Syftet med denna studie är att undersöka vad elever och lärare anser om att använda Mobiltelefonen som hjälpmedel i skolan. Fungerar den bra som hjälpmedel eller väger nackdelar som konflikter med elever angående användningen och risken för kränkningar över till dess nackdel?Undersökningen genomfördes med enkäter samt uppföljande intervjuer med lärare och elever. Då liknande undersökningar tidigare har utförts bland äldre elever valde jag att göra undersökningen bland lärare och elever i mellanstadiet.Undersökningen visar att både elever och lärare är positiva till att Mobiltelefonen används i skolan då den är lättillgänglig och snabb att använda. Nackdelar som kommit fram i undersökningen är att en del elever kan känna sig otrygga då de är oroliga för att filmas eller fotograferas mot sin vilja varpå detta material kan distribueras på internet.

Enda sedan den först introducerades på 1870-talet har telefonen spelat en viktigt roll i kommunikationen människor mellan. Utvecklingen inom telekombranschen har skett i ett rasande snabbt tempo under de senaste 30-40 år, och idag är det vanligare med en Mobiltelefon än en fast telefon. En populär variant av Mobiltelefonen är den så kallade smarta mobilen som bland annat gör det möjligt att nyttja mer avancerade program och tjänster än i en traditionell Mobiltelefon. Sedan början av 2000-talet har röstsamtal över internet, så kallad VoIP, ökat allt mer. Fördelen med VoIP är främst att samtal mellan datorer i regel är helt kostnadsfria vilket gör dessa tjänster utmärkta för långdistanssamtal. I och med att antalet smarta mobiler ökar samtidigt som marknaden för VoIP växer har mobiloperatörerna börjat se detta som ett större hot mot sina intäkter.

Utvecklingen på webben går snabbt framåt och webbapplikationerna blir bara mer avancerade. Samtidigt så har de mobila webbläsarna utvecklats i en snabb takt. Dock skiljer det fortfarande mycket mellan en mobil webbläsare och en vanlig webbläsare, samt att man integrerar med en Mobiltelefon på ett annat sätt än vad man gör med en dator. Detta examensarbete undersöker om det är möjligt att skapa avancerade webbapplikationer som, genom att utnyttja de senaste webbteknologierna, kan ersätta vanliga mobilapplikationer.Undersökningen genomförs genom att skapa en lättviktsvariant av en telefonapplikation, Mobile Documents till Symbian S60, som är en applikation som hanterar dokument, mejl och bilagor.Utvecklingen sker till största del i Google Web Toolkit och tekniker så som AJAX och Comet används. Eftersom antalet olika sorters telefoner med tryckskärm är väldigt stort så kommer undersökningen att rikta sig mot ett fåtal telefoner som kör webbläsarna Mobile Safari, microB och Android Browser.Slutsatserna av rapporten är att JavaScript-stödet hos dagens webbläsare är stort nog till att köra avancerade webbapplikationer.

Denna rapport handlar om att använda en trådlös kommunikationsteknik som kallas NFC (Near Field Communication) vid kommunikation mellan en Android Mobiltelefon och en NFC-läsare som kallas ACR122U. Syftet med detta projekt är att:Välja en Androidtelefon som har stöd för NFC.Skapa en applikation som skall köras på Androidtelefonen och som skall skicka ett lösenord via NFC.Skapa ett program som skall köras på en dator med operativsystemet Windows 7 och som skall hantera ACR122U.Förklara den insamlade kunskapen i detta dokument så andra lättare skall kunna arbeta med NFC.Följande frågor kommer att besvaras i denna rapport:Vilken Androidtelefon bör användas vid utveckling av en applikation som kan kommunicera via NFC?Vad krävs vid utveckling av en applikation som kan kommunicera via NFC?Aktionsforskning är den forskningsmetod som användes vid sökandet efter svar på frågorna ovan. Detta innebär att forskningen görs genom att läsa om ämnet, genomföra en eller flera lösningar för att hitta en fungerande lösning och sedan dokumentera resultaten. Implementeringen av programvaran på Mobiltelefonen genomfördes med mycket hjälp från Android Developers hemsida.

Dagens samhälle står på gränsen till att införa RFID (Radio Frequency Identification) teknik i allt fler produkter. Än så länge har inte speciellt många konsumenter kommit i kontakt med den nya tekniken och de för- och nackdelar denna innebär. Företagen ser fördelar i sänkta lager-, hanterings- och inventeringskostnader samt möjligheten att kunna lagra information om kunder och deras vanor med hjälp av RFID teknik. Frågan vi ställde oss var om individerna som kommer i kontakt med den nya tekniken (konsumenterna) ser samma fördelar som företagen ser och om de tror att denna teknik kommer att påverka den personliga integriteten. Detta ledde fram till vårt syfte som innebar att vi ville studera individens syn på sin integritet i samband med ett framtida införande av RFID teknologi.

Detta examensarbete har utförts på Pan Nordic Logistics (PNL) i Bromma, Stockholm. PNL är ett konceptföretag som erbjuder sina kunder att skicka paket från, till och inom Norden och dessa transporter köper företaget av leverantörer. Ordet koncept- kommer ifrån engelskans concept, alltså begrepp, idé. I PNL:s fall innebär detta att företaget inte har någon egen fysisk distribution utan distributionen sker efter avtal med dess parter. Företaget ser idag ett problem i att det inte har full kontroll på hur leverantörerna sköter sina transportuppdrag gentemot PNL.

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen.En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet.Stationär dator, Mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten.Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal.Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för.

Mobilsurfandet ökar kraftigt. Den ökande användningen av surfande på mobila enheter ställer högre krav på hemsidors anpassning för mobila enheter. Ungefär en tredjedel av Sveriges befolkning surfade på Mobiltelefoner under 2011. Det ökande mobilsurfandet gör det intressant att ta reda på vad användarna har för förväntningar på hemsidor i mobila enheter. Detta leder till syftet som är att beskriva vilka förväntningar användare har på hemsidor i mobila enheter.Metoderna som används är litteraturgenomgång och kvantitativ enkätundersökning.

År 2003 hade hela 90 procent av Sveriges befolkning i åldern mellan 16-75 år, enligt Statistiska Central Byrån, tillgång till Mobiltelefon. När Mobiltelefonanvändaren använder Mobiltelefonen blir han eller hon automatiskt sårbar för övervakning i form av bland annat mobil positionering. Mobil positionering är en teknik som används för att ta reda på var en viss Mobiltelefon befinner sig geografiskt vid en viss tidpunkt. Är Mobiltelefonen påslagen är det också möjligt att ta reda på dess geografiska position. En viktig aspekt med mobil positionering är skyddandet av den personliga integriteten.

Upprinnelsen till denna fallstudie är berättelsen om en konsument som efter lång tids övervägande bestämt sig för att inhandla en Mobiltelefon av ett specifikt varumärke. Efter att ha besökt butiken, där han övertalats av en säljare, finner han sig vara nybliven ägare av en helt annan Mobiltelefon och ett annat varumärke än vad han ursprungligen önskade. Säljaren påverkade konsumenten att köpa en Mobiltelefon av ett märke som denne själv föredrar. Vad beror det på? Fallstudiens problematik koncentreras på relationen mellan tillverkaren och återförsäljaren på den svenska Mobiltelefonmarknaden.

För många med en inbrottscentral hemma eller på sitt företag  kan det vara intressant att i realtid kunna få information om statusförändringar. I vanliga fall kontaktas man av larmcentralen som man är ansluten till, men då oftast enbart vid allvarliga händelser som t.ex. larm eller sabotage och oftast med någon minuts fördröjning.I detta arbete visar jag hur man med enkla medel kan utöka funktionaliteten på sitt larmsystem genom att använda sig av en mikroprocessor och en Mobiltelefon.Arbetet resulterar i en fungerande konceptuell enhet med förslag till enkla förändringar för utökad funktionalitet och säkerhet..

År 2003 hade hela 90 procent av Sveriges befolkning i åldern mellan 16-75 år, enligt Statistiska Central Byrån, tillgång till Mobiltelefon. När Mobiltelefonanvändaren använder Mobiltelefonen blir han eller hon automatiskt sårbar för övervakning i form av bland annat mobil positionering. Mobil positionering är en teknik som används för att ta reda på var en viss Mobiltelefon befinner sig geografiskt vid en viss tidpunkt. Är Mobiltelefonen påslagen är det också möjligt att ta reda på dess geografiska position. En viktig aspekt med mobil positionering är skyddandet av den personliga integriteten.

Upprinnelsen till denna fallstudie är berättelsen om en konsument som efter lång tids övervägande bestämt sig för att inhandla en Mobiltelefon av ett specifikt varumärke. Efter att ha besökt butiken, där han övertalats av en säljare, finner han sig vara nybliven ägare av en helt annan Mobiltelefon och ett annat varumärke än vad han ursprungligen önskade. Säljaren påverkade konsumenten att köpa en Mobiltelefon av ett märke som denne själv föredrar. Vad beror det på? Fallstudiens problematik koncentreras på relationen mellan tillverkaren och återförsäljaren på den svenska Mobiltelefonmarknaden.

Problem: Hur kan Mobiltelefoners användargränssnitt användas för att kommunicera emotionella eller psykologiska signaler till användaren? Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilka faktorer i användargränssnittet till en Mobiltelefon som generar en emotionell eller psykologisk reaktion hos användaren. Metod: Vi har samlat relevant teori från främst informatik och psykologi. Datainsamlingen skedde genom tio personliga intervjuer med Mobiltelefonanvändare. Analysen av empirin, i relation till teorin, gjordes med så kallad kodning.

Syftet med denna studie har varit tvådelat. För det första var syftet att beskriva och förstå sex gymnasielärares uppfattningar om störande beteende hos elever i den gymnasiala klassrumsmiljön. För det andra handlade det om att beskriva och förstå gymnasielärarnas åtgärder och korrigeringar gentemot störande beteende. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har tillämpats som metod för inhämtande av data.Resultatet visar att gymnasielärarna som deltog i studien uppfattar störande elevbeteenden som något som förskjuter fokus från det som är avsett att göras. Elevbeteenden uppfattas störande först när de påverkar andra elever alternativt läraren själv.