polska och tre svenska läroböcker med hjälp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna främst hos Klas-Göran Karlsson, samt sådana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det både finns skillnader och likheter i framställningen av den historia som presenteras i de två ländernas respektive läromedel. Den största skillnaden ligger i mängden av stoff som de polska läroböckerna kan lägga fram på grund av sitt omfång, till skillnad från de komprimerade svenska läroböckerna. Den gemensamma dåtida historien består främst av konflikter av olika slag och deras påverkan på den historiska utvecklingen får mycket olika konsekvenser för de två länderna.

I denna uppsats har jag undersökt Josefina Holmlund som studerade i Düsseldorf under dess storhetstid i mitten av 1800-talet och Pamela Noréus som var elev till Marcus Larsson och anammade det düsseldorfska landskapsmåleriet. Jag har undersökt vad landskapet som motiv hade för betydelse för kvinnliga konstnärer. Det tyskinfluerade landskapsmåleriet i Sverige vid denna tid brukar i allmänhet förknippas med bland annat Marcus Larsson, Edvard Bergh, Gustav Rydberg, Kilian Zoll och Alfred Wahlberg. Det är ytterst ovanligt att kvinnliga landskapsmålare nämns i svensk litteratur som behandlar Düsseldorf specifikt. Men kvinnor reste till Düsseldorf för att studera, Christine Sundberg, Sofie Ribbing, Jeanette Holmlund, Amalia von Schwerin, Josefina Holmlund och Vilhelmina Lagerholm är några exempel.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016.Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka historiebruk barnförfattare använder sig av när de skriver om historia och att ta reda på vilket historiebruk barnen uppfattar i skönlitterära böcker samt vilka historiska aspekter i skönlitteraturen som barn intresserar sig för. Målet är att bli medveten om det finns ett specifikt historiebruk som lockar barn att läsa skönlitterära böcker med historiska aspekter. Jag har valt att inte direkt undersöka skönlitteraturen i undervisningen utan istället fokusera på författarnas val av historiebruk och elevernas intresse av de olika bruken. Forskningen består av kopplingar till flera olika forskningsresultat samt forskningsbaserade definitioner av historiska begrepp. För att ha möjlighet att på ett vetenskapligt sätt undersöka historiebruket i skönlitteraturen samt barnens uppfattning av historiebruk tog jag hjälp av Ulf Zanders definitioner av historiebruk i boken Fornstora dagar, moderna tider.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa ämnestraditioner i skolämnet historia för gymnasiet utifrån exemplet; de populäraste utlagda/publicerade läromedlen på Lektion.se. Jag gör en kvalitativ textanalys av två av de populäraste texterna/läromedlen från Lektion.se för att besvara frågorna: Vilka ämnestraditioner finns representerade bland de populäraste läromedlen? Och vilka ämnestraditioner dominerar bland dessa? För att identifiera ämnestraditioner så undersöker jag vilken undervisnings- eller historieskrivningskategori som författarna varit inspirerad av: den klassiska, objektivistiska, formella eller kategoriala. Jag fann att texterna pekar på att det i många fall är en traditionellt faktaspäckad historieundervisning där den svenska mannen är norm i en genetisk framställning av historien som styrs av strukturella förändringsfaktorer och kamp om makten. Och att alla undervisningskategorier finns företrädda.

Arbetare har under många årtionden kämpat för sin föreningsrätt och när proletarismen till slut mynnar ut i kapitalism är organisering nödvändig. Mitt arbete är därför vigt åt de arbetare, i synnerhet fabriksarbetare som under 1800 talets slut kämpat för rätten till facklig organisation. Uppsatsens syfte är att försöka ge en historisk inblick i den svenska fackföreningens nödvändiga kamp mot kapitalismen. Tanken är att med hjälp av lokala strejker lokalisera ideologiska samt materialistiska utgångspunkter, strejkmönster samt maktrelationer. Mina huvudfrågor kommer vara av denna karaktär och inrikta sig på Mackmyra strejken 1906 och Marmaverkenkonflikten 1929-31.

Syftet med arbetet var att undersöka hur stor plats kvinnan fått i de vanligaste svenska läroböckerna i historia för gymnasieskolan. Studien var ämnad att visa på hur kvinnans roll beskrevs i olika historieböcker. En viktig utgångspunkt blev då att studera hur hon framställs i historieboken eftersom detta påverkar eleverna, såväl deras verklighetssyn, deras kunskapssyn som deras historiesyn. Genom att göra en innehållsanalys av två läroböcker som flitigt används i den svenska gymnasieskolan lyftes de områden fram i historieböckerna där kvinnan tagit stor respektive liten roll i historieberättelsen. Till hjälp för att förklara skillnaderna könen emellan användes genusteorier där tonvikten låg på det socialt konstruerade planet istället för det biologiskt förklarade könet.

Lärande bygger på en process baserad på erfarenheter, där kunskap utvecklas när nya situationer upplevs. Förvärv har länge varit ett vanligt, men också problematiskt, expansionssätt. Forskning visar att antalet lyckade förvärv inte ökat nämnvärt trots att erfarenheten i området blivit större. Den här uppsatsen behandlar hur integrationsstrategierna ser ut i ett kraftigt expanderande friskvårdsföretag, samt hur de skiljer sig åt mellan länderna Sverige och Tyskland. Därefter undersöks hur lärande används i företaget samt om och hur det påverkar integrationsstrategierna.

Today many sociologists speak about the modern world and the god and bad that it brings. In association to this discussion there is a tendency to speak about an increased individualization, a process that often also means more choices and possibilities. But in addition to this follows a big responsibility for how we choose to live our lives, since our choices not seldom also influences other people, both locally and globally. The aim of this essay is to investigate the importance of non-profit organizations with social direction in our Swedish welfare society and thereby also in a modern world where people's individual choices are becoming all more important. In order to answer my main issue I have implemented thirteen qualitative interviews, of which ten of the informers are from different non-profit organizations and three from different stately authorities.

En uppsats gällande Hushållningssällskapets projekt mellan 1870-1910. Kvalitativt om skördeutfall, kreatursutfall, och förändrade metoder inom jordbruket som förväntades ge högre avkastning i Örebro län. Samt kvantitativt om befolkningsmängd, kreaturshållning, jordägare och jordbrukare i Askersunds landsförsamling, Viby- och Lerbäck socken..