Sök:

Sökresultat:

4539 Uppsatser om Mobil intensivvćrds grupp - Sida 43 av 303

Om mobbning. Kvalitativ intervju av 6 gymnasieelever, hur har mobbningen Àndrat form och struktur i och med internetrevolutionen

Bakgrund: Bakgrunden till valt Àmne och rapport som jag arbetat med, berör Àmnet mobbning. Mobbning förekommer överallt i vÄrt samhÀlle, pÄ arbetsplatser, i idrottsföreningar, pÄ fritiden och i skolan. Mobbningen har fÄtt en större arena och funnit nya vÀgar via internet, och har pÄ sÄ vis blivit svÄrare att upptÀcka och förebygga i god tid. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att öka mina kunskaper om vad mobbning innebÀr, och hur en förÀnderlig kultur skapar och finner nya vÀgar för mobbningen. Genom att skaffa mig mer kunskap om nya kulturer som vÀxer fram via sociala media och ungdomars anvÀndande av internet, ökar kanske chanserna att förebygga och upptÀcka mobbning.Metod: För att fÄ dessa djupare kunskaper om mobbning har jag studerat en del grundlÀggande vetenskapliga texter inom omrÄdet, samt gÄtt igenom skolans styrdokument och skollagen vad det gÀller mobbning.

?Det viktiga Àr inte att alla leker med alla, utan att alla har nÄgon? - En kvalitativ studie om barns samspel

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. VÄra frÄgestÀllningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan pÄverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den NÀrmaste utvecklingszonen, Älderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svÄrigheter i samspel.

Unga "invandrartjejer" och deras fritid: en kvalitativ studie

Vi lever idag i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÀnniskor frÄn alla vÀrldens hörn möts. Anledningen till att vi ville göra denna undersökning Àr att vi anser att det finns en diskurs i det svenska samhÀllet om att invandrartjejer Àr strÀngt hÄllna, kontrollerade och förtryckta. Det Àr oftast denna grupp av tjejer som nÀmns och problematiseras i samhÀllet. Vi vill bidra till att ge samhÀllet en annan bild av hur invandrartjejer lever Àn den som ges ut.Syftet med vÄr undersökning har varit att utforska och analysera invandrartjejer i Sverige med speciellt fokus pÄ deras fritid. Vi har velat ta reda pÄ hur de uppfattar sig sjÀlva och det samhÀlle de lever i.

Mobilapp vs. Webbplats för ett universitetsbibliotek : JÀmförelsetester pÄ en pekskÀrmsmobil

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vÀl webbplatsen för Karlstad Universitetsbibliotek möter studenters behov pÄ mobila enheter, samt huruvida de anser att en biblioteksapp skulle utgöra ett behövligt komplement i framtiden. Uppsatsen riktar sig frÀmst till Karlstads Universitetsbibliotek men kan Àven tÀnkas vara av intresse för bibliotek vid liknande lÀrosÀten.För ÀndamÄlet upprÀttades tvÄ prototyper, varav den ena representerade befintlig webbplats pÄ mobiltelefoner, medan den andra utgjorde ett exempel pÄ hur en biblioteksapp skulle kunna se ut. Under jÀmförelsetester fick sedan studenter genomföra en grupprumsbokning och söka upp en elektronisk resurs i respektive prototyp samt besvara enkÀtfrÄgor.Av resultatet att döma finns ett intresse kring en biblioteksapp bland Karlstad Universitets studenter, dÄ de gÀrna vill ha tillgÄng till bibliotekets tjÀnster pÄ sina mobiltelefoner Àven om befintlig webbplats upplevs som krÄnglig pÄ denna plattform. I ?OneSearch? (dvs.

HÀlsolÀget hos en grupp nattarbetande kartlagt med ArbetsförmÄgeindex, AMF-index

Enligt Arbetsskyddsstyrelsens föreskrift AFS 1997:8 skall nattarbetande erbjudas att genomgÄ en medicinsk kontroll. Forskningen har visat att nattarbete Àr förenat med en rad effekter pÄ hÀlsa och sÀkerhet. Risken för sömnstörningar ökar med Äldern och blir ofta mÀrkbart sÀrskilt efter 45-50 Ärs Älder. Nattarbetarna Àr en sÀrskilt utsatt grupp. PÄ Arbetsmiljöenheten prövas för nÀrvarande ArbetsförmÄgeindex som utvecklats vid Institutet för Arbetshygien i Helsingfors.

En grupp kuratorers syn pÄ sorg och egentlig depression

Socionomer Àr en av de yrkesgrupper som stÀndigt möter mÀnniskor som upplevt olika typer av förluster dÀribland personer som förlorat en nÀrstÄende. Genom förÀndringen i DSM-5, dÀr man tagit bort exklusionskriteriumet för sorg efterlyser man nu socionomers syn pÄ fördelarna och nackdelarna. Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp kuratorer ser pÄ vad sorg kan vara i relation till vad egentlig depression kan vara, utifrÄn debatten kring borttagandet av exklusionskriteriumet okomplicerad sorg i DSM-5. En kvalitativ studie genomfördes dÀr fenomenologisk metod anvÀndes vid datainsamlingen. Fem stycken intervjuer utfördes med socionomer som arbetar som kuratorer pÄ olika hÀlsocentraler i Norrbottens lÀns landsting.

Hinder för och vÀgar till smÀrtdokumentation : En empirisk studie av Àldre i sÀrskilt boende eller med hemsjukvÄrd

Gruppen Àldre kommer att öka i antal och dÄ smÀrta ökar med Älder kommer fler individer att ha ont. Fler Àldre med smÀrta stÀller större krav pÄ hÀlso- och sjukvÄrden. Studiers visar att sjuksköterskors bild och de Àldres upplevelser av smÀrta inte alltid stÀmmer överens samt att det finns brister i smÀrtdokumentation. Syftet med studien var att belysa smÀrtdokumentation hos en grupp Àldre i sÀrskilt boende eller med hemsjukvÄrd. Materialet analyserades med en kvantitativ beskrivande metod och en kvalitativ innehÄllsanalys.

"Oj vad hÀftigt, det blir ju som pÄ riktigt" : en etnografiskt inspirerad studie av 4 natur/estetelevers perspektiv pÄ en arbetsprocess

Detta Àr en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmÀrksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv pÄ en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen bestÄr av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poÀngs projektarbete under sitt andra Är pÄ gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan dÀr den estetiska gestaltningen tar form ingÄr i ett internationellt nÀtverk av gymnasieskolor belÀgna i 18 europeiska lÀnder. NÀtverkets grundtanke Àr att eleverna genom sÄ kallad internationalisering skall utveckla lÀrande och förstÄelse om andra kulturer.

ÅskkĂ€pp, bössa och dunderpĂ„k : Automatkarbinen i den svenska försvarsmakten

Under 1990-talet mÀrktes en tydlig förÀndring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgÀngliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lÀmpliga för operationer i urbaniserad terrÀng och fordonstjÀnst. Med invasionen av Afghanistan och den dÀrefter följande upprorsbekÀmpningen upplever mÄnga försvarsmakter problem, eftersom striderna sker pÄ antingen vÀldigt korta eller vÀldigt lÄnga avstÄnd. Den ena situationen krÀver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen krÀver ett vapen med lÄng pipa för att kunna uppnÄ verkan mot en fiende som ofta anfaller frÄn avstÄnd pÄ 500 meter eller mer.

Lusten för matematik - Faktorer som pÄverkar elevers uppfattning, upplevelse och prestation i matematik

VÄrt examensarbete fokuserar pÄ att undersöka vilka faktorer som pÄverkar elevers syn pÄ matematikÀmnet. Vi har försökt Ästadkomma detta genom att besvara tre frÄgestÀllningar angÄende pÄ vilket sÀtt och i vilken omfattning en viss grupp av svenska befolkningen uppfattar och anvÀnder sig av skolÀmnet matematik samt vilka upplevelser de har av sÄdana situationer och vad som pÄverkat deras prestationer. MetodmÀssigt valde vi att skapa en delvis kvalitativt strukturerad enkÀt som innehÄller tvÄ olika sorters frÄgor: sju med svarskalor och tvÄ öppna frÄgor om informanternas attityder gentemot matematik. Denna enkÀt distribuerades digitalt via Internet till en slumpmÀssig grupp och vi fick in 141 svar frÄn mÀnniskor mellan Äldrarna 13 och 53. VÄrt resultat visar att faktorer som personlig kontakt med lÀraren, lÀrarens matematiska kunskaper, lÀrarens undervisningsmetod och lÀrarens Äterkoppling med elever Àr viktigare Àn faktorer som matematikbokens utformning och förÀldrars engagemang.

?Hur kÀnner du inför det?? : Empati, affektmedvetenhet och alexitymi hos en grupp blivande psykoterapeuter

Studiens syfte var att undersöka graden av empati, affektmedvetenhet och alexitymi hos en grupp psykoterapeuter under utbildning samt sambanden mellan dessa förmÄgor. För att kunna bedöma resultaten gjordes en jÀmförelse mellan den undersökta gruppen och en normalgrupp frÄn en tidigare studie. Tjugotre personer frÄn olika psykoterapeutiska utbildningar intervjuades med ACI-R (affect consciousness interview - revised). De fyllde Àven i sjÀlvskattningsformulÀren Interpersonal Reactivity Index (IRI; mÀter sjÀlvskattad empati) och Toronto Alexithymia Scale (TAS-20). En hypotes var att det skulle finnas ett positivt samband mellan empati och affektmedvetenhet och negativa samband mellan dessa tvÄ och TAS-20.

Utveckling av en ny modul i WM-datas arbetsorderhanteringssystem för registrering av snöröjning respektive sandning

WM-data tillhandahÄller en lösning för mobil arbetsorderhantering. Lösningen innehÄller planeringsverktyg med Àrenden, personal och karta och möjlighet att leverera arbetsorder till fÀltpersonal. Den innehÄller dessutom handhÄllna mobilenheter, vilka fÀltpersonalen anvÀnder för att ta emot aktuella arbetsorder. Vissa kunder önskar ytterligare en modul i denna mobila lösning. Den nya modulen skall anvÀndas för att kontinuerligt rapportera in genomförda ÄtgÀrder i snöröjningssammanhang. Detta examensarbete gÄr ut pÄ att utveckla den hÀr modulen för att registrera snöröjning respektive sandning. Applikationen exekveras pÄ en PDA, en sÄ kallad Pocket PC med Windows Mobile 5.0.

Hur mÄnga bilar finns det i Sverige? : En studie om hur vuxna med utvecklingsstörning gissar

Tidigare studier har visat att medelvÀrdet av en grupps gissningar pÄ en faktabaserad frÄga ofta blir nÀrmre det rÀtta svaret Àn gissningarna var för sig. Det har visat sig att detta Àven kan appliceras pÄ den enskilda individen genom att denne gör upprepade gissningar pÄ samma frÄga. Vidare har man sett att personer med lÀgre arbetsminnesspann gynnas mer av detta fenomen Àn personer med högre arbetsminnesspann.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka huruvida dessa teorier kan appliceras pÄ en grupp vuxna med utvecklingsstörning. I studien deltog 34 personer, 17 personer i försöksgruppen och 17 personer i en köns- och Äldersmatchad kontrollgrupp. Ett gissningstest baserat pÄ frÄgor om omvÀrldskunskap dÀr svaren skall anges i siffror anvÀndes.

Inkludering av elever i matematiksvÄrigheter : En intervjustudie med speciallÀrare och matematiklÀrare

Syftet med studien Àr att belysa hur matematiklÀrare och speciallÀrare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvÄrigheter i Är 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssÀtt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvÄrigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklÀrare och fem speciallÀrare. Resultatet visar att matematiklÀrarnas och special-lÀrarnas uppfattning om inkludering skiljer sig frÄn hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvÄrigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och mÄlinriktat lÀrande.

"SpÀnnande, men det Àr rÀtt bra som det Àr" : en studie av hur lÀromedelsförlag och lÀrare i religion resonerar kring den framtida lÀroboken

Syftet med denna uppsats Àr att diskutera och redogöra för hur religionslÀrare och lÀromedelsförlag resonerar kring religionskunskapslÀrobokens koppling till digital informationsteknik. Genom intervjuer med lÀrare och lÀromedelsförlag ville jag ta reda pÄ om det finns en efterfrÄgan av en lÀrobok med koppling till digital informationsteknik, vilka funktioner de skulle vilja ha i ett sÄdant lÀromedel och vilken funktion det beskrivs fÄ i undervisningen. Resultaten visar att det finns en efterfrÄgan av lÀromedel med koppling till digital informationsteknik Àven om olika grupper av lÀrare efterfrÄgar olika saker precis som de förhÄller sig olika till teknik och lÀroboken. Resultaten bekrÀftar teorin om att ny teknik i skolan leder till en evolution snarare Àn en revolution dÄ lÀrarna frÀmst vill kunna anvÀnda tekniken till det de redan gör idag. Detta blir en svÄrighet för förlagen dÄ satsningar pÄ digitala funktioner inte tilltalar den grupp av lÀrare som anvÀnder lÀroboken mest idag och den grupp av lÀrare som efterfrÄgar mer digitala funktioner bara ser lÀroboken som en i mÀngden av lÀromedel och antagligen inte kommer att anvÀnda den mer trots nya funktioner..

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->