Syftet med vÄr studie var att bedöma om det fanns nÄgon skillnad mellan gymnasieelever Ärskurs 3 pÄ naturvetenskaplig inriktning och samhÀllsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att fÄ svar pÄ detta har vi intervjuat 19 elever frÄn vardera inriktning med frÄgor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. FrÄgorna har utformats för att fÄ en förstÄelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen pÄ det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förstÄelse av kausala samband. StrÀvansmÄl och mÄl att uppnÄ frÄn kursplanen för Naturkunskap A och B har ocksÄ de en grund till frÄgornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som dÀrefter har analyserats kvantitativt.

Forskning visar att 65 procent av konsumenternas köpbeslut av dagligvaror fattas i butikerna. Denna studie syftade till att studera konsumenters medvetenhet om tv-reklam i dagligvarubutik, hur deras köpbeteende pÄverkas, och i vilken grad kognitiva och perceptuella faktorer inverkar pÄ om tv-reklam medvetet uppfattas av konsumenten eller inte. Endast fyra av 120 konsumenter upptÀckte den tv-skÀrm som de stÄtt intill och ingen mindes vad tv-skÀrmen visat, en stark indikation pÄ att konsumentens uppmÀrksamhet kan vara mycket svÄrfÄngad. Huruvida visad reklamfilm var försedd med ljud och prisuppgift eller inte tycktes inte ha nÄgon effekt pÄ konsumenternas medvetenhet och ingen försÀljningseffekt kunde pÄvisas men generella slutsatser krÀver ytterligare forskning. Fortsatt forskning kan Àven undersöka konsumentens mottaglighet för tv-reklam pÄ olika platser i butiken..

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Grön Flagg Àr ett miljöprogram som anvÀnds inom förskola och skola för hÄllbar utveckling. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar har för kunskap samt hur de fÄtt sin kunskap om Grön Flagg, för att se om det gÄr att vidareutveckla kommunikationen mellan förskola och hem för att fÄ till en bÀttre samverkan. Metodvalet Àr kvalitiativt dÀr tvÄ fokusgrupper med sammanlagt tio förÀldrar frÄn olika förskolor diskuterar frÄgor om Grön Flagg.  Ansatsen Àr hermenuetisk för att fÄ en större förstÄelse för det som sker och sÀgs  i grupperna och för att kunna tolka det.  I resultatet syns att förÀldrarna  har en viss medvetenhet om Grön Flagg men att den Àr inte sÄ detaljerad. Kunskapen de har, har de fÄtt genom förskola och skola via olika möten. Det framkommer ocksÄ att det behövs mer information frÄn förskolan om Grön Flaggs arbete och att förskolan skulle kunna anvÀnda sig av media mer för att synliggöra miljöarbetet.

Projektet bestod i att utveckla en anlÀggning för personsanering av biologiska-, kemiska- och nukleÀra stridsmedel, en sÄ kallad NBCanlÀggning. Arbetet har initierats av Marinens SjösÀkerhetsskola i Karlskrona. Under arbetets gÄng har Fredy Olssons produktutvecklingsmodell tillÀmpats. Projektets tyngdpunkt har legat i att söka komponentalternativ för de önskade ÀndamÄlen och för att uppfylla kraven. AnlÀggningen Àr lÄngt ifrÄn produktionsklar, men ett omfattande grundarbete har gjorts inför ytterligare bearbetning och komplettering med berÀkningar samt vissa komponentval..

Den hÀr undersökningen behandlar anvÀndandet av lönsamhet som argumentation vid försÀljning av IT tjÀnster. TjÀnster Àr i sig komplexa och svÄra att beskriva, IT tjÀnster i sin tur Àr Àn mer komplicerade för kunden att förstÄ. MÄnga företag köper idag sina IT-system pÄ magkÀnsla och god tro. DÀrför kan sÀljare behöva ekonomiska argument för sina tjÀnster. FrÄgan som ska undersökas Àr hur sÀljande företag kan synliggöra lönsamheten av IT vid försÀljning.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Detta kandidatarbete utgÄr ifrÄn vilka aspekter som Àr viktiga att tÀnka pÄ nÀr man anpassar av en webbsida till en mobil enhet och de problem som uppstÄr nÀr en webbsida skalas ner till en lÄg skÀrmupplösning. Vi har behandlat anvÀndarvÀnlighet, designprinciper, grafiska element och tekniska aspekter för att svara pÄ problemformuleringen. Slutsatsen vi kommit fram till Àr ett antal punkter inom omrÄdena ovan..

Trafikinformation som finns tillgÀnglig idag Àr generell, med detta menas att det inte sker nÄgot urval i den insamlade trafikinformationen. Ibland pÄverkar trafikhÀndelserna den egna resvÀgen och ibland inte. Den hÀr trafiktjÀnsten ger mÄlinriktad trafikinformation baserat pÄ den enskilde trafikantens resvÀg och Àr tillgÀnglig dygnet runt. Presentationen sker i en handdator med hjÀlp av en kartbild och symboler vilket ger en ökad trafiksÀkerhet vid anvÀndning.TrafiktjÀnsten krÀver tillgÄng till information om trafikhÀndelser, vÀgnÀt, trafikantens position samt geografisk information för att kunna producera kartor. Informationen Àr en viktig resurs och finns tillÀnglig hos externa aktörer.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gÀller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som tÀthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster pÄ arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien Àr att undersöka om tÀtheten pÄ kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret pÄ arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjÀnstemÀn vilka fick besvara en enkÀt med 22 frÄgor rörande kommunikation. En analys gjordes dÀr deltagarna delades in i tre grupper, utifrÄn hur tÀtt de satt; cellkontor, icke tÀta och tÀta öppna kontorslandskap.