The purpose of this thesis was to investigate if Swedish agencies preserve their websites according to the Swedish archival legislations and guidelines. As a theory the OAIS Reference Model (Open Archival Information System, developed by US Consultative Committee for Space Data Systems, CCSDS) has been used as a model to show how important it is to develop strategies for public digital information which has to be preserved for long term. The ingest function in the OAIS Reference Model demands that files are prepared for long term preservation and requires that the digital information fulfils established technical requirements.In the study the Swedish National Archive and their advices about preserving websites to archivists on the Swedish agencies are being studied. To control if the agencies meet the requirements for their management and preservation of their websites a survey was sent out to investigate if Swedish agencies preserve their websites. According to the survey result, 84 of 113 agencies preserve their websites in some way. If the technical requirements really was met could not be verified in this thesis, the results was relied on the responses from the authorities.

Harmoniseringen av upphovsrättsskyddet inom den europeiska unionen har lett till ändringar i nationell rätt av flera medlemsstater. Vissa länder har som effekt av olika direktiv infört bestämmelser som gör det möjligt för domstol att ålägga internetleverantörer att blockera sina kunders tillgång till tjänster eller webbsidor som används för att begå upphovsrättsintrång. I Sverige tar detta sin form genom vitesförbud.Hovrätten har i mål nr Ö 10146-09 och i mål nr Ö 7131-09 vid vite ålagt internetleverantörer att sluta tillhandahålla internetuppkoppling för tjänster som används för att begå upphovsrättsintrång.Det torde vara lagenligt att genom föreläggande om vitesförbud även ålägga internetleverantörer att neka sina användare tillträde till en sådan tjänst. Detta torde vara fallet även om tjänsten i fråga är belägen i ett tredje land. Ett sådant föreläggande kan inte anses strida mot censurförbudet, även om tjänsten skulle vara grundlagsskyddad.

The Internet is a constant source of information about the world and has contributed to the globalization of texts and pictures. A part in the tourists process of consumption involves looking at pictures and read about places that create an image of places that they have never been to. Websites are therefore important as a first impression and it is here that places are being represented. Places are created on the Internet and the Australian outback is an example of this. The study is interesting because it can be used to understand the relationship between people and places.

Bakgrund: Personer som använder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies på webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om användaren som skickas tillbaka till sändaren. Detta sker ofta utan användarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan säljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part.

I denna uppsats undersöker jag om kvinnorna dominerar inom de så kallade mjuka bevakningsområdena eller om detta mönster endast gäller inom den allmänna nyhetsbevakningen. Mjuka och hårda bevaknings områden uppkom för att beskriva manliga och kvinnliga bevakningsområden. Jag utgår alltså ifrån ett genusperspektiv och undersöker vad kvinnor respektive män skriver om i krönikor. Tidigare forskning om journalistik och kön har bland annat Monika Djerf-Pierre och Monica Löfgren Nilsson utfört. Deras forskning har visat att det finns en tydlig könsmärkning inom de olika bevakningsområdena.

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning.Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning.

Detta arbete har genomförts i samarbete med Försvarsmakten och behandlar vilka möjligheter som finns för forensiska undersökningar av e-boksläsaren Amazon Kindle. I arbetets litteraturstudie beskrivs hur tidigare forskning inom ämnet är kraftigt begränsad. Arbetet syftar därför till att besvara hur data kan extraheras från en Kindle, vilka data av forensiskt intresse en Kindle kan innehålla, var denna information lagras och om detta skiljer sig åt mellan olika modeller och firmware-versioner samt om det är nog att undersöka endast den del av minnet som är tillgänglig för användaren eller om ytterligare privilegier för att komma åt hela minnesarean bör införskaffas.För att göra detta fylls tre olika modeller av Kindles med information. Därefter tas avbilder på dem, dels på endast användarpartitionen och dels på dess fullständiga minnesarea efter att en privilegie-eskalering har utförts. Inhämtad data analyseras och resultatet presenteras.Resultatet visar att information av forensiskt intresse så som anteckningar, besökta webbsidor och dokument kan återfinnas, varför det finns ett värde i att utföra forensiska undersökningar på Amazon Kindles.

Uppsatsen utgo?r en vetenskaplig bearbetning pa? hur en specifik kundkrets interagerar med manualer i digital miljo? och hur man kan designa integrerade hja?lpfunktioner till ett datasystem. Fo?retaget Aviolinx har utvecklat flyghanteringssystemet RAIDO, som anva?nts som case i denna studie. Forskningsfra?gan som sta?lls a?r hur man kan designa integrerade hja?lpfunktioner i ett datasystem sa? att anva?ndaren fa?r ra?tt information vid ra?tt tillfa?lle, i ra?tt ma?ngd.

Att släktforska idag handlar inte bara om att leta runt i gamla arkiv eller kyrkoböcker. Idag erbjuds en rad olika möjligheter för dem som släktforskar. Idag behöver inte en intresserad person vara någon expert på släktforskning utan även personer utan erfarenhet av släktforskning kan prova på detta. Detta görs möjligt tack vare den nya teknik som finns då främst de webbsidor som erbjuder möjligheten att söka i flera stora arkiv på ett enkelt sätt, och direkt framför sin egen dator hemma. Även för dem som fortfarande föredrar att leta på det gamla sättet finns idag program till datorer som underlättar arbetet betydligt.

Denna uppsats grundar sig på ett examensarbete via Scandinavian Islands där syftet har varit att studera möjligheterna till att skapa en turistprodukt, utifrån temat vikingar, som kan förstärka och binda besöksnäringen i regionerna mellan länderna Sverige och Finland. Utifrån detta har frågor tagits fram i form av: Är det möjligt att skapa en cross-border produkt, i form av en vikingarutt, som sträcker sig mellan Sveriges och Finlands skärgård? Hur ser samarbetsmöjligheterna ut för en potentiell vikingarutt?, och Är vikingatemat något som skulle fungera året om, eller är det säsongsbetonat?För att besvara dessa frågor har vi utgått från framförallt kvalitativa metoder i form av intervjuer och informationssökning via olika webbsidor kopplade till temat. Den teoretiska referensramen grundar sig mycket utifrån turistiska perspektiv blandat med tankar från det kulturgeografiska. Under tidigare forskning tas exempel upp som både kan kopplas till temat och vikingarutten som attraktion, men även styrka teoriernas grundvärderingar.Under arbetets gång har vi kommit fram till att samarbete är något som viktigt vid skapandet av en cross-border produkt.

SammanfattningStora mängder information publiceras idag via olika kanaler utan hänsyn till tillgänglighet. Genom att inte aktivt göra information tillgänglig exkluderas stora grupper av individer från att kunna ta del av den vilket är ett problem både för dessa individer samt för dem som vill förmedla informationen. Det finns idag en mängd hjälpmedel som i vissa fall kan göra information tillgänglig i efterhand men det finns en stor fördel i om man redan från början kan tillgängliggöra den.Det här examensarbetet behandlar de tillgänglighetsproblem som personer med dyslexi-och autismspektrumdiagnos kan uppleva vid konsumtion av olika typer av nyhetsbrev. Nyhetsbrev kan i många avseenden jämföras med webbsidor varför tillgänglighet på webben och till texter är områden som tangeras i undersökningen. Via ett flertal kvalitativa intervjumetoder i form av fokusgrupper och djupintervjuer tillsammans med användartester av framtagna prototyper har ett antal nyckelfaktorer för kognitiv tillgänglighet till nyhetsbrev tagits fram.

Uppsatsens syfte är att söka fram vanligt förekommande islamofobiska åsikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara användbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att använda textanalys som metod. Utifrån artikeln Muslimerna är vårt största utländska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hämtat de islamofobiska åsikterna då det finns goda skäl att anta att artikeln ger röst åt de mest vanliga främlingsfientliga åsikterna.I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka på Internet. Det rör sig främst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvällstidningarna.

SammanfattningDatum: 2014-06-10Författare: Dedic Alma, 920213 & Ölcer Ibrahim, 920301Handledare: Ulla PetterssonNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HP Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, EST, Mälardalens HögskolaNyckelord: Skattebrott, Svartarbete, Oredovisade intäkter.Titel: Skattebrott inom kontantbransch - i form av svartarbetskraft och oredovisade intäkterFrågeställning: ? Hur arbetar Ekobrottsmyndigheten med hjälp av Skatteverket ochSkattebrottsenheten med att förhindra svartarbete och oredovisade intäkter i kontantbranschen? ? Vad anser Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket vara anledningarna till svartarbete och oredovisade intäkter?Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur Sveriges Ekobrottsmyndighet med hjälp av Skatteverket och Skattebrottsenheten arbetar för att bekämpa skattebrott i form av svartarbete och oredovisade intäkter inom kontantbranschen. Utöver detta skall det tas reda på vad samtliga myndigheterna anser vara anledningarna till dessa skattebrott.Metod: Uppsatsens information har samlats in genom vetenskapliga artiklar, webbsidor och tre intervjuer. Uppsatsens intervjufrågor är upprättade på ett kvalitativt semi-strukturerat sätt och omfattar nio öppna frågor.Resultat: Myndigheterna förhindrar skattebrott svartarbete och oredovisade intäkter genom att utföra skattekontroller av näringsidkarens kassaregister och kontrollenhet samt avskräcka privatpersoner från att komma i kontakt med skattebrott. En av dem största anledningar till skattebrott är okunskap för det ekonomiska arbetet i en näringsverksamhet och näringsidkarens girighet för egenvinning..

Titel: Hur marknadsför sig fastighetsmäklarbranschen genom sociala medier idag och hur skulle detta kunna utvecklas? Nivå: B-uppsats   Författare: Jeanette Malmström Handledare: Jonas Molin, Lecturer, Ph.D. candidate Examinator: Akmal Hyder, Professor Datum: 2011 augusti Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur fastighetsmäklarbranschen kan utveckla sin marknadsföring och kundkommunikation via sociala medier för att nå befintliga och nya kunder. Metod: Information har hämtats genom webbsidor och böcker. Intervjuer har gjorts med fastighetsmäklare, potentiella köpare/säljare och med Hemnets controller. Resultat & slutsats: För att kommunicera med kunderna blir det mer och mer viktigt att veta vad kunderna vill ha, kunderna ställer högre krav på vilken information de vill ha och hur de vill ha informationen, för att få reda på vad kunderna vill ha är det bästa sättet att ta reda på detta genom relationsmarknadsföring. Vissa fastighetsförmedlingar har kommit längre än andra när det gäller att marknadsföra sig genom sociala medier men det har visat sig att det fortfarande finns mycket kvar att göra för många av dem. Förslag till fortsatt forskning: Att ta reda på hur andra företag, universitet och myndigheter som finns på toppen och botten när det gäller uppfattning om dess varumärke i sociala medier (enligt Tendens Special 2011), hur de arbetar och vad deras strategier är för sociala medier i dag och för framtiden. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen beskriver sociala medier och hur fastighetsmäklarbranschen skulle kunna använda det i större utsträckning för att utvidga relationsmarknadsföringen mellan kund och mäklare. Nyckelord: Fastighetsmäklarbranschen, fastighetsmäklare, sociala medier.

Studien undersöker hur 14 intervjuade ungdomar från olika gymnasieskolor i Uppsala uppfattar sitt deltagande i sociala medier på internet av typen User Created Content-kanaler (UCC), det vill säga webbsidor och databaser där det är användaren som skapar innehållet. Den undersöker även om de intervjuade ungdomarna har kunskapen att delta och bidra till utveckling av dessa användargenererade sidor.Studien undersöker hur ungdomarna uppfattar sin interaktion med andra på nätet, hur de diskuterar, uttrycker sina åsikter och vad det är de vill presentera när de använder dessa kanaler.Studien har genomförts inom ramen för en teoretisk syn på dagens kommunikativa internet som en interaktiv text där deltagarna har specifika kompetenser för att delta och bidra. De besitter en s.k. participation literacy, en form av textkompentens som realiseras och visas upp via aktivt deltagande.Studiens resultat visar att ungdomar är mycket väl medvetna om vad de gör på nätet. Ungdomarnas användande skiljer sig åt; några använder UCC-resurserna mer och andra mindre.