Syftet med denna studie Àr att belysa hur lÀrosÀten arbetar med att föra in digitala lÀrresurser som en integrerad del i den nya lÀrarutbildningen, enligt den Digitala agenda som lades fram av regeringen 2011. Studien undersöker hur bÄde lÀrarutbildare och lÀrarstudenter fÄr kompetenshöjning i digitala lÀrresurser. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ studie genomförts genom telefonintervjuer med Ätta personer med inblick i lÀrosÀtenas strategier och tankar kring digitaliseringen av den nya lÀrarutbildningen. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en strÀvan hos lÀrosÀtena att höja den digitala kompetensen hos bÄde lÀrarstudenter och lÀrarutbildare men det finns en tröghet i progressionen bÄde organisationsmÀssigt och personalmÀssigt. Slutsatsen Àr att det krÀvs en tydlig strategi och styrning i digitaliseringsarbetet och samtidigt lÀgga stor vikt vid att bygga upp en medvetenhet om de digitala lÀrresursernas möjligheter..

VÄrt syfte med examensarbetet var att undersöka vilken betydelse etiska vÀrderingar har i undervisningen, samt om undervisning ökar elevers kompetens kring etiska vÀrderingar. Vi har gjort en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i form av en enkÀt och loggboksobservationer. Försökspersonerna var en klass som bestod av Ätta pojkar och tolv flickor i Är fyra. Genom etisk undervisning och övningar försökte vi öka elevernas medvetenhet kring etiska vÀrderingar. Vi har frÀmst sett förÀndringar i elevernas beteenden i vÄra loggboksanteckningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka medvetenhet om uppnÄendemÄl i idrott och hÀlsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mÄl- och kunskapsrelaterad styrning och lÀroplanen har alltsÄ haft sjutton Är att implementeras. Idrott och hÀlsa Àr det enda Àmnet dÀr pojkar i större utstrÀckning nÄr högre betyg Àn flickor. Undersökningen har genomförts med elever i Ärskurs 9 pÄ sex olika skolor i Sverige. Vi har anvÀnt oss av tvÄ olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkÀter och en kvalitativ del bestÄende av intervjuer.

Ekologisk konsumtion blir allt mer framstÄende i dagens konsumtionssamhÀlle, dÄ dess negativa pÄverkan pÄ miljö, hÀlsa och arbetsförhÄllanden Àr klart mindre Àn den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen stÄr för en fjÀrdedel av den klimatpÄverkan svenska hushÄll orsakar och Àven om medvetenheten kring detta ökat sÄ saknar mÄnga mÀnniskor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ pÄverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vÄr planet. Bananer Àr en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige Àr det land som konsumerar flest bananer per invÄnare av alla lÀnder dÀr bananer inte odlas. Bananer Àr Àven en av de varor dÀr skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling Àr som störst.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en kvantitativ undersökning ta reda pÄ om livsmedelsbutiker bör fokusera pÄ faktorerna miljö, hÀlsa och arbetsförhÄllanden i sin gröna marknadsföring för att öka försÀljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av webbenkÀter som skickats ut till en urvalsgrupp.

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.

Sigma energy app is a mobile application for subscribers to various energy subscriptions. The subscribers can use this mobile application to access information regarding their consumption, invoices and active subscriptions. The mobile application that was built consists of a GUI and a web API as middleman between the application and the database.                     .

Den sprÄkliga medvetenheten börjar utvecklas sÄ snart en mÀnniska har förmÄga att ta intryck frÄn omvÀrlden och utvecklas genom samtal,sprÄklekar och sagor. SprÄklig medvetenhet Àr en förutsÀttning för att kunna lÀra sig lÀsa och skriva. LÀsutvecklingen sker i flera steg och startar lÄngt innan den verkliga lÀsningen. Jag ville genom mitt examensarbete fÄ veta mera om hur jag som lÀrare kan hjÀlpa barn att lÀra sig lÀsa och skriva. Det Àr en nödvÀndig kunskap i mitt framtida yrkesliv som lÀrare.

Uppsatsens syfte Àr att se hur nyanlÀnda elever i tvÄ olika undervisningsformer upplever attmodersmÄlet pÄverkar andrasprÄksinlÀrningen. Det visade sig i resultatet att de nyanlÀndaeleverna anvÀnder sina första- och andrasprÄk till ÀndamÄl som att prata med kompisar,syskon och slÀktingar. Samtliga informanter som bidragit till resultatet i uppsatsen har varit iSverige mellan ett och fyra Är och benÀmns nyanlÀnda. Materialet Àr inhÀmtat genom enenkÀtundersökning som Àr gjord pÄ 28 informanter, dels pÄ SprÄkintroduktion och dels iInternationell klass, bÄda i en större stad i Sverige. Resultaten visar att det finns en vissmedvetenhet hos informanterna om modersmÄlets pÄverkan pÄ andrasprÄksinlÀrningen.

Bakgrund: MÄngkulturella samhÀllen blir alltmer vanliga i och med den ökande invandringen.De olika kulturerna medför andra vÀrderingar, seder och levnadssÀtt Àn de som Àr vanliga hos majoritetsbefolkningen. Invandringen skapar Àven ett nytt sjukdomspanorama med krav pÄ sjukvÄrden som inte funnits tidigare. Enligt den svenska hÀlso- och sjukvÄrdslagen skall all vÄrd ges pÄ lika villkor för alla individer. Leiningers transkulturella omvÄrdnadsteori gÄr ut pÄ att en professionell, kulturellt anpassad omvÄrdnad kan garanteras om den genomsyras av ett individcentrerat förhÄllningssÀtt och med kulturell medvetenhet hos sjukvÄrdspersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kulturell medvetenhet hos vÄrdpersonal och hur detta pÄverkar vÄrden.

I följande uppsats kommer följderna av Googles anpassning av sökresultaten efter anvÀndarnas förvÀntade intressen att undersökas. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ett urval Google-anvÀndares instÀllning och medvetenhet kring den personifiering som sker i samband med deras sökningar, och vad konsekvenserna blir av ett sÄdant tillvÀgagÄngssÀtt. BÄde för den enskilde anvÀndaren och för samhÀllet. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen kretsar dÀrför frÀmst kring anvÀndarnas egen uppfattning av, och medvetenhet kring, de personifierade sökresultaten, Googles kartlÀggning av anvÀndarnas aktiviteter online och vilka konsekvenser det kan medföra för individen och för samhÀllet i stort. I studien anvÀnds en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀtundersökning som syftar till att samla in statistik om hur Google-anvÀndarnas medvetenhet och attityder kring sökmotorn och informationsinsamlingen ser ut.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur skolans pedagoger arbetar för att frÀmja elevernas bildsprÄkliga medvetenhet, det vill sÀga om pedagogerna anser sig arbeta medvetet för att utveckla elevernas förmÄga att analysera och fÄ förstÄelse för sina egna och andras bildskapande. Skolans pedagoger anvÀnder ofta bilden som ett sÀtt för eleven att uttrycka sin kreativitet men inte för att synliggöra förstÄelse för det ofta förekommande temaarbetet. DÀrför kommer undersökningen ocksÄ att undersöka om pedagogerna medvetet utnyttjar bildens möjligheter i det tematiska arbetet för synliggöra elevernas kunskap om det pÄgÄende temat. Den forskningsbakgrund som uppsatsen tar upp belyser bildÀmnets status, dess kommunikativa roll och styrdokumenten kontra lÀrarnas prioriteringar samt bemötande av elevernas bilder. Teoridelen innehÄller Àven en redogörelse för vad bildsprÄklig medvetenhet Àr, vad bildanalys/bildtolkning innebÀr och dÀrefter följer en kort historik om hur bildÀmnet utvecklats.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur den mobila marknadsföringen via SMS kan pÄverka köp och varumÀrkeslojaliteten hos konsumenterna, det vill sÀga Äterkommande köp samt om den leder till att lojaliteten till varumÀrket ökar pÄ grund av detta. Vid undersökningen anvÀnde vi oss av en kvalitativ och en kvantitativ studie. Vi skickade ut enkÀter till cirka 1500 personer via mail, dessa enkÀter innehöll nÄgra frÄgor som det fanns svarsalternativ pÄ medan de övriga av frÄgorna var öppna. FrÄgorna behandlade den mobila marknadsföringen via SMS dÀr de fick svara pÄ vad de tyckte om den, om det gjort nÄgot inköp efter att ha mottagit ett reklam-SMS och om de gjort Äterkommande inköp. De fick Àven svara pÄ om de mottagit nÄgot positivt eller negativt reklam- SMS och vad som gjorde att det var detta.

Smartphone-marknaden Àr idag en mÄngmiljardindustri; för utvecklare har det skapats en helt ny marknad för mobil-applikationer. Ett problem med marknadenidag Àr den fragmentering som finns mellan olika mobila operativsystem, detta Àr ett problem dÄ utvecklare behöver utveckla flera separata applikationer för olika mobila operativsystem..

Undersökningen syftar till att visa konkreta inslag av elevinflytande i undervisningen. Jag utgÄr i undersökningen frÄn att elevinflytandet vilar pÄ fyra ben som Àr beroende av varandra och som alla Àr villkor för lÀrande: engagemang, delaktighet, medvetenhet och ansvar. Med utgÄngspunkt i lÀroplanen (Lpo 94) har jag med hjÀlp av en metodtriangulering bestÄende av en observationssekvens, enkÀter till lÀrare och elever i Ärskurs Ätta med tyska som sprÄkval sammanstÀllt befintliga eller icke befintliga delar av elevinflytandet. Undersökningen visar pÄ vilket sÀtt eleverna har inflytande över undervisningen och över sitt eget lÀrande samt hur denna process genomförs. Konstateras kan att det, nÀr det gÀller att förverkliga elevinflytande i enlighet med lÀroplanens intentioner, Àr frÄga om en tidskrÀvande process som framskrider gradvis..