Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i postkolonial miljö ? i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett så kallat ?expatriate community? ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem ? samtidigt som det sker omförhandlingar beträffande hemlandet och dess invånare.

Den här uppsatsen handlar om ett arbetslags förhållningssätt till begreppet estetik och hur man kan främja utveckling och lärande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte är att få förståelse för hur man främjar lärande och utveckling utifrån estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar på mina frågeställningar och sedan har jag ställt dem mot teorier kring lärande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrån svaren jag fått i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrån Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen.

Forskning visar att barn ofta har lite att säga till om vid insatsen umgängesstöd. Barns inställning till umgänget efterfrågas sällan, vilket motiveras med att de är för unga, att de på grund av omognad inte förmår uttala sig på ett tillförlitligt sätt och att de ska slippa välja mellan sina föräldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn på barn som både subjekt med rättigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frågan om umgängesstöd. Den här studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgängesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.

Med utvecklingen inom informationsteknologi och framväxten av världsomfattande öppna digitala nätverk, varav Internet är det mest kända, utvecklas en ny typ av marknad, en digital marknad, för produkter och tjänster. Betalningssystem för den digitala marknaden behöver vara anpassade till den digitala marknadens speciella förutsättningar vad gäller exempelvis de möjligheter till global handel och den minskning av transaktionskostnader som marknaden skapar. På grund av den digitala marknadens karaktär går utvecklingen mot skapandet av elektroniska betalningssystem, som bygger på en användning av så kallade elektroniska värdeenheter. Utvecklingen inom IT möjliggör även en immaterialisering av föremål och handlingar som traditionellt sett är fysiska, iakttagbara objekt. Till exempel utgör e-postmeddelanden immaterialiseringar av fysiska brev.

Föreliggande arbete handlar om ett försök att använda ett varierat arbetssätt i grammatikundervisningen för att främja inlärningen genom att stimulera flera sinnen och stärka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet är att undersöka om det är möjligt att använda charader som en pedagogisk metod i fråga om inlärning av grammatik med avseende på satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehållsadverbial och attribut.Undersökningen grundar sig på sju genomförda lektioner fördelade på en gång per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och därtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen går att använda som norm för en genomsnittsklass för årskurs nio.Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att använda under de premisser som gällde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden måste kompletteras med läromedel som stöd för eleverna.Slutsatsen är dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera då jag tidigare använt den i en annan klass.

Vi vill med det här kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrågasätta den antropocentriska designerrollen där materialiteten ses som passiv och designern som ensam härskare över meningsskapandet i designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgångspunkt undersöker vi hur design-processen uppstår i arrangemang av både mänskliga och icke-mänskliga aktörer, där mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillämpa detta posthumanistiska förhållningssätt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening är situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör designprocessen. Vi förstår designprocessen som ett ingripande i världens tillblivelse. Ett ingripande där ett kollektiv av aktörer står som medskapare, där mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhållningssätt föder en medvetenhet om vårt ansvar i att ingripa i världens tillblivelse och vårt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .

Denna studie undersöker hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar utomhuspedagogik. Tidigare forskning visar att pedagoger är eniga om att utomhuspedagogik kopplas till att vara en plats för lärandet där eleven upplever fenomen i sin rätta miljö. Utomhuspedagogik ses också som ett objekt då den tillåter individen att uppleva och erfara kunskaper med kroppen och material i naturen samt som en metod som tillåter variation i undervisningen. I utomhuspedagogiken läggs stort värde i förstahandserfarenheter då eleverna får uppleva och delta konkret i en växelverkan mellan teori och praktik. Utemiljön stimulerar elevernas fysiska aktiviteter och deras sinnen, vilket har en positiv inverkan på lärandet.

De senaste åren har det skett en avsevärd ökning av värdetransportrån i Sverige. Det är inte bara antalet som är skrämmande utan även stegringen av våldet som använts vid rånen. Detta har gjort Sverige till en av de mest utsatta länderna i Europa gällande värdetransportrån. Påföljden är inte bara ett hot mot tryggheten och arbetsmiljön för de anställda inom den finansiella sektorn och värdetransport-företagen utan också ett allvarligt hot mot pengaförsörjningen. Åtgärdsförslag diskuteras bland annat av värdetransportföretagen, bankerna, facket, svensk handel och polisen.

I den här uppsatsen undersöker jag transitivitet och konstruktionsväxling. Detta gör jag genom att undersöka hur två verbgrupper (äta-verb och kontakt-verb) växlar konstruktioner, närmare bestämt argumentkonstruktioner. Konstruktionsväxlingar kan ge information om en konstruktions egenskaper, samt information om det verb som ingår i växlingarna.Traditionellt ses transitivitet ha att göra med om ett verb normalt konstrueras med objekt eller inte. I denna uppsats utgår jag istället från att transitivitet är något gradvis (jmf Hopper & Thompson 1980) där semantiska faktorer som avsikt, påverkan och aspekt spelar roll. Transitivitet i den här uppsatsen har alltså inte enbart med objektsförekomst att göra.Den teoretiska ramen för uppsatsen är konstruktionsgrammatik.

Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-åringar kan se ut på ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på lärande och har även utgått från litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga ämnena. Studien bygger på intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfälle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa såväl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.

Uppsatsen beskriver hur man arbetar med kommentarfält som informationsbärare och kollaborativplattform i ett stort företag med en global samverkan kring inköp och transport. I studien behandlasfyra frågor; Hur arbetar man med och i kommentarfältet, vilken betydelse och vikt har data ikommentarfältet för inköpsprocessen, lagras och återanvänds data till de övriga systemen för attfölja upp händelser skrivna i kommentarfälten, återanvänds besluten som tas och informationen somskapas i kommentarfälten/systemet för att stödja andra beslut.Studien har genomförts genom en kvalitativstudie med en fallstudie av dokumentation samt intervjumed uppföljning av verksamhetens CIO samt litteraturstudier i ämnet. Resultatet visade attarbetsmetoden var ett sätt för medarbetare och externa aktörer att uppdatera och dela informationrörande ett objekt för produktion och inköp på ett samlat ställe. Informationen som samlas ikommentarfälten är mycket viktig för verksamheten, flertalet medarbetare och externa aktörer medsystemtillgång uppdaterar sig med information och andra via kommentarfälten. Förmågan attåterföra information från kommentarfälten till systemen är något begränsad och medför ett ökatarbetsmoment.

Sigtuna är en av de äldsta städerna i landet. Kyrkan S:t Olof är en av flera medeltida kyrkor i staden. Under hösten 2005 utförde Leica Geosystems en demonstrationsmätning med en laserskanner i S:t Olofs ruin. Från museets håll ville man därefter att hela ruinen skulle mätas upp tredimensionellt för att på ett bättre sätt kunna analysera komplicerade kronologiska händelser och förändringar.Man har tidigare inom vetenskapsgrenen byggnadsarkeologi upplevt problem med att åstadkomma en fullständig bild av en byggnad genom tvådimensionella ritningar. I en tredimensionell avbildning synliggörs rummet på ett mer fullkomligt och verklighetstroget sätt.

Denna undersökning ställer frågan hur manskropp i kombination med nakenhet, muskler, poser och blickar konstruerar maskulinitet och könsroller i bilder. Syftet med uppsatsen är att utifrån mansforskningens teorier och semiotisk metod granska bilder som förskjuter och omförhandlar maskulinitetens etablerade normer. Undersökningen tittar närmare på betydelsebärande markörer för att synliggöra hur den manliga kroppen har blivit viktig i bilden av mannen. Det didaktiska och bildpedagogiska syftet är att skapa ett medvetet och kritiskt tänkande kring bildens betydelse i konstruktionen av könsroller. Maskulinitet definieras i det kommersiella bildflödet och det är viktigt att förstå bilders sociala och kulturella innebörder.I den konstnärliga gestaltningen undersöks förskjutningen av maskulinitet i bild, och betydelsen av manskroppen när den förses med markörer betecknade som feminina och kvinnliga.

Denna studie intar ett perspektiv mellan de två motsatsparterna social konstruktion och en individualistisk syn på individers konstruktion av sig och sin värld. Begreppet existentiellkonstruktivism hänvisar till att omgivningen alltid gör intryck på individen men att den yttre världen först måste filtreras genom individen för att ha en inverkan på bilden individen skapar sig av sig själv och världen. Vår neomoderna tidsålder har en säregen inverkan på denna relation mellan omvärlden och individen och ökar tendensen för individer att infinna sig i tilldelade identiteter. Institutioner spela här en stor roll. Utifrån denna tes ska denna studie se på vilka värderingar som Malmö Stads integrationsarbete går in i arbetet med sina objekt, det vill säga invandrare.

Det här examensarbetet undersöker möjligheten att detektera kolvens läge inuti hydraulcylindrar genom ultraljudsmätningar. Metoden går ut på att fästa en piezoelektrisk givare på cylindern och sända ultraljudspulser in i cylindern och sedan läsa av de ekon som uppkommer på grund av reflexioner mot olika impedansförändringar och därur bestämma läget på kolven.Metodundersökningen har bestått av datorsimuleringar i programmet COMSOL Multiphysics som används till att simulera fysikaliska förlopp med finita elementmetoder. Rapporten innehåller två simuleringar där den första är enklare att beräkna och att analysera och den andra mer verklighetsnära och komplex, vilket innebär mer tidskrävande beräkningar.I simuleringarna finner man att cylinderns geometri är att likna med en tunn platta, med vågformer som hör där till och att under de gjorda antagandena ska det vara möjligt att på detta sätt detektera kolvläget. Detta motsägs dock av gjorda mätningar på liknande objekt.Att resultatet skiljer sig åt mellan simuleringar och mätningar kan bero på flera saker som skillnad i centerfrekvens, 300 kHz - 500 kHz, i simuleringar, jämfört med 2,25 MHz i mätningar. Det kan också vara så att de förenklingar och antaganden som gjorts för att inte simuleringarna skulle bli för resurskrävande har varit för grova för att man ska få ett tillförlitligt resultat.För framtiden rekommenderas fler simuleringar med olika centerfrekvens och detaljstudier av förenklingarna för att se hur de påverkar resultatet.