Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas från programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan använda för att förstå hur programkoden ska användas. Kontrakt i kod fungerar både som ett sätt att hitta fel och som dokumentation så om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvändbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förståelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvärdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett användbart verktyg som underlättar återanvändning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och är därför inte praktiskt användbar..

Syftet med vår studie är att undersöka hur en grupp kartläggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartläggning kan ge. Det är vid själva överlämnandet som studiens fokus ligger.Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartläggning, åtgärdsprogram, bemötande lärandemiljö och organisation, interaktion och handledning.Genom att intervjua tretton kartläggare har vi sökt svar på vilka framgångsfaktorer som är viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartläggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartläggningen till utveckling för den kartlagda eleven.Studiens resultat pekar på att kunskapen och insikten om lärandet, bemötandet är avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhållningssätt för att inte ha ett exkluderande förhållningssätt, där eleven ses som tärande utan ett inkluderande, där eleven ses som närande, visar studien är kärnan i En skola för alla som då genomsyras av en god lärandemiljö.Studien visar också att det i och med överlämnandet av kartläggningen krävs planerad handledning från överlämnaren till mottagaren för att kartläggningens resultat ska leda till utveckling för eleven..

Denna studie beskriver innebörden i begreppen användbarhet och Activity Theory, samt hur den senare kan användas för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Studien är genomförd ur ett utvecklarperspektiv. Resultatet av studien visar att användbarhet är en egenskap som uppstår i användandet av en artefakt, detta pekar både teori och empiri på. Studien visar också att Activity Theory kan användas på flera sätt för att stärka utvecklingen av användbara webbplatser. Vi anser att de resultat vi kommit fram till i vår studie gäller inte bara för utveckling av webbplatser utan de gäller även utvecklingen av informationssystem och informationsteknologi i en vidare utsträckning..

Den studerande organisationen är ett försäkringsbolag i Sverige som har erbjudit sina medarbetare att delta i ett projekt de kallar Karriärplanering för alla. Detta för att ge medarbetarna möjlighet till personlig utveckling, vilket förväntas öka medarbetarnas engagemang och därmed utveckla organisationen samt öka dess lönsamhet. Syftet med denna studie är att undersöka upplevda effekter och möjligheter av organisationens karriärplanering; hur medarbetarna i organisationen upplever den karriärplanering de genomgått, hur de ser på sina möjligheter att göra karriär inom organisationen samt hur de påverkas av den rådande organisationskulturen. Studien har gjorts genom en kvalitativ forskningsmetod. Empiriska data insamlades genom intervjuer för att söka kunskap om medarbetarens mer djupgående upplevelser.

Idag finns en allt större önskan om att samhällsutvecklingen ska präglas av ständigt höjda krav på hållbarhet. Samtidigt drivs denna utveckling i allt större utsträckning i projektform, där ett projekt är separerat från det andra. Förhållandet dessa två aspekter emellan skapar en fragmenterad syn på utveckling och nya tankar att försöka förena dem blir allt tydligare. Det är ur detta som tanken kring nätverksstyrning som ny styrform har uppstått. Syftet med uppsatsen är att undersöka om nätverksstyrda projekt leder till bättre förutsättningar för ett ökat lärande och samarbete mellan olika aktörer. Det projekt som varit studiens fallstudieobjekt heter GAIA, ett projekt som under tre år fokuserar på samverkan för att hitta nya modeller och metoder för att nå fler målgrupper och få dem att agera i en mer hållbar riktning.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med detta arbete är att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av möjligheter för att vidareutveckla omvårdnaden inom sitt ansvarsområde. Sju intervjuer med operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier. Temat blev: att ha goda förutsättningar till ytterligare utveckling men sakna tydliga strategier för att kunna gå vidare. Kategorierna var: att bli trygg i yrkesrollen och kunna se andra framtida roller, att inse att det är ett ständigt lärande, att känna behov av regelbundna möten för reflektion, att ha visioner om utveckling men även vara medveten om hinder.

Läroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssätt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn på en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda på vilka kvalitéer som främjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt pedagogerna och se vilka faktorer som är viktiga för att pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgångsrikt med tema på en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger på en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat.

I denna studie undersöks chefers uppfattning om vad som attraherar, behåller och utvecklar dem med deras arbete. Syftet är att analysera deras uppfattning av IKEA som arbetsgivarvarumärke samt se hur uppfattningen förändras under deras anställningstid. Bakgrunden till studien baseras på samspelet mellan individ och organisation samt forskning om begreppet arbetsgivarvarumärke. Studien genomförs med en kvalitativ metod och en konstruktionistisk ontologisk utgångspunkt. Empiri samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med chefer på IKEA Jönköping.

 This report deals with thecollaborative project between FagrellProdukt Utveckling AB and studentsfrom the Faculty of Science andTechnology at Uppsala University. Theoverall objective of the project wasin addition to developing students'abilities, to help Fagrell withverification and development ofFagrells prototype, Fundamental flowreactor, for flow chemistry. Theuniqueness of Fagrells flow reactor isthat it should be simple andaffordable compared to competing flowreactors in the market.The verification was done bylaboratory and simulation sessions.The verification shows that Fagrellsidea on how to construct a flowreactor is very good.The development included bothtechnology and business. The result ofdevelopments can be helpful for thecommercialization of Fagrell flowreactor..

Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhållningssätt till sagor och språk undersöks, samt vilka konsekvenser det får för barnets språkliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan på olika sätt främjar barns språkliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhålla sig till sagan och språket är av stor betydelse. Även vad läroplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens språkutveckling.

Antalet personer som är 65 år eller äldre har fördubblats under de senaste 50 åren. Eftersom den äldre befolkningen ökar och vårdplatserna på sjukhus och boende minskar är hemrehabilitering en rehabiliteringsform som är mycket aktuell. Hemrehabilitering riktar sig till alla åldersgrupper, men majoriteten som får rehabilitering i hemmet är dock äldre. Syftet med vår studie var att studera arbetsterapeuters uppfattning om hemrehabilitering. Vi valde att belysa områdena; hemrehabiliteringens innebörd, samarbete med andra yrkesgrupper, anhörigas roll, för- och nackdelar samt förslag till utveckling.

Syftet med denna uppsats har varit att lyfta fram några personers egna erfarenheter av migration för att diskutera vad migration kan innebära för dessa människor och hur de upplever att dessa erfarenheter har påverkat dem. Genom att intervjua personer som själva har migrerat har vi kunnat ta reda på hur dessa personer definierar följderna av migrationen och hur de upplever att de har förändrats och vilka resurser och tillgångar de har förskansat sig till följd av migrationen. Resultaten pekar mot att migration trots svåra upplevelser och processer kan leda till en positiv utveckling för migranten som person. Vi har förstått detta resultat utifrån ett lösningsfokuserat perspektiv och utvecklat en tanke om hur socialt arbete med migranter eventuellt kan förbättras med fokus på de positiva aspekterna av migration och dess konsekvenser..

Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.

Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur musik kan användas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsättningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lärande. Studien utgår från frågeställningarna: Hur används musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder används för att gynna lärandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna på betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lärande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts på två olika specialförskolor i skilda delar av landet där sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lärandet genom musik utgår från en tydlig struktur med en väl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? där pedagogerna använder sig själv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.