I vÄrt arbete vill vi försöka ta reda pÄ medvetenheten hos lÀrarna gÀllande elevernas kulturella bakgrund. Vad betyder lÀrarnas medvetenhet eller icke-medvetenhet för elevens identitetsbildande? VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur ett antal lÀrare frÄn Malmö och en kranskommun jobbar för att stÀrka elevernas kulturella identitet. NÀr vi började resonera kring vÄrt arbete, kom vi fram till att vi bÄda hade funderingar kring huruvida vÄra elevers kulturella bakgrund blir synliggjorda i historieundervisningen. DÄ vÀcktes intresset kring identitet och kultur och hur det hÀnger ihop.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivÄer i samhÀllet. Projekt krÀver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid Àr en av de viktigaste bestÄndsdelarna i projekt, och tidsaspekten Àr av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser Àr en annan viktig bestÄndsdel som ocksÄ har en avgörande betydelse ifall projekten nÄr mÄlen. Samtidigt som projektet som arbetssÀtt tilltar, tenderar projekten att vÀxa i storlek.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lÀrmiljö med fokus pÄ barns lek, och om den bilden skiljer sig Ät frÄn pedagogers uppfattningar om lek/lÀrmiljö inom den reguljÀra förskolan. Min studie bestÄr av intervjuer med dels pedagoger frÄn en Mobil förskola, dels pedagoger frÄn reguljÀr förskola. Jag utgÄr frÄn en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lÀrmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet pÄ ett annorlunda/sÀrskilt vis; sÀrskilt i den bemÀrkelsen ?olik? den reguljÀra förskolans verksamhet. Studien utgÄr frÄn pedagogernas egna uppfattningar utifrÄn den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utlÀsa eventuella sÀrskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lÀrmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.

Umea? universitet ha?ller i nula?get pa? att utveckla ett nytt intrana?t som a?r ta?nkt att anva?ndas av ansta?llda pa? Umea? universitet. Detta intrana?t har ett inloggat och utloggat la?ge. Det utloggade la?get a?r o?ppet fo?r allma?nheten och det inloggade a?r ta?nkt ska vara en personaliserad del da?r den ansta?llde ska kunna anpassa sitt inloggade la?ge efter behov.

The aim of this paper is to find an algorithm to establish and maintain a virtual enclosure around a mobile unit. The area may take any form and should be scalable up to and including national borders. The enclosure is managed on the mobile unit. The target system is Android. Smartphones, tablets and more recently, cameras is examples of mobile units.

Tekniken kring mobiltelefoni Ă€r under stĂ€ndig utveckling och mobiltelefonen har idag fĂ„tt nya funktioner utöver dess grundfunktion röstsamtal. EfterfrĂ„gan efter nya mobila tjĂ€nster drivs hela tiden framĂ„t dĂ„ mobilen fĂ„r allt större kapacitet och prestanda. Bland de tjĂ€nster som vĂ€xts fram mĂ€rks möjligheten att utföra monetĂ€ra transaktioner. Detta innebĂ€r helt enkelt att anvĂ€nda sin mobiltelefon för att betala och utföra allehanda tjĂ€nster kopplade till anvĂ€ndarens monetĂ€ra tillgĂ„ngar. Överföringen av pengar krĂ€ver dock hög sĂ€kerhet.

Idag rÄder en hÀlsotrend vilket har lett till att det efterfrÄgas mer hÀlsosamma livsmedel Àn tidigare och detta skapar nya möjligheter för livsmedelsföretagen. Ica Àr den första livsmedelskedjan som har pÄgÄende hÀlsotrenden. Detta arbete beskriver hur Ica har tagit fram Gott liv och hur Ica har gÄtt tillvÀga för att skapa en medvetenhet kring dessa produkter. Dessutom redogör arbetet för om budskapet har nÄtt fram till konsumenterna, om det stimulerar dem till köp samt hur de uppfattar Gott liv. Arbetet grundar sig pÄ en intervju med Icas dietist Christina Karlsson samt en konsumentundersökning med 100 deltagande konsumenter.

In this report we make an attempt to analyze where Swedish Twitter users believe the line is drawn between the private and public. Our goal is to find out what the factors are that determine what they decide to write on Twitter and what not. A survey was sent out and spread amongst Swedish Twitter users during one week to provide us with the data to answer our question formulation. The results do not draw an exact line between the private and the public but it nevertheless provides us with an idea of what users think is inappropriate to write about on Twitter. Through the study we found out that our respondents believe that it is inappropriate to write private information about others than them self.

Studiens syfte Àr att undersöka hur barn upplever naturvetenskapliga aktiviteter i förskolan samt att se hur pedagogerna frÀmjar arbetet och om detta arbete utförs medvetet. För att se mÀnniskors olika uppfattningar om naturvetenskap i förskolan anvÀnds fenomenografin som vetenskaplig ansats. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer, dÀr bilder anvÀnds för att skapa en gemensam referensarm för barnen och enkÀter för pedagogerna. Barnen Àr övervÀgande positiva till de naturvetenskapliga aktiviteterna och motiverar eventuellt ointresse med faktorer som exempelvis kyla och trötthet. Pedagogerna arbetar pÄ mÄnga vis medvetet och frÀmjar naturvetenskapligt arbete i förskolan men utrymme för utveckling av detta arbete finns..

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att utreda vilka faktorer som Àr av vikt för en framgÄngsrik förÀndringsprocess samt vilken pÄverkan ledarskap har pÄ faktorerna. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade tio personer som Àr yrkesverksamma pÄ tvÄ hotell i Sverige. Vi intervjuade respondenterna om den förÀndringsprocess som ett hotellkedjebyte innebÀr, och om den ledarstil hotellens general managers anser sig ha och ha haft under bytet. VÄra sekundÀra kÀllor utgörs av teorier inom framför allt service management, change management samt ledarskap/management. Vi har anvÀnt en blandning av induktivt och deduktivt arbetssÀtt.

I denna uppsats studeras hur tvÄ kommunala förskolor förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsfrÄgan sett ur ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen Àr byggd pÄ kvalitativa intervjuer av tvÄ skolledare och fyra pedagoger samt observationer av tvÄ pedagoger som arbetar aktivt med jÀmstÀlldhetsfrÄgan. Resultatet visar att skolledningen Àr ytterst viktig för jÀmstÀlldhetsarbetet, att arbetet har lÄg prioritet, att det saknas en tydlig och gemensam mÄlsÀttning, att utbildning och sjÀlvreflektion Àr en förutsÀttning för att skapa medvetenhet, att genusstrukturer i kombination med egna vÀrderingar och attityder bidrar till att befÀsta traditionella könsmönster och normer, att det Àr svÄrt att vara den som bÀr genusglasögonen, att det Àr svÄrt att veta var man ska ha fokus samt att det saknas ett intersektionellt perspektiv. Intervjuerna och observationerna studeras och analyseras i relation till olika styrdokument, förskolan som pedagogisk verksamhet och skolledarens roll..

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

God lÀsförmÄga Àr en förutsÀttning för att elever ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i skolan. DÀrför Àr det viktigt att tidigt uppmÀrksamma de elever som Àr i riskzonen att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Genom förebyggande arbete under de tidiga skolÄren borde antalet elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter minska. Studiens syfte var att undersöka om tidig kartlÀggning kan hjÀlpa oss att finna elever i riskzonen för att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. TvÄ skolors dokumenterade testresultat har utgjort grunden för studien.

I denna rapport introduceras de olika mobilnÀtsteknologierna, 1G till 5G. Fokus ligger pÄ hur det framtida 5G-mobilnÀtet kommer att fungera och vilka möjligheter som kommer att finnas med det. Andra saker som rapporten tar med Àr de basstationer som kommer att anvÀndas i det framtida mobilnÀtet samt en kort beskrivning utav terminalen i 5G-nÀtet och de tjÀnster som kommer att finnas tillgÀngliga i den. Protokollstacken i 5G-nÀtet tas ocksÄ upp. Dessutom presenteras Wi-Fi 802.11u standarden som kommer att vara en del av det framtida mobil-nÀtet.

Dialektal medvetenhet Àr en förmÄga som grundas i en metasprÄklig förmÄga, det vill sÀga att kunna resonera kring sprÄk och hantera sprÄkliga enheter. Exempel pÄ detta Àr att med hjÀlp av prosodi kunna utlÀsa information i tal sÄsom kÀnslor och dialekter.Det finns relativt lite forskning angÄende barns dialektala medvetenhet. DÀremot finns mer forskning inom metasprÄklig utveckling. En god metasprÄklig förmÄga hör samman med god generell sprÄkutveckling och en metasprÄklig kompetens innebÀr ett senare stadium av sprÄkutveckling.Resultat frÄn tidigare studier har visat att metasprÄklig förmÄga börjar utvecklas vid en Älder av cirka fem Är vad gÀller bland annat intonation och dialektrelaterat tal. I föreliggande studie konstruerades ett testbatteri för att kartlÀgga dialektal medvetenhet i Äldrarna fem till tolv Är.