Denna uppsats avser att undersöka och, i den mÄn det gÄr, förklara icke förvÀntad korrelation mellan nio olika aktieindex pÄ den svenska aktiebörsen. Begreppet icke förvÀntad korrelation beskriver hÀr den korrelation mellan aktier, aktieindex eller marknader som inte kan förklaras utifrÄn underliggande ekonomiska fundament. Ett sÀtt att undersöka detta fenomen Àr genom korrelationskoefficienter för residualerna frÄn en skattad modell för aktieavkastning. Den modell som i denna uppsats estimeras för detta ÀndamÄl Àr CAPM-modellen, dÀr icke förvÀntad korrelation berÀknas som absolut medelkorrelation mellan residualerna frÄn OLS och SUR estimering av denna modell. De resultat som erhÄlles Àr att icke förvÀntad korrelation förekommer med ett medelvÀrde pÄ 0,16 respektive 0,17, vilket motsvarar 58% respektive 57% av den absoluta korrelation som förekommer mellan rÄdata.

Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.

Rapporten behandlar digital kommunikation med fokus pÄ sociala medier. Syftet var att utreda informationsflödet pÄ sociala medier samt att konstruera en matematisk modell över det. Resultatet blev en modell som inbegriper centrala strukturer vad gÀller informationens spridning och mottagarnas uppfattning av den. Modellen behöver validerasoch eventuellt vidareutvecklas. Slutsatsen Àr att vissa sociala medier sprider information bÀttre Àn andra och att det Àr viktigt att identifiera dessa för en optimerad informationsspridning.

Informationssystem, i form av affÀrssystem eller liknande, anvÀnds idag ofta för att effektivisera arbetet inom de funktioner som finns i ett företag. AnvÀndningen har spridit sig frÄn att ursprungligen framför allt stödja logistik och planering inom produktion till att nu anvÀndas inom bland annat Human Resources (HR). En av aktiviteterna inom HR-funktionen Àr traditionellt sett rekrytering, nÄgot som företag nu efterstrÀvar att effektivisera med hjÀlp av e-Rekryteringssystem. Syftet med anvÀndningen av dessa system Àr följaktligen att effektivisera företagets rekryteringsförfarande och dÀrmed Àven företaget i stort. Med detta i Ätanke har vi valt att utföra en designvetenskaplig studie pÄ ett sÄdant system.

Bakgrund: Intresset kring intern kontroll har ökat efter att flertalet företagsskandaler har uppdagats runt om i vÀrlden. Styrelsen ska enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvara för företagets interna kontroll. Styrelsens intresse Àr att följa denna kod och att tillgodose omvÀrlden med en tillförlitlig finansiell rapportering, vilket bl.a. ska skydda  investerarnas kapitalplacering och företagets tillgÄngar samt att pÄ lÄng sikt ge lönsamhet. För att styrelsen pÄ bÀsta möjliga sÀtt ska tillgodose investerarna mÄste företag ha ett effektivt system för intern kontroll.

Den förÀndliga globala organisationskulturen krÀver nya organisatoriska arbetsmetoder, för att effektivt hantera de ökande geografiska avstÄnden krÀvs att dessa fungerar virtuellt. Genom att arbeta med virtuella lag kan organisationer rikta rÀtt kompetens mot rÀtta arbetsuppgifter, utan att nÄgon behöver byta geografisk arbetsplats. Som med alla arbetsmetoder finns det fördelar men Àven problem. I den hÀr studien har vi valt att undersöka hur ledarskapet kan effektivisera kommunikation och öka tillit i virtuella lag. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en intervjuserie utförd med respondenter frÄn fem organisationer.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för varför det Àr problematiskt att nyttja det balanserade styrkortet som ett strategiskt ledningsverktyg. Förhoppningen Àr att utveckla en modell som delar in i BSC-arbetet i fyra olika faser. Hypoteser som belyser de största problemomrÄdena i respektive fas kommer Àven att formuleras. Vi har utgÄtt frÄn en induktiv ansats. Uppsatsen har en explorativ karaktÀr dÄ vi vill försöka bringa klarhet och förklara problematiken med styrkortsarbete.

Syftet med denna uppsats Àr att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa tvÄ vÀrderingsmetoder jÀmförs.Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de aktier som ingÄr i arbetet dÄ modellerna tar hÀnsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten.De skillnader som uppstÄr mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror frÀmst pÄ skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bÀttre resultat Àn den vedertagna Black-Scholes modell, dÀremot Àr Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt..

Syfte: Syftet Àr att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa frÄn och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjÀnstepensionsbolag i Sverige. Studien Àmnar Àven undersöka eventuella effekter av förÀndringarna, och granska effektiviteten i trafikljusmodellen. Metod: Studien skrivs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Vidare anvÀnds en kombination av deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. I studien anvÀnds bÄde primÀr- och sekundÀrdata som informationskÀllor.

IT service management (ITSM) Àr ett begrepp som handlar om hur IT-verksamheten pÄ bÀstasÀtt kan hanteras och förbÀttras. I detta ingÄr att arbeta processorienterat. För att arbetaprocessorienterat finns det flera ramverk att utgÄ ifrÄn, ett av dem Àr ITIL. ITIL Àr enuppsÀttning principer för att hantera IT-infrastruktur pÄ ett standardiserat sÀtt med kunden ifokus. Leverans och utveckling av IT-tjÀnster skall vara kopplade mot verksamhetens behov.Enligt ITIL finns det ingen universell modell av processer för att hantera IT-tjÀnster sompassar alla organisationer.

Vid utveckling av nya system finns det flera olika modeller/metoder att anvÀnda sig av, till exempel prototyping eller vattenfallsmodellen. Denna uppsats beskriver hur utvecklingen avett webbaserat system för registrering av datorer kan ske med hjÀlp av vattenfallsmetoden. Fokus pÄ detta arbete ligger förutom sjÀlva utvecklandet av registret ocksÄ pÄ dokumenteringen av de olika stegen som följts enligt vattenfallsmodellen. Detta arbeteförsöker ocksÄ svara pÄ om denna modell Àr lÀmplig att anvÀnda vid utvecklingen av liknande system. Uppsatsen tar ocksÄ upp fördelar och nackdelar om kan uppkomma vid anvÀndandet av denna modell..

Den gemensamma fiskepolitiken inom EU har lÀnge resulterat i stora problem med överfiskeliksom ineffektivitet och höga kostnader för sÄvÀl medlemsstater som enskilda fiskare.Situationen Àr ett resultat av svaga samt ineffektiva styrmedel som motverkar varandra.Eftersom de styrmedel och regleringar samt bidrag som styr den gemensamma fiskepolitikeninom EU inte Àr effektiva, finns de negativa krafter som ett fritt tilltrÀde innebÀr kvar. Denpolitiska viljan att fatta hÄllbara beslut för fisket inom EU har saknats. Bakom besluten har ihuvudsak representanter som bevakar och skyddar fiskenÀringen suttit. I de flesta ekonomiskaoch politiska analyser brukar ocksÄ EU:s gemensamma fiskepolitik liknas vid ett fiske med ettsÄ kallat reglerat fritt tilltrÀde. Varje enskild fiskare agerar rationellt genom att stÀndigtförsöka öka sin fiskeanstrÀngning i ett delvis reglerat, men i praktiken relativt öppet och fritt,tilltrÀde vilket innebÀr att nivÄn för fiskeanstrÀgningen blir högre Àn vad nivÄn för ett effektivtfiske Àr.

Inom Radiostyrd Bilsport tÀvlas det med ett antal olika klasser som drivs av 2-taktsförbrÀnningsmotorer. Dessa blir mycket varma och mÄste kylas av. Det sker med hjÀlp av enkylflÀns som Àr monterad ovanpÄ förbrÀnningsrummet, och som kyls av fartvinden.HP Hobbyprodukter har frÄgat oss om vi kan hjÀlpa dem att ta fram en egen kylflÀns Ät dem.Eftersom det ofta förekommer ovarsam behandling i tÀvlingssammanhang, Àr det ett krav attkylflÀnsens ska tÄla detta. Den mÄste Àven avleda vÀrme frÄn förbrÀnningsrummet, motorblocketoch övriga motorkomponenter effektivt. Ett önskemÄl Àr att kylflÀnsen ska ha ett unikt utseende,sÄ att den Àr lÀtt att kÀnna igen ute pÄ banan.Arbetet har inriktat sig pÄ prototypnivÄ.

Utvecklingen av sjöstridskrafternas luftförsvarssystem blir allt mer kostsam. Om luft-försvaret fÄr en mer offensiv roll i framtiden, tvingas man kanske vÀlja mellan ett kryssningsrobotsystem och ett lÄngrÀckviddigt luftvÀrnsrobotsystem. En stokastisk modell har tagits fram. Med denna modell som grund har 23625 simuleringar genom-förts med 189 olika kombinationer av parametrar. Enligt dessa simuleringar bör en sjöstyrka bestyckas med bÄde ett kryssningsrobotsystem och ett lÄngrÀckviddigt luft-vÀrnsrobotsystem.

Olika exemplar av common railinsprutare har testats i avseende pÄ fördelning av brÀnsle överinsprutarens Ätta hÄl. MÀtutrustning har konstruerats för att samla upp varje brÀnslestrÄle var försig i varsitt provrör som sedan vÀgts.En stor del av arbetet bestod av konstruktion av mÀtutrustningen och anpassningar för att kunnautföra mÀtningarna sÄ noggrant som möjligt.Tre olika insprutare av samma modell och en insprutare av senare modell testades för tvÄ olikadriftspunkter och resultatet jÀmfördes med tidigare uppmÀtta vÀrden för rökemissioner.Ytterligare sex insprutare testades för en driftspunkt. Samtliga insprutare visade upp hÄl tillhÄlvariationer i olika stor utstrÀckning. Sammantaget av alla tio testade insprutare sÄ kan enbarthÄl till hÄlvariationerna inte förklara skillnaderna i rök..