Det huvudsakliga syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur teleoperatörer anpassar sin verksamhet för att bemöta den förändrade användningen av mobiltelefonen. Studien har undersökt hur operatörerna hanterar kunder som vill använda mobila tjänster istället för fasta. Mobiltelefonen används idag av teleoperatörens kunder för mer än bara samtal och textmeddelanden. För att besvara frågeformulering har intervjuer med fem teleoperatörer som tillsammans äger mer än 97 % av den svenska telemarknaden. Intervjuerna visar att teleoperatörer är mycket medvetna om de förändringar som har ägt rum och att de försöker vinna tid för att anpassa sin verksamhet, produkter och tjänster för den nya användningen av mobiltelefonen.

Användargenererat innehåll är ett nytt område som är under ständig utveckling. Allt fler webbplatser låter användaren delta med innehåll, därmed har användarna gått från att vara passiva konsumenter till aktiva producenter. Vi har valt att studera två webbplatser, SvenskaFans.com och Sydsvenskan.se, utifrån två perspektiv - företagens och användarens. De användare som studerats är befintliga användare från respektive webbplats, vilket möjliggjorde en jämförelse mellan de bådas åsikter. Uppsatsen studerar användargenererat innehåll med inriktning på användares motivation, lojalitet och tillförlitlighet.

Den här rapporten beskriver arbetet med att skapa en dynamisk designdriven webbsida åt Landegrens Legomek AB, ett mindre företag inom tillverkningsindustrin. Företaget hade sedan tidigare en statisk webbsida och ville förnya denna i takt med den ökade vikten av att synas på Internet. Design och layout är anpassad till företages profil och kunder för att ge ett seriös och formellt intryck. Vi har valt att skapa den nya webbsidan med databasservern MySQL och skriptspråket PHP. Även JavaScript är en del i implementeringen.

The aim of this thesis is to find out how users and libraries are constructed at public library websites in Sweden from a web 2.0 perspective. We discuss the development of public libraries in Swedish history and the change from an system oriented perspective to a individual oriented perspective and how these perspectives correspond to needs of the library user. We also discuss the concept of web 2.0 and library 2.0. These concepts are open for different interpretations. Some writers believe that web 2.0 and library 2.0 is something radically new and that it will change the public libraries, while other writers claim that these concepts is just a marketing plan.

Teckenspråket är ett visuellt språk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för språket är handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt på sitt modersmål. Tidigare har de i många situationer varit hänvisade till sitt andraspråk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten på kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckenspråket viktiga faktorerna får tillräckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

Nowadays, the establishment of new touch screen technology has changed significantly the way we navigate on the Internet. The requirement to design websites that adapt to various artifacts such as touch screen computers are increasingly a need to consider. The purpose of this study is to discover - What are the specific usability requirements should be addressed in designing of websites for touch screen computers? - In order to examine the essay?s question, it presents a study where five people visiting three different websites on the touch screen computer Ipad. The study was conducted using a participant and structured interview observation in form of a think-aloud method.

The aim of this study was about how librarians in Sweden work with their web page to reach young people between the ages of fifteen and nineteen. Most of the youths in Sweden today use Internet every day for several reasons, and the library should have an obvious place there as well. It shouldbe obvious because almost all youths uses Internet every day and therefore the library needs to be seen there as well to reach out to them. Earlier research has shown that librarians and youths think differently in this question. Youths think that the library web page is more important for the librarythan the librarians do.How do the librarians work with marketing for youths on the web page? Do their policy documents help them in their work?To study this area we have interviewed librarians from six quite large public libraries from different parts of thecountry.

I dagens samhälle har internet blivit en stor del av vårt dagliga liv. Nu utför man nästan alla sina ärenden på internet via olika webbplatser. Man handlar böcker, elektronik, utför bankärenden och läser nyheterna. Många antar att dessa webbplatser är säkra, men de flesta är medvetna om någon typ av hot på internet. De vet att man inte ska öppna program eller filer man inte känner igen, dock finns det fler faror.Vårt projekt går ut på att skapa en automatiserad process som visar dessa faror.

Nyckelord används på ett flertal sätt för att nå högre rankning i sökmotorresultaten på webben och många författare inom ämnet beskriver hur viktigt det är att använda rätt nyckelord när man sökop-timerar sin webbplats. I litteraturen om sökmotoroptimering beskrivs och kategoriseras nyckelord på ett flertal sätt. Teori-delen i denna uppsats är tänkt att vara en samlingsplats för information om nyckelord. Detta för att skapa en samlad helhetsbild av nyckelordsprocessen och beskriva de olika kategorierna av nyckelord så att detta finns dokumenterat på ett och samma ställe. I den andra delen av uppsatsen beskrivs en empirisk studie som gjorts för att få reda på om andra manuella metoder än den traditionella brainstormingen kan användas för att ta fram passande nyck-elord till en webbsida. De testade metoderna är slumpordsassociation, negativ idégenerering och 6-3-5. Även brainstorming testades för att jämföras med de andra tre metoderna.

Denna magisteruppsats beskriver framtagande och utveckling av riktlinjer för ett system vars mål är att förändra och förbättra en organisation, där arbetet idag utgår ifrån en stationär plats men där vi hävdar att arbetssättet skulle kunna vara helt mobilt. I uppsatsen beskriver och diskuterar vi vårt tillvägagångssätt, resultatet av fältstudier och analys samt en diskussion som behandlar konstruktionen av ett mobilt anpassningsbart system. Uppsatsen resulterar i framtagandet av designriktlinjer för en mobil artefakt. Denna artefakt ska kunna stödja det arbete som utförs av personalen som arbetar med drift och övervakning av fastigheter i Karlskrona kommun. Artefakten ska vara anpassningsbar till den miljö som den används inom, den ska ha förmågan att känna av den kontext den opererar inom samt ha förmågan att följa de interaktioner som personalen utför.

This study examined how users interact with a smartphone while in a learning situation based on videos via smartphones as a learning tool, and how this interaction and phenomena is experienced. The five test subject were separately given the same task that they were to solve using video instructions that were picked out and given to them. After finishing the task the subjects were observed while they demonstrated how they completed the task. After the observation the subject were interviewed using semi-structured interviews. The results show that the user experience of this phenomena is based on more pragmatic values than we could find in earlier studies, i.e.

En hög med bränslebriketter ligger på marken på ett industriområde i Sveg. Det är tillverkaren av dessa som har lagerhållit briketterna på detta sätt och ämnar lasta dessa i sina containrar. Då detta moment inte tillhör den ordinarie produktionen finns en mobil enhet att tillgå för att genomföra inlastningsproceduren. Containern placeras i en rigg som hissar containeröppningen upp i luften varpå en hjullastare matar in briketterna i en transportör. Den förflyttar briketterna upp till containeröppningen vilket leder till att materialet faller ned på containerns botten.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Mitt syfte är att få en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, användarvänlighet och produktion. Min utgångspunkt är institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag fastställer strukturen genom att kartlägga länkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens användarvänlighet, och genom att intervjua personal fångar jag produktionen av webbplatsen.Mitt resultat visar att webbplatsen innehåller ett stort antal sidor och länkar, samt saknar en genomtänkt struktur och bra navigeringshjälpmedel vilket gör den svårnavigerad. Produktionen av webbplatsen är ett resultat av några av personalens arbete, som är en automatisk förlängning av deras ordinarie arbetsuppgifter.

This thesis is about a part of the marquetrytechnique, scorching. Scorching is made by heating up something, put a veneer into the heated substance and make a controlled burning. This technique is old but still used today and have according to me great potential for development. In my work I wanted to give the scorching greater room then I earlier have seen. I wanted the scorching to be the dominant ingredient for a decorative element in a piece of furniture or an interior.

Internet är idag en av de största informationskällorna som används av en stor del av befolkningen. För att göra webbplatser tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar är det viktigt att man som webbutvecklare är medveten om hur internet används av dessa grupper, vilka tekniska hjälpmedel de kan använda sig av och vilka problem som finns. En webbutvecklare som besitter dessa kunskaper kan anpassa design och kod som ökar tillgängligheten.I denna studie har vi genom en enkätundersökning tagit reda på hur Sveriges universitet och högskolor arbetar för att öka tillgängligheten på sin webbplats. Vi har också utfört en kodkontroll av förstasidan på alla lärosätens webbplatser för att se om koden uppfyller kraven på tillgänglighet.Resultatet på undersökningen är analyserat utifrån riktlinjerna inom WCAG 2.0 vilket ger en tydlig bild över hur de olika lärosätena har tillgänglighetsanpassat sina webbplatser. Genom undersökningen har vi funnit att de flesta universiteten och högskolorna arbetar för att öka tillgängligheten genom att jobba efter riktlinjer och rekommendationer, men det finns även brister som kan förbättras..