Denna uppsats handlar om gymnasieelevers anpassning till olika texttyper i skrift. Uppsatsens frågeställningar är: 1.) Vilka berättande drag återfinns i gymnasieelevers argumenterande texter? 2.) Har gymnasieelevers medvetenhet om den argumenterande texttypen något samband med det betyg som de får på uppgiften?Hypotesen som framläggs är att det förekommer fler berättande drag i texter med lägre betyg, eftersom målen för högre betyg kräver en medvetenhet om olika texttyper.Undersökningen är utförd på debattinlägg skrivna av 20 gymnasieelever, uppgift B1 i det nationella kursprovet i Svenska B vårterminen 2012 Dit vinden blåser (Skolverket 2012b). Utifrån förekomsten eller avsaknaden av fyra berättande drag, utvalda av uppsatsens författare, klassificeras elevtexterna enligt hur väl de uppfyller den argumenterande texttypen. Kriterierna gäller pronomenval, inledning, personliga exempel och ordval.Resultatet av undersökningen visar på att förekomsten av berättande drag återfinns i elevtexter på samtliga betygsnivåer.

Prestandan i dagens mobiltelefoner har ökat på senare tid. Därmed har det blivit aktuellt med förstärkt verklighet i mobilapplikationer. Det här arbetet har undersökt hur förstärkt verklighet används i mobilapplikationer för att framhäva en plats. Genom att använda förstärkt verklighet blir det möjligt att tillföra information till den verkliga platsen. I syfte att applicera förstärkt verklighet har vi utvecklat Lara.

Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie gällande aktuell forskning, intervjuer med fem högstadielärare samt enkätundersökning med 30 högstadieelever ta reda på hur man kan arbeta med skönlitteratur för att på bästa sätt skapa livskunskap. Med livskunskap syftar vi på all kunskap som hjälper ungdomarna att forma dem på deras väg till att bli vuxna individer. I arbetet undersöker vi om det är möjligt att med skönlitterära texter uppnå styrdokumentens mål, hur skönlitteratur används i undervisningen, hur litteraturintresse kan väckas hos eleverna och om lärare är medvetna om att man kan få svar på livskunskapsfrågor via skönlitteratur. Vi tittar närmare på hur elever uppfattar arbetet med skönlitteratur samt vilka konsekvenserna blir beroende av vem som väljer litteraturen. Resultaten visar att lärare är medvetna om att elever kan nå livskunskap via skönlitteratur men de saknar ord för att beskriva vad de vet.

Denna uppsats a?mnar utreda den upphovsra?ttsliga problematiken som uppsta?r vid anva?ndandet av generativ AI, med sa?rskild inriktning pa? musikbranschen. Uppsatsen underso?ker anva?ndningen av upphovsra?ttsligt skyddade verk som input i AI-system samt den genererade musikens upphovsra?ttsliga status. I syfte att utforska de tva? dimensionerna av generativ AI och upphovsra?tt fokuserar uppsatsen pa? relationen mellan input och output, med ma?let att belysa det komplexa sambandet mellan tra?ningsdatan och musiken som genereras.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Denna rapport presenterar en utveckling av uDecide, som är ett sorts hjälpmedel för att lättare kunna ta beslut. Ett verktyg som man kan använda för att ställa frågor till andra människor med hjälp av en bild och svarsalternativ för att få ett personligt svar eller åsikt. Syftet med detta projekt är att utveckla en användbar hi-fi prototyp som i sin tur ska vidareutvecklas av webbyrån Roxbury och uDecidegrundarna. Arbetet utgår från en befintlig uDecide iOS mobilapplikation, och fokus har lagts på att förbättra användarupplevelsen och implementera nya funktioner. Med hjälp av förstudier och användartester har vi utvecklat en webbaserad, responsiv hi fi-prototyp.

Läroplanen säger att: ?Självkänsla grundläggs i hemmet, men skolan har en viktig roll därvidlag? (Lpo 94). Därutav är syftet med rapporten relevant i sammanhanget, vilket innefattar att undersöka lärares medvetenhet, synsätt och arbetssätt med självkänsla i deras pedagogiska arbete.Rapportens undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med 10 lärare på tre olika skolor. Studien visar att lärare arbetar med barns självkänsla i skolan, men på olika sätt. Samtliga lärare anser att självkänsla är något som är väsentligt inom skolans värld.

In this essay, I examine teachers' different approaches, responsibilities and child perspective on preschool. I discuss how important it is that we educators in preschool work together as a team about childcare and learning. Our attitudes affect the children.In the essay, I show examples of different attitude and approach to learning and the significance of the educational awareness that characterize the work of the nursery. We have different approaches and standards that are influenced by our cultural, social and ethnic backgrounds. It plays a major role in how we interpret and understand various situations in preschool.I also discuss preschool teacher's responsibility and teamwork, and how it affects children.

En tredjedel av våra liv består av sömn. Under sömnen sker återuppbyggnad i olika delar av kroppen. En del upplever oförmåga att sova och det finns flertalet diagnoser på sömntörningar. En av de största gruppen är insomnia. Studiens syfte var att beskriva hur sjuksköterskan kan ge stöd till patienter med sömnsvårigheter.

Med anledning av den snabbt växande populariteten för mobila enheter såsom iPad/iPhone, Android och Windows Phone 7 öppnas nya möjligheter för affärsverksamheten. Ett exempel är mobil åtkomst till Microsoft SharePoint, en webbplattform som erbjuder en bred uppsättning verktyg för bland annat dokumenthantering och projektsamarbete. Den här studien har utvärderat ett antal lösningar för att tillgängliggöra SharePoint på mobila enheter. Utvärderingen har fokuserat på de två huvudaspekterna användarvänlighet och säkerhet, eftersom studien utfördes på ett företag med omfattande hantering av sekretessbelagda filer. Lösningarna i studien har delvis testats via mobila enheter och delvis endast undersökts genom dokumentation på grund av brist på möjlighet till driftsättning av de mer avancerade lösningarna.

Det övergripande syftet med studien är att få kunskap om rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. För att följa upp syftet och för att få kunskap om hur rektorers didaktiska medvetenhet påverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lärare som är anställda för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra rektorer och fyra lärare som arbetar med att ge stöd inom området språk, skriv och läs. Alla rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrågar vid rekrytering av en lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Samtliga rektor efterfrågar en formellt utbildad lärare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsområdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallärare inom språk, skriv och läs men det är bara en rektor som efterfrågar en utbildad speciallärare inom kunskapsområdet.

Sjuksköterskor är en utsatt yrkesgrupp som ofta drabbas av utbrändhet eftersom de arbetar under stor psykisk och fysisk press. Sjuksköterskor konfronteras dagligen med andras sjukdom och detta kan leda till att de blir mindre uppmärksamma på den egna hälsan. Hälso- och sjukvården har under de senaste åren genomgått stora organisatoriska förändringar som medfört neddragningar, brist på personal och ökade krav på sjuksköterskors effektivitet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sin egen utbrändhet. Nio artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade i tre slutkategorier: att vara otillräcklig och frustrerad men ändå tvingas leva upp till förväntningar, att inte vara respekterad, bekräftad eller förstådd samt att vara totalt utmattad och inte ha något kvar att ge.

Den här uppsatsen behandlar elevers erfarenheter av och förhållningssätt till bedömningsuppgifter i skolår fyra. Undersökningen har varit förlagd på en mellanstor skola i södra Sverige. Vi ämnar med studien få en ökad förståelse för elevers uppfattning om bedömningsuppgifternas syfte, elevernas medvetenhet om bedömningsuppgifter samt arbetsprocessen kring bedömningsuppgifter. Vi har använt oss av Vygotskijs sociokulturella teorier och studiens tidigare forskning som redskap för att tolka och analysera våra intervjusvar. Undersökningen har således genomförts med kvalitativ metod.

Det ökade medieflödet och har gjort att svensklärare har ett allt större utbud av texter att ta ställning till. Skolan har beskyllts för att ha ett dualistiskt synsätt på högkultur och populärkultur, skola och fritid. I den här undersökningen används kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolan tidigare år för ta reda på vad som ligger till grund för svensklärares val av text till undervisningen samt en enkät för att se huruvida det finns en tydlig gräns mellan skola och fritid vad gäller de texter som eleverna möter. En övergripande frågeställning i undersökningen är också vilken medvetenhet svensklärarna uppvisar i sina val av text. Undersökningen visar på sex motiv eller faktorer som styr lärarnas val av text: tillgänglighet, användbarhet, elevgruppsunderlag, innehåll, form och estetik samt personligt intresse och erfarenhet.

Vi gör i vår uppsats en samläsning mellan kritisk diskursanalys och diskursteori för att undersöka hur medvetenheten om diskriminering och stigmatisering av riskgrupper artikuleras i den svenska hiv/aids diskursen. Genom att utgå från ett kritiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv, frågar vi oss hur denna medvetenhet konstitueras av intersektionen mellan ?ras? /etnicitet, kön, klass och sexualitet. Vi är intresserade av att söka förändring i diskursen och avgränsar oss därför genom att närläsa två offentliga dokument, AIDS-delegationens informationsbroschyr från 1986 och en SOU-rapport från 2004. Vi kommer i vår studie fram till att medvetenhet artikuleras genom ett konstruerande av riskgrupper, där genus och sexualitet inledningsvis står i fokus, men som senare lämnar en allt större betydelse för kategorin ?ras? /etnicitet i diskursen.