Sökresultat:
2884 Uppsatser om Mobil informationssäkerhet medvetenhet - Sida 47 av 193
Genrepedagogik : En undersökning av lÀrares erfarenheter av att arbeta genrepedagogiskt.
SammanfattningMed vÄr uppsats ville vi undersöka genrepedagogiken som fÄtt spridning i skolor över hela landet och som har uppmÀrksammats mycket i media. Genrepedagogiken Àr en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers lÀs- och skrivförmÄga och Àr dÀrför intressant nÀr nya undersökningar visar att lÀsförmÄgan hos svenska mellanstadieelever sjunker. I denna uppsats undersöker vi den genrepedagogiska modellen, vad den gÄr ut pÄ och lÀrares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta genrepedagogiskt.Metoden som ligger till grund för vÄr studie Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fem lÀrare frÄn tre större stÀder i olika delar av landet. I analys och resultatdelen presenterar vi vÄr empiri utefter fyra teman som svarar mot vÄra frÄgestÀllningar om lÀrares uppfattningar och erfarenheter.I vÄra resultat har vi fÄtt fram att lÀrarna genom ett genrepedagogiskt arbetssÀtt sett en positiv utveckling av elevernas skrivförmÄga och en ökad sprÄklig medvetenhet.
FörbÀttrar medicinsk simulering teamarbetet pÄ IVA?
Introduktion: PatientsĂ€kerhet Ă€r viktig inom intensivvĂ„rd och vĂ„rdpersonal behöver vara uppmĂ€rksamma och medvetna om detta. Klar och tydlig kommunikation samt ett vĂ€lfungerande teamarbete kan motverka misstag och förbĂ€ttra kvalitĂ©n pĂ„ vĂ„rden.Syfte: Syftet var att beskriva hur medicinsk simulering pĂ„verkar teamarbete pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning och dĂ€rmed patientsĂ€kerheten.Metod: Fokusgruppsintervjuer med semistrukturerade frĂ„gor genomfördes, deltagarna hade genomgĂ„tt simuleringsövningar. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Deltagarna bestod av 4 sjuksköterskor samt 3 lĂ€kare, deltagarna intervjuades i grupper pĂ„ tvĂ„ och tvĂ„ i varje yrkesgrupp var för sig, en lĂ€kare intervjuades enskilt. Analysen bestod av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Tre temata framkom under analysen, Ăkad medvetenhet, Kommunikation i teamet samt Teamet och dess roller tydliggörs.
"Snipp snap snut, nu tog tiden slut" : En analys av anvÀndares medvetenhet kring integritet pÄ mobilapplikationer
This study focuses on the integrity of students at Uppsala University that has used the university?s network, UpUnet. We?ve studied their opinions with the use of questionnaires that cover questions related to privacy and awareness about logging of data traffic.The results showed that more students than our hypothesis suggested were unaware of the surveillance on the network, and the majority of these also had a negative opinion towards logging of data traffic. However, we found that there were several relations between how the students responded on our questionnaire, and we?ve presented these in the analysis chapter towards the end of the essay..
Den genuskodade leken : Pedagoger och barn om vad som gÄr an
Syftet med arbetet var att se hur pedagoger pÄ en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fÄtt se barns lek och för en djupare förstÄelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benÀmner det som jÀmstÀlldhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ÀndÄ kan leka med allt..
VÀxelkursexponering ? En studie av svenska företags medvetenhet om och hantering av sin vÀxelkursexponering
VÄrt syfte Àr att genom en enkÀtstudie utreda om dagens stora svenska industri- och handelsföretag kan kvantifiera sin exponering av det ekonomiska vÀrdet mot vÀxelkursrisk. Vi vill ocksÄ utreda huruvida de hanterar sin exponering mot vÀxelkursdepreciering och -appreciering pÄ ett sÀtt sÄ att den blir asymmetrisk. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en enkÀtstudie pÄ svenska noterade och onoterade företag. Metoden har dÀrför i huvudsak kvalitativ karaktÀr, men har Àven kvantitativa inslag vid behandling av svar och test av resultat. Uppsatsen Àr av deskriptiv natur, dÄ den frÀmst syftar till att kartlÀgga svenska företags medvetenhet om sin vÀxelkursexponering.
Utveckling av en ny modul i WM-datas arbetsorderhanteringssystem för registrering av snöröjning respektive sandning
WM-data tillhandahÄller en lösning för mobil arbetsorderhantering. Lösningen innehÄller planeringsverktyg med Àrenden, personal och karta och möjlighet att leverera arbetsorder till fÀltpersonal. Den innehÄller dessutom handhÄllna mobilenheter, vilka fÀltpersonalen anvÀnder för att ta emot aktuella arbetsorder.
Vissa kunder önskar ytterligare en modul i denna mobila lösning. Den nya modulen skall anvÀndas för att kontinuerligt rapportera in genomförda ÄtgÀrder i snöröjningssammanhang.
Detta examensarbete gÄr ut pÄ att utveckla den hÀr modulen för att registrera snöröjning respektive sandning. Applikationen exekveras pÄ en PDA, en sÄ kallad Pocket PC med Windows Mobile 5.0.
Licenshantering : - Ăr företag medvetna om sin licenshanteringssituation?
I ett samhÀlle dÀr upphovsrÀtten och immaterialrÀtten blir allt mer uppmÀrksammad Àr det viktigt för företag att vara medvetna om sitt innehav av licenser för mjukvaror. I detta arbete kommer företags medvetenhet om deras licenshanteringssituation att undersökas. I den hÀr rapporten kommer problemstÀllningen att undersökas med hjÀlp av intervjuer med företag. Dessa intervjuer kommer att ske via telefon och per e-post. Ett liknande arbete har tidigare inte gjorts och dÀrför kÀnns det relevant samt intressant att göra denna undersökning.Arbetet resulterade i intervjusvar frÄn 11 företag.
Varför spelar vi? : En kvalitativ studie om gitarrlÀrares förhÄllningssÀtt till syfte, dialog och styrning i gitarrundervisning i gymnasieskolan
Syftet med denna studie Àr att nÄ ökad kunskap om hur gitarrlÀrare pÄ gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgÄngspunkt i gÀllande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frÄgor rörande lÀrarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlÀrare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrÄn en bakgrund bestÄende avsociokulturell lÀrandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten sjÀlva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte Àr att lÀra eleverna att lÀra sig sjÀlva- LÀrarens roll Àr att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten Àr till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lÀrarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstÄtt lÀrare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslÄnga lÀrandet Àr inte alltid kongruent med vad som Àr specificerat istyrdokumentenDen frÀmsta slutsatsen som kan dras av detta Àr att bÄde styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslÄngt lÀrande. Det som skiljer dessa visioner Ät Àr vÀgen dit.Detta visar pÄ vikten av diskussion kring begreppet livslÄngt lÀrande i förhÄllande till gitarr-och musikundervisning.
SprÄkutveckling genom höglÀsning
Svenska elevers lÀsförstÄelse minskar och vÄra barns intresse för böcker och lÀsning likasÄ, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning anvÀnds som metod inom förskolan, samt att fördjupa förstÄelsen för vilken betydelse höglÀsning anses ha för barns sprÄkutveckling.
Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning i förskolan pÄ mÄnga sÀtt kan bidra till att öka barns sprÄkliga medvetenhet, samt vara en förutsÀttning för deras fortsatta sprÄkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning pÄ vikten av engagerade och pÄlÀsta pedagoger som kan vÀgleda och hjÀlpa barnen pÄ sin vÀg till lÀslust och lÀrande.
Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkÀter besvarade av 72 pedagoger pÄ sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger Àr medvetna om att höglÀsningen har positiva effekter pÄ barns sprÄkutveckling. HöglÀsning Àr till övervÀgande del en planerad aktivitet men Àven en spontan sÄdan.
Alkoholvanor bland unga vintersÀsonsarbetare : En kvalitativ intrvjustudie
Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.
Bring Your Own Device -Â SĂ€kerhetsaspekter
Det blir allt vanligare för de anstÀllda, att anvÀnda sina privata enheter som smarttelefoner eller surfplattor för anvÀndning pÄ sina arbetsplatser. "Bring Your Own Device" (BYOD) Àr ett koncept för att ansluta arbetstagares enheter till företagets nÀtverk och datorer. BYOD-lösningar involverar sÀkerhetsrisker, t.ex. nÀr information överförs till eller lagras pÄ privata enheter. AnvÀndarens sÀtt att hantera enheten kan ocksÄ medföra risker, exempelvis i form av virus, lösenordsskydd och sÀttet att hantera information som finns pÄ enheten.
Ledtidsförkortningar i adjustaget vid SSAB TunnplÄt
I dagens allt mer globaliserade industrivÀrld med allt hÄrdare konkurrens gÀller det för företag att hitta sÀtt med vilka de kan locka kunderna att handla av just dem. För SSAB TunnplÄt som nischat sig inom höghÄllfasta stÄlsorter finns kunder inom högteknologiska industrier vilka ofta Àr i framkant vad gÀller effektiv produktion. Ett exempel Àr fordonsindustrierna dÀr begrepp som Just In Time och Just in Sequence Àr vanliga, dessa produktionssÀtt stÀller höga krav vad gÀller leveranssÀkerhet hos sina leverantörer vilket SSAB TunnplÄt mÄste kunna leva upp till. Adjustaget Àr det avslutande produktionsavsnittet för SSAB:s stÄlverk i LuleÄ. Hit anlÀnder 2,1 miljoner ton stÄl Ärligen dÀr de kvalitetskontrolleras och eventuellt efterbehandlas för att sedan lastas pÄ tÄg för vidare transport ned till BorlÀnge dÀr SSAB TunnplÄt har sitt valsverk.
Mobil IKT i Skolan : Trender pÄ en IT-profilerad gymnasieskola
OjÀmstÀlldhet rÄder, framför allt inom det privata nÀringslivet, pÄ chefsnivÄ i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer mÀn, endast 33 % av cheferna Àr kvinnor. Inom den privata sektorn Àr andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn rÄder det omvÀnda; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn Àr kvinnor, i landstingen Àr andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer pÄverkar kvinnors karriÀrmöjligheter. Föreliggande studie syftade dÀrför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns nÄgon skillnad i attityder beroende pÄ respondentens karaktÀristika.
Vilka kostrÄd kÀnner gravida kvinnor till? En kvalitativ studie om medvetenhet och anpassning under en graviditet
Bakgrund: En hÀlsosam och varierad kost Àr viktig vid alla tidpunkter i livet, inte minst i samband med en graviditet. Gravida kvinnor har i regel ett ökat intresse av att söka efter kostrÄd som Àr specifikt anpassade för gravida. Rekommendationer gÀllande intag av energi och nÀringsÀmnen skiljer sig mellan gravida och icke gravida kvinnor. Rekommendationerna skiljer sig bland annat i energibehov samt vid intag av jÀrn, folsyra, vitamin D och kalcium. I Sverige finns mödravÄrdcentraler, dessa Àr center för kvinnor som planerar en graviditet eller Àr gravida.
Webbsökning: En genvÀg till ett idiomatiskt sprÄkbruk för frÀmmandesprÄksinlÀrare?
Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.