Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en entreprenör/ kreatör produktplacerar i bästa mån för att överleva i Modebranschen. Metod: Kvalitativ med intervjuer som bas för empirin. Slutsats: Med hjälp av en positioneringsmodell kan entreprenören/kreatören ta ställning till sina konkurrenter och placera sin produkt till den tänkta målgruppen. Teorin hjälper företagare att strukturera upp en annars komplex hantering som i nystartade företag ?bara sker?.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera på vilket sätt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stärka sitt konsumentbaserade varumärkeskapital. Metod: Vi har utgått från en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkätundersökning i syfte att ta reda på konsumenternas åsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har även genomfört semi-strukturerade intervjuer för att få förståelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumärkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen är riktad mot Modebranschen med Weekday som fallföretag.

Denna studie har som syfte att förklara och ge en ökad förståelse för hur utvalda företag i Modebranschen arbetar med det fysiska upplägget i butiker, genom bland annat atmosfär, sinnesstimuli och visuell merchandising. Samt vilken påverkan upplägget kan ha på konsumenters köpbeslutsprocesser och därmed även uppfattningen om varumärket. Sex intervjuer med olika företag har gett kvalitativa data som sedan analyserats mot varandra utifrån studiens teoretiska referensram. Resultat visar på att de studerade företagen inte planerar sin butiksyta beroende på teorier om konsumentbeteende och sinnesmarknadsföring. Utan istället planeras ytan beroende på varumärke och positionering, vilket skiljer sig åt beroende på företag.

Dagens modemarknad är präglad av hög omsättning och låga priser vilket möjliggörs genom outsourcing av produktion till lågkostnadsländer, samtidigt som hållbar utveckling får ökat utrymme i samhällsdebatten. Modeföretag ställs därför inför dilemmat att kombinera användningen av denna affärsstrategi, och simultant säkerställa att de ökade krav på ansvarstagande som ställs av samhället uppfylls. SMEs har ett annat utgångsläge för miljöledning i försörjningskedjan, i jämförelse med större verksamheter. Då SMEs har en avgörande roll i Modebranschen är det av största vikt att studera deras förutsättningar närmare. Vi ämnar bidra till denna utforskning genom att studera hur miljöledning fungerar på 8848 Altitude.

Dagens stilikoner har en odiskutabel maktposition inom Modebranschen. Media bidrar till utvecklingen genom att förmedla budskap till konsumenten. Avsikten med den här uppsatsen är att belysa medias roll i kommunikationen av stilikoner samtidigt som konsumentens förhållande till stilikoner ska granskas. Hur ser bilden av en stilikon ut från mediernas respektive konsumentens synvinkel? Är det medierna som styr vad konsumenterna anser vara stilfullt, eller är det i själva verket konsumenterna som har makten? Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och baseras på djupintervjuer med konsumenter och mode¬experter.

Bakgrund: Avståndet mellan länder har försvunnit och världen har blivit mer homogen i och med globaliseringen. Många studier och praktiska exempel visar på att det fortfarande finns betydande skillnader i sättet att göra affärer, liksom i sättet att leda och organisera verksamhet i olika länder. Företag konfronteras därmed med många viktiga frågor i samband med ett internationaliseringsbeslut. Marknadsinformation spelar en central roll för företags utlandsetablering då kunskap om kunder, konkurrenter, intressenter samt om den institutionella och kulturella miljön ger företag starka konkurrensfördelar på marknaden. Allt fler företag inser vikten av att bevaka och analysera förändringar i omvärlden för att kunna ta väl underbyggda beslut under internationalisering.

Syfte: Sambandet mellan CSR och kundlojalitet är otydligt och kan inte fastställas. Syftet med denna studie är att beskriva och hypotetiskt testa hur konsumenter uppfattar företagens arbete med CSR i butik och om det påverkar och ökar konsumenternas lojalitet. Metod: I studien har en kvantitativ metod använts där enkäter delats ut till respondenter för att testa hypoteser relaterat till hur företagens arbete med CSR inverkar på deras kundlojalitet. Insamlat material har analyserats med hjälp av korrelationsanalys enligt principen Spearman?s rho i det statistiska datorprogrammet SPSS. Utifrån teoretiskt deducerade hypoteser som testats genom analys av korrelationskoefficienter och signifikansnivå har hypoteserna från teorin accepterats eller förkastats. Resultat & slutsats: Studien har visat att ett gott rykte och en stark image gällande företagens arbete med CSR, påverkar konsumenternas köpbeslut positivt.

Den här studien fokuserar på små lokala företag och deras varumärkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klädes- och Modebranschen och deras strategier som de tillämpar för att bygga upp och stärka sina varumärken. I inledning så finns det en introduktion till vårt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger små lokala företag upp sitt varumärke?Utifrån insamlad teori presenterar vi vår egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen.

Inom Modebranschen växer konkurrensen sig allt större bland företag och det blir allt svårare att slå sig in, eller överleva på marknaden. Dagens konsumenter har även tillgång till mer information kring produkter vilket gör att kundbeteendet förändrats. För att göra sig slagkraftig i kampen om konsumenten behöver butikskedjor erbjuda kunden unika produkter och tjänster. Företagen behöver utmärkas och synas för att slå sig igenom det enorma bruset på marknaden. Utöver det finns ett stort samhällsansvar som alla företag bör ta hänsyn till, då massproduktion av varor och tjänster ständigt utvecklas och blir alltmer tillgängliga.

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av empiriskt material och tidigare forskning undersöka hur en butikskedja inom Modebranschen använder sin butikslayout och olika butiksytor för att visuellt kommunicera till sina kunder. För att avgränsa oss gick vi främst in på användandet av ABC-ytor, butikslayout och färgval i butiksexponeringen. Vi valde att basera vår studie på modekedjan Lindex, för att se om teori och verklighet stämmer överens. I uppsatsen förklaras tre teoretiska modeller som beskriver butikskommunikation och vad som fångar kunders uppmärksamhet i butik. Vi beskriver även vilka olika layouter en butik kan använda sig av, vad de olika butiksytorna ska kommunicera, samt olika exponeringsmetoder.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att beskriva och analysera intern benchmarking. Vi ämnar belysa hur H&M arbetar med intern benchmarking för att empiriskt utvärdera hur detta styrverktyg kan användas och utvecklas.För att uppfylla studiens syfte har författarna valt ett deduktivt angreppssätt, där teorin jämförts med de empiriska data som samlats in från och om fallföretaget. Genom att använda en kvalitativ metod har intervjufrågorna utformats utifrån den uppbyggda teoretiska referensramen. Efter sammanställning av data analyserades empirin utifrån teorin.Studien baseras till stor del på Robert Camps femfasmodell, samt Peter Southard och Diane Parentes flödesschema för benchmarkingprocessen. Även andra teorier om benchmarking behandlas i studien, liksom vidareutvecklingen till benchlearning.Insamling av empiri har skett genom fyra personliga intervjuer och en telefonintervju med anställda på detaljhandels- och modeföretaget H&M.

Syfte: Vi vill ta reda på vad som gör ett varumärke i Modebranschenstarkt, samt hur ett företag bör agera för att åstadkomma det.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och har genom sjupersonliga intervjuer samlat in vårt empiriska material. Genom enabduktiv metod har vi undersökt om empiri och teoriöverensstämmer. Vi har sedan utgått från vår frågeställning ochfört en diskussion.Slutsatser: För att skapa ett starkt varumärke inom Modebranschen är detviktigt att vara konsekvent i sitt uttryck. Produkten ochvarumärkesidentiteten måste samspela, även då produkten förnyas,och identiteten måste vara tydlig för konsumenten att minnas.Företagen kan påverka konsumenten genom kommunikation, ochPR har en betydande roll för hur varumärket presenteras i media.Den grafiska identiteten blir varumärkets kostym utåt och ensymbol för densamma. För att skapa ett starkt modevarumärke börvarumärket och produkten vara i linje med varandra och konstantförändras tillsammans.Purpose: We want to find out what makes a fashionbrand strong and how abusiness should act to achive that.Method: We have used a qualitative approach and have collected ourempiric data through seven personal interviews.

Background: Today, the trademark is the heart of the company and the management of brandimage and identity require certain attention and care. In an increasingly tough business climatewhere the brand today has a central and important role, it is understandable that the companieswant to take maximum advantage of it. In the company the brand is a great resource with analready known identity and established values that can help new products to enter the market. Toextend the brand is a popular growth strategy but it is important to do it properly in order not tofail. J Lindeberg and Peak Performance are two Swedish fashion companies which both havemade brand extensions.

Kandidatarbetet undersöker och diskuterar frågeställningen "Vilket socialt ansvar har jag som grafisk formgivare i skapandet av skönhetsidealen?". Kandidatarbetet fokuserar på att skapa en diskussion kring ämnet skönhetsideal, hur dessa påverkar unga kvinnor samt vilka möjligheter det finns för att bryta samhällsnormer och göra en förändring, en större skillnad. Utifrån mitt forskringsresultatet kring skönhetshistorian och dess utveckling under åren, har jag skapat en produktion i form av modeillustrationer. Jag tycker inte att samhället inser hur kraftfullt påverkade vi har blivit av media och Modebranschen under de senaste åren. Även de som inte är intresserade av mode och skönhet. Vi som jobbar inom medie- och reklambranschen är den tredje statsmakten.

Allmänheten har blivit mer uppmärksammad vad gäller miljörelaterade frågor och ställer högre krav på företag att arbeta för en hållbar utveckling. Generellt sett har företagen utformade riktlinjer vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor men sämre insyn i produktionens miljöpåverkan. Samtidigt som medvetenheten om miljöproblemen ökar, ökar konsumtionen av billiga kläder, så kallad ?fast fashion? konsumtion. Detta är inte förenligt med en hållbar utveckling då textilindustrin kräver stora mängder energi, råmaterial och kemikalieutsläpp.