Sökresultat:
2961 Uppsatser om Mobil informationssäkerhet medvetenhet - Sida 47 av 198
3G - Ljuv musik för döva öron?
Denna uppsats belyser om, och i sÄ fall hur, 3G-tekniken förÀndrat döva ungdomars vardagliga kommunikation samt hur döva anvÀnder denna nya innovation. Litteraturen beskriver hur viktigt det Àr med kommunikation för personlig utveckling och det har dÀrför varit intressant att undersöka hur ungdomarna sjÀlva ser pÄ sitt anvÀndande av tekniken. Vi har undersökt en grupp döva ungdomar och deras anvÀndande av 3G-telefoner; deras attityder gentemot telefonerna och anvÀndandet av dessa. Undersökningen har genomförts med semistrukturerade intervjuer pÄ teckensprÄk med hjÀlp av en teckensprÄkstolk. Tidigare medier för mobil avstÄndskommunikation som funnits tillgÀngliga för döva har varit begrÀnsade till textbaserad kommunikation.
Informationskvalitet i AffÀrssystem
Informationsteknologin har mer och mer satts pÄ kartan för resurskrÀvande faktorer och dÀri dess affÀrssystem. En stÀndigt Äterkommande problematik Àr att förse anvÀndarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av vÄra syften med studien har dÀrför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnÄ en hög informationskvalitet i sina affÀrssystem för att dÀrefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan anvÀnda för att öka informationskvaliteten i affÀrssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen Àr det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet pÄolika nivÄer (informationsansvarig och anvÀndare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen sÀkerstÀlla dess arbetssÀtt. Det hÀr har gjort att vÄr problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnÄ informationskvalitet i sina affÀrssystem? För att svara pÄ frÄgan har vi skapat oss en teoretisk referensram som bestÄr utav sex huvudrubriker; information, perspektiv pÄ information, medvetenhet, informationshantering,informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet.Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod.
Montessoris miljötankar och hÄllbar utveckling. En jÀmförelse av tankar och arbetssÀtt.
Abstract
Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan Ä ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och Ä andra sidan hÄllbar utveckling i miljöfrÄgor. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ Montessoriförskolor men den ena förskolan har Àven en hÄllbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen Àr att intervjua personal pÄ förskolorna för att fÄ en uppfattning om det finns nÄgra likheter och skillnader pÄ hur förskolorna arbetar med miljöfrÄgor. Mina frÄgor Àr; Hur behandlas "miljötÀnkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför vÀljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur prÀglar miljöprofilen arbetet pÄ förskolan? Hur skiljer sig miljötÀnkandet pÄ Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga Àr förÀldrarna i olika stadier för hÄllbar utveckling?
Jag har Àven anvÀnt mig av en enkÀt som förÀldrarna pÄ Montessoriförskolan med ?HÄllbar utveckling? utmÀrkelse har besvarat.
??R DU NYFIKEN P? ATT STUDERA VIDARE??
Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i
samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren
personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs
f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det.
Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig
inom kirurgisk v?rd.
Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska
avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.
Tuning in - synliga kompetenser och tyst kunskap hos studie- och yrkesvÀgledare
Utbildningen till Studie- och yrkesvÀgledare vid Malmö högskola Àr tre Är lÄng. Under dessa tre Är lÀggs mycket tid ner pÄ att studera sjÀlva samtalet i vÀgledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av mÀnniskor som var och en har sin egen unika livsvÀrld, byggd pÄ erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa mÀnniskor pÄ ett respektfullt sÀtt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stÀmma av och knyta samman vÄra livsvÀrldar i ett temporÀrt förtroendefullt samarbetsavtal under sjÀlva vÀgledningssamtalet. Denna fas inom vÀgledningsomrÄdet kallas för Tuning in.
Ensembleintonation i teori och praktik
AbstractNiclas Blixt: Ensembleintonation i teori och praktik. En studie i hur teorierna anvÀnds praktiskt grundat pÄ en intervju med musiker anstÀllda vid Musik i Uppland. ? Uppsala: Musikvetenskap 1997. 10 p.I Àmnet praktisk intonation finns nÀstan inget skrivet.
Design av en mobil arbetsterminal för röntgenavdelningar
In healthcare settings, administrative routines have been made more efficientthrough digitalization of information and the introduction of stationary computers.This situation is especially true when it comes to radiology, where pictures,referrals and patient information now is completely managed by advanced stationarycomputer systems. However, studies have shown that these rationalizationsdo not support flexible and mobile work routines.PocketRIS is a prototype illustrating a mobile terminal for radiology that hasbeen designed to simplify workflow and reduce the cognitive workload of healthcarepersonnel. PocketRIS includes a visualization of the clinicians work situationincluding a personal referral list that can make the user attentive of importantevents.Contextual Design has been used to elicit the basic system requirements for thesystem; 19 contextual inquires was conducted with physicians, nurses and assistantnurses at two different radiology clinics in Sweden during six days. The purposeof the study was also to identify the groups that have the greatest need for amobile terminal. The study was concerned with design and evaluation of differentsolutions with healthcare personnel.The result shows that physicians and assistant nurses have the greatest need ofa mobile terminal.
Den portabla ringprylen: Ett examensarbete om mobilbeteende i sociala situationer
Idag Àger den större delen av befolkningen i Sverige en smartphone, som Àr en blandning av telefoner och datorer. Med en smartphone Àr det enkelt att vara stÀndigt uppkopplad och pÄ sÄ sÀtt hÄlla kontakt med mÀnniskor. Det leder till att vi lever i ett samhÀlle dÀr vi sÀllan missar nÄgonting.I den hÀr undersökningen har vi med hjÀlp av fokusgrupper och observationer tagit del av hur studenters mobilbeteende ser ut. Det insamlade materialet har dÀrefter analyserats för att kunna kartlÀgga resultatet och pÄ sÄ sÀtt fÄ ett svar i frÄgan om hur dagens mobilbeteende bland studenter ser ut. Tre fokusgrupper och tio timmars observation har genomförts.
Visualiseringsvanor : skillnader hos elitidrottare och motionÀrer inom kampsport
Syfte och frÄgestÀllningarUppsatsens syfte Àr att undersöka skillnaden i hur elitidrottare och motionÀrer anvÀnder sig av visualisering inför och under trÀning och tÀvling.FrÄgestÀllningarna:Hur anvÀnder sig elitidrottare av visualisering inför och under trÀning och tÀvling?Hur anvÀnder sig motionÀrer av visualisering inför och under trÀning?Hur ser medvetenheten ut för elitidrottare kontra motionÀrer, angÄende visualisering?Vilka skillnader finns i hur elitidrottare och motionÀrer anvÀnder sig av visualisering?MetodFyra kampsportsutövare intervjuades för att fÄ information om deras trÀnings-, motivations- och visualiseringsvanor. Respondenternas syn pÄ visualisering och dess innebörd kartlades utförligt. Intervjuerna var öppet riktade för att ge relevanta svar men samtidigt ge plats Ät respondenternas egna tankar och funderingar. Möjlighet att beskriva respondenternas medvetenhet speglas i frÄgor dÀr respondentens tankar kring visualisering utforskas.
Mobil-TV - en frÄga om innehÄll och kundrelation? : Fyra framtidsscenarier för den svenska marknaden
Mobile TV ? is the introduction on the Swedish market about content and customer relationship? This study explores and defines key factors of decisive importance for the introduction of mobile TV in Sweden, using the TAIDA model. In order to summarize and analyze the factors, four interviews with key actors have been carried out. The answers have been compared to generate the two different criteria that are used for presenting four different scenarios. The purpose of the study is to constitute data in the decision making process.
Mobil videotelefoni som kommunikationshjÀlpmedel för individer med hörselnedsÀttning
De specifika syftena med studien var att undersöka om (a)taluppfattningen förbÀttras om man i en liten display fÄr se den som talar, jÀmfört med om ingen bild alls visas, och om (b)taluppfattningen förbÀttras dÄ kontextuella ledtrÄdar presenteras i samband med ett talat meddelande. Studien syftade Àven till att ta reda pÄ deltagarnas upplevelser och instÀllning till tekniken. DÀrför genomfördes (a) en datainsamling av objektiv data i form av ett talÄtergivningstest, och (b) ett videosamtal via mobiltelefon samt en insamling av subjektiv data i form av intervju, med 10 deltagare med hörselnedsÀttning.Resultatet av studien visade att bÄde visuell och kontextuell information ökade taluppfattningen för deltagarna i studien, vilket innebÀr att videosamtal har potential att fungera som ett hjÀlpmedel för denna anvÀndargrupp. Ur intervjun framkom bland annat att hÀlften av deltagarna ansÄg att konversationen förenklades med videosamtal, och hÀlften att den försvÄrades. De deltagare som tyckte att konversationen försvÄrades uppgav som skÀl att ljudet kom före bilden i samtalet vilket gjorde det svÄrt att lÀppavlÀsa samtalspartnern.
Google ser dig : En kvalitativ studie av internetanvÀndares medvetenhet och Äsikter om filterbubblor
Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.
Operationssjuksk?terskans erfarenheter av kommunikation och teamarbete i operationssalen
Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska
risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha
goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett
gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador.
Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta
f?rebyggande mot komplikationer under operation.
Livet efter döden : Svenska tidningar anpassar sig till en digital framtid
The media industry in general and the newspaper in particular is going through major changes ? technological, logistical, economical ? due to the dropping sales and width of the printed daily newspaper. Few organisations have been spared the necessary rationalizations and cut-downs in staff. All of them are expected to produce more and better content, in more and new channels and platforms, with less resources. Some have been preparing for this a long time, others have never entered the digital world of news.
I samtal utvecklas sprÄket: en studie av hur andrasprÄkselever i samspel med varandra utvecklar sina kunskaper i att skriva ett söka-jobb-brev
Begreppet kommunikativ kompetens har haft stor betydelse för utvecklingen av andrasprÄksundervisningen. UtgÄngspunkten har varit att sprÄkinlÀraren tillika sprÄkanvÀndaren behöver kunskaper och fÀrdigheter pÄ flera olika nivÄer för att kunna anvÀnda sprÄket i muntlig och skriftlig kommunikation. Den kommunikativa kompetensen eller sprÄkförmÄgan mÄste ses som en helhet, sammansatt av flera sinsemellan samverkande komponenter. En kommunikativt kompetent person vet vid sprÄkanvÀndning vad som Àr möjligt formmÀssigt och vad som passar i olika sociala funktioner och sammanhang, i enlighet med de regler och konventioner som iakttas av infödda talare. SprÄkmedvetenhet handlar om att bli medveten om sin sprÄkliga kompetens och var man befinner sig i sin sprÄkutveckling.