Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Syfte: I och med att det stÄr tydligt i den nya skollagen och i Lgr 11 att elever som riskerar att inte nÄ kunskapsmÄlen ska utredas, kommer det att krÀvas tydlighet inom skolan vad gÀller kartlÀggning/utredning av behov av sÀrskilt stöd. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ om och hur pedagoger med specialpedagogiska arbetsuppgifter kartlÀgger elever i Äk 3-9 med sent upptÀckta lÀs och skrivsvÄrigheter samt hur arbetsgÄngen Àr och om det finns en fÀrdig plan för det.Teori: En elev som fungerar normalt i talsprÄkssammanhang men har svÄrt att lÀsa och/eller skriva har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Glentow (2006) beskriver vad lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr. SvÄrigheterna benÀmns som generella eller specifika. Specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter mÄste kartlÀggas.

Fordonsindustrin a?r en av Sveriges viktigaste fo?rso?rjningska?llor och pa?verkar starkt landets ekonomiska utveckling. Sa?kerheten i en bil avgo?rs inte bara av airbags och sa?kerhetsba?lten, sa?tena i bilen a?r minst lika viktiga. De viktigaste prestandaegenskaperna hos sa?ten i samtliga fordon a?r sa?kerhet, komfort och ha?llbarhet.

Bakgrund: Att leva med typ 1 diabetes kan vara p?frestande, inte minst under en graviditet. Kvinnans blodsockerkontroll ?r avg?rande f?r utfallet p? graviditeten, b?de g?llande hennes egen och barnets h?lsa. Graviditeten st?ller h?ga krav p? kvinnans egenv?rdsf?rm?ga och diabetesbehandling. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av barnaf?dande vid typ 1 diabetes. Metod: Systematisk litteratur?versikt enligt Whittemore & Knafl (2005). Studien innefattade 15 artiklar, som baseras p? 11 kvalitativa och 4 kvantitativa studier.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjÀlp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som anvÀnds Àr observation. Resultatet visar pÄ att barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer Àven att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och anvÀnder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det Àr lek och inte pÄ allvar. Detta visar barnen genom olika tecken sÄsom att anvÀnda ansiktsuttryck, kroppssprÄk och rösten.

Den hÀr uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för de tankar och erfarenheter som finns hos pedagoger som genomfört en genusutbildning. Genom fem kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i fritidshemmet, som alla har genomfört en genusutbildning, har material samlats in för att sammanstÀllas och analyseras. Resultatet visar pÄ att pedagogerna genom genusutbildningen fÄtt med sig sÄvÀl praktiska kunskaper för vidare arbete med genusfrÄgor i sin verksamhet samt en ökad medvetenhet kring sitt agerande och förhÄllningssÀtt. Denna kompetens hjÀlper pedagogerna att ha en öppnare instÀllning gentemot barnen i bemötande och planering av aktiviteter. Dock upplever pedagogerna hinder i sin verksamhet.

AnvÀndandet av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Àr nÄgot som blir mer och mer vanligt i skolorna. Elever som med hjÀlp av datorer skriver sig till lÀsning Àr nÄgot som uppmÀrksammats genom Arne Tragetons metod och hans bok Att skriva sig till lÀsning - IKT i förskoleklass och skola (2005). Syftet med denna undersökning har varit att studera hur en lÀrare omvandlar Arne Tragetons metod till sin egen, vilka val lÀraren gör, vad som pÄverkar dessa val och var lÀraren fÄr informationen ifrÄn. I den tidigare forskningen tas det upp att en lÀrare stÀndigt bör söka kunskap om sina egna metoder och vara medveten om att det pÄgÄr en stÀndig lÀrprocess. En lÀrarens erfarenheter och kunskaper om undervisningsmetoder pÄverkar elevernas inlÀrning och utveckling. Det bör enligt Alexandersson finnas en medvetenhet hos lÀraren om den egna handlingen i undervisningen.

Denna studie Ă€r ett bidrag i förstĂ„elsen av situationsanpassat arbete. Studien illustrerar hur lĂ€rare i olika situationer mĂ„ste hantera tid, rum och teknik som formativa krafter, krafter som bidrar till att forma lĂ€rarnas arbete. Resultatet baseras pĂ„ en bearbetning av de data som samlades in vid sju observationerna varvid nio tidsmĂ€ssigt avgrĂ€nsade situationer, kallade settings, analyserats med stor noggrannhet. Resultatet visar hur tid, rum och teknik utgör möjligheter sĂ„vĂ€l som hinder, vilka lĂ€rarna mĂ„ste hantera i sitt dagliga arbete. Ökad medvetenhet kring lĂ€rarvardagens arbetsvillkor och hur villkoren formar lĂ€rares arbetsvardag kommer förhoppningsvis att öka deras möjligheter att hantera det situationsanpassade arbetet..

Slut i hyllan-problematiken Àr en frÄga som aktualiserats i dagligvaruhandeln i allt högre grad det senaste Äret. I takt med att konkurrensen ökar och marginalerna minskar mÄste lagernivÄer pressas. Det hÀr sker sÄ smÄningom pÄ bekostnad av servicegraden. Problemet har visat sig sÀrskilt stort i samband med kampanjer. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga informationsflödet i försörjnings-planeringen mellan en leverantör och en grossist i dagligvarubranschen samt att se hur detta flöde kan förbÀttras för att hög servicegrad ska kunna uppnÄs utan alltför höga lager.

Meningen med musikHur medvetet anvÀnds musik i förskolan pedagogiska verksamhet? Enligt lÀroplanen skall barnen pÄ förskolan fÄ möjlighet att ?kommunicera med hjÀlp av olika uttrycksformer? och ett av exemplen som nÀmns i styrdokumentet Àr musik. I undersökningen kommer det att refereras till tidigare forskning om musikundervisningens betydelse dÀr medvetenheten om metod och mÄl Àr centrala faktorer för en meningsfull musikverksamhet.   Tidigare forskning visar pÄ tvÄ polariseringar dÀr den ena polen ser musiken som nÄgot konstnÀrligt och estetisk medan den andra menar att musiken Àr en kreativ verksamhet dÀr man ser till barnens naturliga uttal som utgÄngspunkten till att arbeta med musik. Vidare resoneras det om hur olika prioriteringar och brist pÄ musikutbildning hos pedagogerna ligger till grund som nÄgra av de faktorer som hÀmmar musikverksamheten men ocksÄ lÀroplanen pÄvisar den tidigare forskningen pÄ inte formulerar nÄgot specifikt arbetssÀtt eller mÄlsÀttning för musikverksamheten.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur medvetet musiken anvÀnds i förskolans verksamhet med fokus pÄ pedagogernas perspektiv.Metoden för undersökningen var att samla empiriskt material genom kvalitativa intervjuer av tre pedagoger pÄ en förskola. Genom att anvÀnda en semistrukturerad intervjuform fick informanterna möjligheten att sjÀlv reflektera kring förskolans musikverksamhet och sin egen roll i den.

This exam paper has been a collaboration between the writers and SYSteam Utvecklingspartner in Huskvarna. The assignment was about finding a need for a mobile application, making a requirement specification document with design documents and parallel to this constructing a prototype. The assignment is summarized in the following questions:? How can companies in the forest industry benefit from mobile information technology?? How can a user centered perspective be used in the process of making the requirement specification document and the design documents?? How do guidelines for usability apply to a mobile application?Three visits to companies in the forest industry were made to find a need for mobile information technology solutions. After a small analysis of the different companies? problems and conditions the decision was to use Tenhults Impregneringsverk AB in the case study.We used the FA/SIM method in our job of finding the organization needs for change and the principles of User Centered Design in the work of constructing a prototype.The result of our work is a requirement specification with design documents and a prototype.

Mobiltelefoni har blivit allt vanligare i dagens samhÀlle och konkurrensen mellan operatörerna har ökat. Det Àr dÄ viktigt att operatörerna har ett stabilt och kvalitetssÀkert nÀt. För att Ästadkomma ett kvalitativt nÀt Àr planeringen bakom viktigt. Idag sker planeringen med hjÀlp av ett framtaget predikteringsprogram, TEMS Cellplanner, som Àr ett berÀkningsprogram. TEMS Investigation Àr ett program som anvÀnds dÄ kontroller av nÀtet görs ute i fÀlt.

Det finns tvÄ stationer pÄ Boxholm StÄl AB med produktionssÄgar. Den ena Àr en bandsÄg och tvÄ fasmaskiner med hanteringsutrustning för transport mellan sÄg och fasar samt en automatisk buntmaskin. Fasarna pÄ den stationen Àr utslitna och hÄller inte de toleranser som Boxholm StÄl AB har pÄ sina produkter. En önskan att kunna planfrÀsa Àndarna har ocksÄ tillkommit vilket utrustningen i dagslÀget inte klarar av. Det innebÀr att fasarna ska bytas ut.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Syfte: Studien fokuserar pÄ sambandet mellan de ÄtgÀrder som skrivs i elevernas ÄtgÀrds-program pÄ skol- och gruppnivÄ samt hur specialpedagogen och pedagoger/arbetslag frÀmjar en god lÀrmiljö.FrÄgor som förtydligar syftet Àr:Vilken medvetenhet finns hos pedagogerna/arbetslagen nÀr det gÀller vikten av en bra lÀrmiljö?Hur anvÀnds specialpedagogens stöd nÀr ÄtgÀrdsprogram upprÀttas?Gör specialpedagogens medverkan vid skrivandet av ÄtgÀrdsprogram att fokus mer hamnar pÄ skol- gruppnivÄ Àn om han/hon inte medverkat?Hur konstrueras ÄtgÀrder pÄ skol- och gruppnivÄ som möjliggör för elever att delta i klassen?Teori: Det sociokulturella perspektivet Àr studiens utgÄngspunkt och verktyg. Centralt i det sociokulturella perspektivet Àr studiet av hur mÀnniskor lÀr och formas genom sprÄk och kommunikation. Enligt Dysthe (2003) Àr de kommunikativa processerna förutsÀttningar för mÀnniskans lÀrande och utveckling. I det sociokulturella perspektivet Àr sprÄkets anvÀndning beroende av den praktik den ingÄr i.