Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste åren har det funnits en påtaglig strävan mot ett mer genusmedvetet, jämlikt och jämställt samhälle. Vissa forskare menar att de har märkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhället definierar kvinnligt och manligt. Ökar den könsstereotypiska reklamen eller är det vi som blivit mer kritiskt tänkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom Modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom Modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom Modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Syfte - Studien syftar till att undersöka hur ett modeföretags icke-finansiella(konsumentbaserade) brand equity påverkas av co-branding. Studien undersöker hur ettsamarbete mellan två modeföretag, så kallat intrabranschsamarbete, påverkar huvudvarumärketsicke-finansiella brand equity.Metod - Studien utgår från Aakers modell för att mäta brand equity. Metoden för studien harvarit att använda fokusgrupper för att undersöka konsumentattityder till co-branding. I studienanvändes ett verklighetsbaserat modesamarbete som diskussionsunderlag för fokusgrupperna,där ett fallföretag och dess samarbete med en annan modeaktör valdes ut. Totalt 12 styckenstudenter från Textilhögskolan i Borås deltog i studien, fördelat över två fokusgrupper.Fynd - Studien visar att ett modevarumärkes brand equity kan stärkas och påverkas positivt medhjälp av co-branding.Begränsningar - Uppsatsen är begränsad till ett samarbete genomfört av två textilföretag vilketgör resultaten främst applicerbara på samarbeten inom Modebranschen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera på vilket sätt modeföretag genom sitt CSR-arbete kan stärka sitt konsumentbaserade varumärkeskapital. Metod: Vi har utgått från en deduktiv ansats och genomfört en kvantitativ enkätundersökning i syfte att ta reda på konsumenternas åsikter om modeföretagens CSR-arbete. Vi har även genomfört semi-strukturerade intervjuer för att få förståelse för Weekdays CSR-arbete. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska referensram behandlar huvudsakligen konsumentbaserat varumärkeskapital och teorier kring CSR. Empiri: Undersökningen är riktad mot modebranschen med Weekday som fallföretag.

Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att kartlägga och beskriva hur modebranschen förhåller sig till fenomenet kopiering. Genom att kategorisera olika attityder gentemot kopiering samt de aktörer som står bakom attityderna, analyseras även varför vilka aktörer har specifika attityder kopplat till fenomenet.Design/Metod/Ansats: Uppsatsen presenterar, med hjälp av kategorier, de attityder och aktörer som är representerade i debatten om kopiering. Ett urval har gjorts i fråga om vilka media och texter som ska analyseras i ramen för studien. Dessa texter har sedan analyserats så till vida att kategorier av attityder kunnat identifieras i texterna. I ett andra steg har de aktörer som står bakom de identifierade attityderna kategoriserats.

Den sociala omgivningen spelar en viktig roll för designerns kreativa förmåga. Framförallt har omgivningen en viktig inverkan för designerns emotionella tillstånd som i sin tur påverkar humöret och kreativiteten. Undersökningen visar också att inspiration oftast hämtas från arbetsgruppen snarare än den privata omgivningen, ett mönster som förstärks med erfarenhet och ålder..

Affärssystem är idag mer aktuellt än någonsin. Behovet av snabbare och mer uppdaterad informationsdelning för att stödja integrationen i ett företag har visat sig vara en av de främsta anledningarna till att efterfrågan på affärssystem ökar. Ett affärssystem kan förbättra ett företags förmåga att känna av marknadsförändringar. Även om affärssystem ökar inom detaljhandeln är forskning om affärssystem i detta sammanhang begränsat. Arbetet inleddes med datainsamling.

Affärssystem är idag mer aktuellt än någonsin. Behovet av snabbare och mer uppdaterad informationsdelning för att stödja integrationen i ett företag har visat sig vara en av de främsta anledningarna till att efterfrågan på affärssystem ökar. Ett affärssystem kan förbättra ett företags förmåga att känna av marknadsförändringar. Även om affärssystem ökar inom detaljhandeln är forskning om affärssystem i detta sammanhang begränsat. Arbetet inleddes med datainsamling.

Klädindustrins negativa påverkan på hållbar utveckling har på senare tid blivit allt mer uppmärksammad av konsumenter, media och aktörer i Modebranschen. Även om medvetenheten har ökat så har inte konsumtionen av hållbara klädalternativ gjort det till önskad grad. Tidigare forskning har identifierat ett gap mellan konsumenters attityd och beteende kring hållbart mode, konsumenten säger sig vilja köpa grönt mode men gör det inte. Den här studien går ut på att undersöka vilka orsaker som finns till gapet med följande problemformulering: vilka är de bakomliggande orsakerna till gapet mellan unga svenska kvinnliga konsumenters attityder och handlingar gällande hållbart mode? Syftet med studien är att med hjälp av funna orsaker kunna bidra till befintlig forskning inom området.

Uppsatsen avser undersöka hur entreprenörer upplever och hanterar det ökade ledarskapskrav som ett växande företag för med sig. För att söka svar på detta har fyra frågeställningar utarbetats: Hur upplevs de ökade administrativa sysslor som följer med attföretaget växer? Minskar entreprenören inom personen på bekostnad av att ledaren/administratören inom densamme växer?Klarar entreprenören av att ta på sig de ledarroller som behöver axlas av ledaren i och med att företaget växer? Hur bör entreprenören möta det växande ledarskapskravet? Genom semistruktureradeintervjuer med fem enskilda entreprenörer verkande inom modebranschen i Göteborgsregionen har unika berättelser samlats in. Det teoretiska ramverket har delats upp i två övergripande block varvid det ena tar upp teorier rörande entreprenören medan det andra innefattar teorier rörande ledarskapskrav och den ledarskapskris som eventuellt kan uppstå. Med hjälp av dessa teorier har empirin analyserats, varvid det har framkommit att det inte finns ett entydigt tillvägagångssätt för hur det ökande ledarskapskravet har att hanteras.

: E-handeln i Sverige ökar kraftigt och har så gjort de senaste åren. Allt fler företag väljer att etablera sig online, vilket har lett till hård konkurrens på marknaden och svårigheter att differentiera sig. Att skapa ett värde för kunden i traditionell fysisk butik har länge varit självklart inom modebranschen, genom exempelvis god kundservice och lojalitetsprogram. Värde är något som företagen behöver erbjuda sina kunder även i onlinemiljö, men är här mycket mer komplext att skapa, vilket har lett till ett ökat intresse för motiv- och kundbeteende online bland modeföretagen. Förståelsen för dessa aspekter förväntas vara en möjlighet att möta konsumentens behov och uppfylla dennes mål, därigenom skapa tillfredställelse, vilket främjar återkommande besök och köp.

Syfte:  Analysera hur budskap kring hållbar utveckling skapas i marknadsföringssyfte hos modekedjor.   Problem: Vilka är verktygen/argumenten för att skapa diskurser kring hållbar utveckling? Hur arbetar modeföretag med kommunikation kring miljöfrågor i marknadsföringssyfte och för att stärka sitt varumärke? Teori och Metod: Uppsatsen tillämpar den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Materialet diskuteras utifrån teorier i medie- och kommunikationsvetenskap, diskursteori, retorik och visuell kommunikation.  Material: Materialet består i ett urval av några kända klädkedjors externa kommunikation av ekologiska klädlinjer (H&M, KappAhl och Lindex)..

Många företag ger i dag ut tidningar med journalistiskt material till sina kunder, så kallade kundtidningar. Något som är unikt för dessa är deras tryggade ekonomi och att de ska främja ett företag med hjälp utav mer material än bara reklam.Fenomenet är inte nytt, utan har existerat sedan mitten av nittonhundratalet, men föga forskning finns kring kundtidningars innehåll och funktion, och vad som skiljer dem från vanliga populärkulturella tidningar. Detta ville vi med denna uppsats försöka undersöka och den valda inriktningen är kundtidningar som ges ut av modeföretag.Denna studie har analyserat innehållet i fyra företagsutgivna tidningar (varav en hybrid) och tre förlagsutgivna tidningar i Modebranschen. Analysen utgjordes av två delar; en kvantitativ textanalys, där antal texttyper har räknats, samt en kvalitativ innehållsanalys, där frågor har ställts till materialet. Dessutom har vi även placerat in tidningarna längs Colin Sparks innehålls-axlar, som är till för att konkretisera olika tidningstyper.Resultatet visar att kundtidningarna främst består av intervjuer med människor, som ett sätt att skapa igenkänning och en relation med läsarna, samtidigt som de informerar om sina produkter.