Detta arbete undersöker möjligheterna att ta fram riktlinjer för en transformation frÄn modelltyperna i EKD, som Àr ett mindre formellt semi-formellt modelleringssprÄk, till UML, som Àr ett mer formellt semi-formellt modelleringssprÄk, i syfte att komma nÀrmare en systemspecifikation som kan implementeras som ett IT-system. Arbetet Àr utfört med en designansats som grund för hur arbetsprocessen sett ut. Processen följer genom hela arbetet och kan lÀsas om under metodkapitlet. Arbetet tar upp frÄgor som vilka modelltyper som Àr lÀmpliga att transformera till, vilken information som kan transformeras, vilken information som inte kan transformeras och vad som kan göras med denna. Riktlinjerna testas i valideringssyfte Àven pÄ EKD modeller som skapats i annat syfte Àn för denna rapport..

Detta Àr en studie om det gÄr att anvÀnda vampyrer som inspirationskÀlla i undervisningen pÄ högstadiet. Syftet Àr att besvara följande frÄgestÀllningar:Hur kan vampyrtemat motiveras och anvÀndas i klassrummet med skrÀcklitteratur som Dracula (1897) och Om jag kunde drömma (2005), som Àr första delen i Twilight serien, som utgÄngspunkt?Vilka modeller inom litteraturundervisning finns att tillÀmpa för vampyrtemat?För att besvara frÄgestÀllningarna har nÀrlÀsning anvÀnts som metod. Resultatet visar att vampyren med all rÀtt kan anvÀndas som inspirationskÀlla i undervisningssyfte. Studien visar att man mÄste introducera skrÀcklitteratur med försiktighet och anvÀndandet av olika modeller Àr viktigt för att nÄ fram till samtliga elever.

Syftet med denna uppsats Àr att modellera och prognostisera Sveriges varuexport, varuimport och handelsnetto. Vi anvÀnder oss av data frÄn januari 1975 till och med augusti 2010 för respektive serie. Dessa data testas och jÀmförs i olika ARIMA- och SARIMA-modeller samt skattas Àven medelst sÀsongsreningsprogrammet TRAMO/SEATS. För de modeller som bÀst passar serierna genomförs dÀrefter in sample- och out of sample-analyser med felmÄtten RMSE och MAPE. Modellerna med bÀst felmÄtt och som dÀrpÄ vÀljs ut för att göra prognoser för serierna till och med augusti 2012 Àr (3,1,0)x(0,1,1) för export, (2,1,1)x(0,1,1) för import samt (0,1,1)x(0,1,1) skattad i TRAMO/SEATS för handelsnetto..

Syftet med denna uppsats Àr att genomföra och utvÀrdera samtal om texter utifrÄn tvÄ olika modeller som skapats utifrÄn idéer frÄn Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. DÄ exemplen i dessa modeller ofta Àr samtal med yngre barn som dessutom Àr ytterst verbala och uppvisar en mycket god lÀsvana har vi valt att fokusera pÄ lite Àldre elever med större variation av lÀsvana. Samtalen genomfördes i tvÄ olika elevgrupper, en frÄn Äk. 8 och en frÄn gymnasiet som dessutom lÀser Svenska som andrasprÄk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av bÄde observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer.

Sammanfattning Detta examensarbete grundar sig pÄ idén om att stadens byggnader, och de arkitektoniska koncept som brukas, pÄverkar hur det offentliga rummet anvÀnds och upplevs. Valet av arkitektoniskt koncept ger genomslag ocksÄ pÄ hur det offentliga rummet uppfattas, samt vilka prioriteringar som görs i den fysiska miljön i byggnadens nÀrhet. Det handlar dels om att byggnaders skala, exploateringsgrad och verksamheter men ocksÄ om att definiera vilka kvaliteter som Àr önskvÀrt, samt vad dessa begrepp egentligen stÄr för. Examensarbetet ger ingen heltÀckande översikt över stilformer och begrepp som förekommer inom arkitekturen och stadsplaneringen. Arbetets syfte Àr att visa hur koncept byggs upp, hur form definieras, samt ger exempel pÄ hur detta kan appliceras pÄ en specifik plats.

Idag anvÀnds tvÄ metoder för att mÀta trycken i hjÀrtat för patienter med hjÀrtsjukdomar. Vid hjÀrtkatetrisering mÀter man trycket invasivt genom en kateter som förs in i hjÀrtat genom blodkÀrlen, medan man vid ekokardiografi anvÀnder ultraljud för att icke-invasivt uppskatta tryck frÄn hjÀrtats blodflöden.Genom detta projekt utvecklades en patientsÀker adapter som sammansluter de tvÄ systemen sÄ att trycksignaler och ultraljud kan mÀtas simultant. Denna funktion kan sedan anvÀndas för att t.ex. ta fram effektivare modeller för hur trycket kan berÀknas genom ultraljud. Med bÀttre modeller skulle fler undersökningar kunna utföras med ekokardiografi istÀllet för invasiva katetriseringsingrepp vilket skulle minska risker, kostnader och besvÀr för bÄde patient och personal..

Konsultverksamheter har idag en stor mÀngd system och leverantörer att vÀlja mellan vid val av att bli ÄterförsÀljare till ett nytt system. Denna mÀngd av system kan vid vissa tillfÀllen stÀlla till osÀkerhet i form av vilket system som passar bÀst in i verksamhetens portfolio. Genom en effektiv utvÀrdering kan dock detta avhjÀlpas och det system som passar bÀst för verksamhet vÀljas. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ litteraturstudie dÀr ocksÄ en intervju utförts. Vidare har de teoretiska utgÄngspunkterna hÀmtats utifrÄn modeller sÄsom Standardsystem i Verksamheter och VÀlja och Förvalta Standardsystem. Dessa modeller ligger sedermera till grund för den modell som presenteras i uppsatsen och förenklar konsultverksamheternas problematik med att fatta ett genomarbetat val av system till sin portfolio..

Ett anvÀndarcentrerat perspektiv i framtagandet av tryckt grafik Àr idag inte sjÀlvklart. Stolthet för sin teknik, intressen som stÄr i konflikt med varandra och dÄligt anpassade verktyg Àr de största anledningarna till det motstÄnd som vuxit fram hos grafiska designers att ta till sig anvÀndarcentreringen.Syftet med detta material Àr att utforska möjligheterna att lÄta utomstÄende anvÀndare vara aktivt involverade i designprocessen av tryckta symboler, i detta fall vÀdersymboler. Mentala modeller har, tillsammans med anvÀndarcentrerade tekniker frÄn interaktionsdesignsomrÄdet, anvÀnts som teoretiskt metodramverk i studien. Studien har genomförts i tre faser som innefattar uppbyggandet av ett symbolbibliotek inklusive inledande testning, klustring och vidare utgallring av symboler samt utvÀrdering avsymbolbiblioteket med fokus pÄ tillÀmpning.Resultatet visar att de anvÀndarcentrerade metoder som Àr etablerade inom interaktionsdesign med försiktighet ska föras över till informationsdesignsomrÄdet. Detta för att informationshanteringen ser olika ut inom de olika disciplinerna.

Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra tre vÄrdcentraler i Stockholms lÀns landsting med avseende pÄ hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning.Uppsatsen Àr utförd genom en flerfallsstudie och Àr baserad pÄ bÄde primÀr- och sekundÀrdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef pÄ respektive vÄrdcentral. VÄra sekundÀrdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta kÀllor. För att kunna besvara uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar samt för att kunna bearbeta vÄra empiriska data har vi valt nÄgra teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vÄr empiri som ligger till grund för vÄr analys.I analysen fÄr utvalda teorier och sekundÀrdata möta empirisk data i form av intervjuer.

I detta examensarbete undersöker jag huruvida undervisningssprÄket pÄverkar resultatet nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk. Studien genomfördes i en klass i Är ett dÀr tvÄ grupper fÄtt engelskundervisning pÄ olika sprÄk, ena gruppen via instruktioner pÄ svenska och den andra enbart pÄ engelska, vilket utgjorde min metod.Resultatet av tester med eleverna visade att de som endast fÄtt undervisning pÄ engelska kunde svara pÄ fler frÄgor Àn de som fÄtt det pÄ svenska.  DÄ eleverna Àven kan ha trÀnat olika mycket inför detta test, mÄste jag ocksÄ se till övrig undervisning för att kunna dra slutsatser.Elever som fÄr höra ett nytt sprÄk oftare har ocksÄ fler chanser att lyssna till hur det lÄter och hur man anvÀnder det, och kan pÄ sÄ sÀtt samla information som hjÀlper dem att sjÀlva anvÀnda sprÄket. Min slutsats att undervisningssprÄket har viss betydelse nÀr man lÀr sig ett nytt sprÄk..

I detta arbete modelleras ett exceptionellt klustrat punktm?nster med hj?lp av spatiala punktprocesser. Punktm?nstret representerar den spatiella placeringen av tr?d i skogsomr?det VES13, givet av ERIKA-projektet som genomf?rts i Finland. Syftet ?r att ?terskapa det observerade m?nstret genom att utveckla och analysera modeller anpassade till denna typ av data.

Sammandrag Den hÀr undersökningen Àr en fallstudie som handlar om bedömning av elevtexter. Syftet med studien Àr att undersöka vad som karaktÀriserar elevtexter som lÀrare bedömer som starka respektive svaga. De texter som analyseras Àr skrivna av elever i Ärskurs fem och ingÄr i en skrivuppgift som genomförts inom den ordinarie undervisningens ramar. LÀrarens analys av sluttexterna jÀmförs med sprÄkteoretiska modeller.      Undersökningens resultat visar att det finns ett starkt samband mellan lÀrarens bedömning och de sprÄkteoretiska modeller som anvÀnds i undersökningen. LÀraren i fallstudien ligger nÀra de sprÄkteoretiska modellerna i sina definitioner av kvaliteterna och i vÀrderingen av elevtexterna, men det finns en osÀkerhet i lÀrarens definition av de kvaliteter som mÀts sÀrskilt vad det gÀller den röda trÄden och hur textlÀngd samt sammanbindningssignaler pÄverkar texten..

Syftet med uppsatsen Àr att kunna erbjuda smÄ till medelstora företag förslag pÄ lÀmpliga modeller och IT-stöd att anvÀnda till omvÀrldsanalys. Genom att föreslÄ modeller och IT-stöd samt hur de anvÀnds kan företag upprÀtta ett omvÀrldsanalysarbete utan att hyra in extern hjÀlp. Större företag har ofta en större budget och Àven resurser som aktivt arbetar med att bevaka omvÀrlden. Den sortens resurser finns inte i mindre företag eftersom kostnaden att hyra in konsulter för hjÀlp med omvÀrldsanalysarbete Àr för hög. Det i kombination med att kunskap saknas om hur ett omvÀrldsanalysarbete kan genomföras resulterar i att det ofta inte blir av.

Skolverket menar att populÀrkultur, dÀribland dataspel, Àr anvÀndbara verktyg för att nÄ elevernas livsvÀrldar i religionskunskapsundervisningen.Den hÀr uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i gymnasieskolan utifrÄn följande frÄgestÀllningar:FÄr rÀtt och fel handling nÄgot utrymme i Mass Effect? PÄ vilket sÀtt? Vad Àr rÀtt och fel i spelkontexten?Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmÄgor som Àr en del av religionskunskapens etikundervisning och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt?Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jÀmförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhÄllningssÀtt; dessa Àr etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas ocksÄ utifrÄn en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar hÀr med teoretisk och kursplanemÀssig förankring.Undersökningen visar att flera av de omrÄden som ska ingÄ i gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att lÄta olika element i Mass Effect-spelen möta Àmnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv bÄde berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut.

Mobbningssituationer Àr ett problem i skolan och de mobbningsplaner som finns upprÀttade kan vara nÄgot man visar upp för skolledningen för att det ska se bra ut, men vad hÀnder egentligen nÀr mobbningssituationer uppstÄr? Fungerar det att omsÀtta teorin i praktiken och vilken effekt har mobbningsplanen? Vilken vikt lÀggs vid detta i skolan? Syftet Àr att undersöka vilka modeller som finns för hur man kan arbeta med mobbningsproblematiken i relation till hur det ser ut pÄ en specifik skola vad gÀller mobbningsplaner, metoder och uppföljning samt elevernas inflytande och kunskap om mobbning. Rektor, speciallÀrare och lÀrare intervjuades för att fÄ en exemplifiering av hur skolan bygger upp sina mobbningsplaner, hur de arbetar med dem, vilken/vilka metoder som ligger till grund för arbetet mot mobbning, hur uppföljning av eleverna sker samt vilken insikt och syn lÀrarna har i mobbningsproblematiken..