Det som är unikt i en akademisk miljö passar inte alltid in i en företagsmiljö. Därför kan det uppstå hinder då teknologier ska kommersialiseras. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur dessa hinder kan se ut. Med hjälp av en tillämpad 4R-modell har de olika produkter, faciliteter och utrustning, affärsrelationer och organisatoriska enheter som påverkar kommersialiseringen av en teknologi kunnat kartläggas och utifrån detta har hinder identifierats. En fallstudie har genomförts där en teknologi har förflyttats från universitets- till företagsmiljö.

Som med många svenska varor och tjänster, räcker inte den svenska marknaden till för att vara tillräckligt lönsam. Detsamma gäller även många modeföretag där exporten är nödvändig för att den svenska modebranschen skall ha möjlighet att utvecklas. I och med globaliseringen kan allt fler modeföretag expandera och agera på marknader världen över, vilket för konsumenten innebär ett brett utbud av internationella klädmärken. Konsumenterna blir samtidigt även allt medvetnare i sina val, vilket tillsammans med stark köpkraft betyder att de väljer att lägga extra pengar på varumärken. Allt större summor spenderas på sig själv, och konsumtion av kläder har övergått till att även vara ett sätt att kommunicera sin identitet.

Background: The Swedish fashion industry grows steadily, today it?s populated by many small and medium sized companies. Due to the big clothing chains dominant position small businesses risks to be ousted out of the fashion industry.Smaller companies may find it difficult to reach out to the customer by traditional advertising because their budgets are often smaller. It is therefore important for smaller companies to create loyal customers. If the smaller sized businesses in the fashion industry do not follow the rapid developments in society and focus on building strong brands and relationships, they will have problems with surviving in the long run.Problem definition: Which communicative factors are important in the choice of brand strategy to create a long-term survival for small and medium-sized companies in the fashion industry?Purpose: The purpose of the essay is to analyse and evaluate the brand as a communications tool for building a brand image.Method: The data which is being used in the essay is collected from interviews with companies and survey of each company's existing and potential customers.Theoretical perspective: Relationship Marketing Perspective and Transaction Marketing PerspectiveTheories: Brand Strategies, Total Communication, Brand Equity, Involvement Theory, Service Value Profit Chain.Empiric: The empirical data is primary data gathered from interviews with a representative for each company and from the questionnaires distributed to the customers of each company.Analysis: The analysis is an interpretation of the empirical material collected from interviews with each company and customers survey.

Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder.

The concept Corporate Social Responsibility (CSR) describes a company's social and environmental work. More and more companies have embraced the concept of CSR and for some businesses, it has become equally important to present its efforts within CSR as to present its latest profits.The purpose of this essay is to establish an overall picture of a company's CSR efforts and to discuss the potential conflict between CSR and the aim for profit We investigate how businesses can improve their CSR effort so that it contributes to a positive development for the society while still creating economic value for the company. The study is based on a qualitative study of four Swedish companies in the fashion industry: Kappahl, Gina Tricot, Åhlens and Indiska. The results show that according to the theoretical framework, the four companies do not reach a complete strategic approach to CSR. To achieve this it is necessary for the companies to change their current CSR-activities..

Syftet med denna uppsats är att belysa i vilken utsträckning teori om varumärkesbyggande inom modebranschen är applicerbar på varumärkesbyggandet av småskaliga modedesigners och vilken betydelse omgivningen verkar ha. En fallstudie utfördes baserad på intervjuer med tre modedesigners inom DesignLabland, ett designnätverk i Norrbotten. Studien visade att småskaliga modedesigners till en viss del använder sig av samma verktyg och tankesätt som återfinns i teorin, men att det på grund av verksamheternas skillnad i storlek och budget sker i mindre skala. Småskaliga modedesigners använder sig själva och sina personligheter i byggandet av sina varumärken. Vidare visade studien att småskaliga modedesigners samarbetar i strategiska allianser med personer inom andra kreativa näringar för att skapa varumärkeskoncept..

År 2013 var den globala omsättningen för modeindustrin ca 76 tusen miljarder svenska kronor (Office of Textiles and Apparel, 2014). Bara i Sverige omsattes det 229 miljarder svenska kronor år 2012 inom denna sektor, en ökning på 11 % från föregående år (Tillväxtverket, 2014). Att modebranschen är under ständig utveckling och ökar i tillväxt kan man se då dessa siffror stiger varje år. Statistik från 2014 visar att trots denna ökning så överlever endast 47 % av nystartade modeföretag de tre första åren (Statistic Brain, 2014). Så hur lyckas man som modeföretag i early stage-fasen att med begränsade resurser stärka sitt varumärke och hålla sig kvar på marknaden? I denna studie berörs olika delar så som traditionell marknadsföring, okonventionell marknadsföring, branding samt transparens, där huvudfokus ligger på företag i early stage- fasen av sin uppstart.

Bakgrund och problemformulering: Inköpsfunktionen har under de senaste åren fått en allt mer strategisk betydelse för organisationer. De strategiska inköpsbesluten blir därför allt viktigare och siktar mot att skapa effektiviseringar och kostnadsfördelar i processen. Ekonomistyrningstekniker som kan anpassas till företaget kan därför vara en mycket värdefull tillgång på en konkurrenskraftig marknad. Interorganisatoriska relationer i syfte till relationen mellan leverantör och det köpande företaget blir även mycket betydelsefull då de största kostnaderna har identifierats uppkomma hos underleverantörerna för ett producerande företag. Det finns dock en begränsad kunskap angående hur dessa ekonomistyrningstekniker hos interorganisatoriska relationer kan effektiviseras i inköpsprocessen hos ett producerande företag.

Textil- och klädindustrin bygger tillsammans upp en komplex försörjningskedja med många olika aktörer, från råvara till färdig produkt. Tidigare forskning visar på att det under de senaste decennierna skett en tydlig förflyttning av modeindustrins produktionsenheter, till utvecklingsländer med låga lönevillkor. Sveriges förhållandevis höga löne- och energikostnader, tillsammans med en strikt miljöpolitisk agenda, har resulterat i att svensk textil- och klädindustri kontinuerligt reducerats sedan 1960-talet. Trots den industriella nedrustningen, köper svenska konsumenter idag 15 kilo textil per capita, vilket är mer än någonsin. Bomull är en mycket viktig fiber för den globala modeindustrin och anses idag vara en basfiber.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning studerande kvinnor 20-25 år vid Högskolan i Halmstad baserar sin klädkonsumtion utifrån de modetrender som dagligen visas i media. Metod: Enkätundersökning som genomförts med ett slumpmässigt urval av studiens målgrupp, studerande kvinnor 20-25 år, kvalitativ djupintervju som genomförts med en respondent från målgruppen. Samt två kvalitativa telefonintervjuer som genomförts med två chefredaktörer inom mediebranschen.Resultat: Samtliga av studiens kvalitativa intervjuer visar att en tydlig samverkan mellan skribenter för modebloggar, medie- och modeföretag samt konsumenter existerar. Detta samtidigt som studiens målgrupp inte finner sig påtagligt påverkbara vad gäller deras val och konsumtion av kläder från medias dagliga rapporteringar kring mode. .

Entreprenörskap har visat sig bli allt mer betydelsefullt i vårt samhälle. Detta då fenomenet bidrar till en ökad ekonomi och social välfärd i landet. Trots det, möter många nystartade företag idag hinder och svårigheter på vägen till att bli ett väletablerat och framgångsrikt företag. Finansiering upplevs i många fall som det främsta hindret men också avsaknad av kunskap om företagande. Genom samverkan med organisationer som erbjuder stödtjänster kan dessa etableringshinder lättare undvikas av nystartade företag ? och vi ser här inkubatorns roll.

Idag blir konkurrensen allt hårdare på marknaden, inte minst sagt i Modebranschen. Företag tar till alla olika sorters konkurrensstrategier för att just de skall sticka ut från mängden. Här följer en studie inriktat på en av dessa konkurrensstrategier, nämligen marknadskommunikation. Kommunicerar man fel på den hårt konkurerande marknaden idag kan det få förödande effekter. Man måste som sändare av budskapet veta vem mottagaren är.

Research in the FMCG sector shows that in-store atmosphere has a great impact on customer attitude and behavior. Despite this, there is a lack of knowledge regarding how the atmosphere influences the customer in a fashion store setting. The purpose with this paper is to investigate if and how visible in-store atmospherics influence customer attitude and behavior in a fashion store setting. We also investigate if behavior and attitude is affected by the customer's expertise and the purpose of the visit. The study takes place in two different fashion stores within the same fashion chain.

Modebranschen kan betraktas som föränderlig och dess meningar och betydelser ändras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. Människor kommer därför att konsumera kläder olika beroende på vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillväxt och förändring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgängligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters påverkan av västvärlden gör sig tydligt gällande. Förändringar har skett, från kommunistiskt präglade samhällen med begränsade möjligheter i människors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhällen där konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.

Syftet med denna uppsats är att studera hur mode- och klädföretag arbetar strategiskt i en snabbföränderlig och oförutsägbar omvärld. Huvudfrågeställningen rör vilken eller vilka kombinationer av strategier som företag tillämpar på en föränderlig marknad samt hur företag kan hitta balans mellan långsiktighet, stabilitet och flexibilitet. Uppsatsen utgår ifrån en utvecklande studie med ett abduktivt angreppssätt och är baserad på fyra fallföretag: JC, Bestseller, Day Birger et Mikkelsen och Filippa K. Slutsatser: De modeföretag vi undersökt använder sig av ett dualt strategiperspektiv. Långsiktiga strategier används för utveckling av företagets strategiska och dynamiska resurser som dels skapar en stabilitet för företaget i den kaotiska miljön och dels kan verka som ett ramverk som sätter gränser för handlingsutrymmet.