The aim of this study is, from a norm-critical approach, to find, investigate and analyse human representation in the visual culture of one preschool in order to understand if the children enrolled are represented or not. The research questions are: In what ways is there imagery of human representations in images and materials designed for play? What skin-colors and origins are dominant in the data collected?We carried out a qualitative study in the form of visual ethnography. This method allowed us to use a combination of different data collection tools such as photography and ethnographic field notes to collect our data. The photographs we took of images and material used for play, was then analysed through semiotic picture analysis.

WM-data tillhandahåller en lösning för mobil arbetsorderhantering. Lösningen innehåller planeringsverktyg med ärenden, personal och karta och möjlighet att leverera arbetsorder till fältpersonal. Den innehåller dessutom handhållna mobilenheter, vilka fältpersonalen använder för att ta emot aktuella arbetsorder. Vissa kunder önskar ytterligare en modul i denna mobila lösning. Den nya modulen skall användas för att kontinuerligt rapportera in genomförda åtgärder i snöröjningssammanhang. Detta examensarbete går ut på att utveckla den här modulen för att registrera snöröjning respektive sandning. Applikationen exekveras på en PDA, en så kallad Pocket PC med Windows Mobile 5.0.

Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av läsning och skrivning på svenska språket för nyanlända elever, med fokus på elevernas läs- och skrivutveckling, hur lärarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlända överensstämmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanländas läs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar även till att undersöka om lärares och rektorers tal om nyanlända elever är uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv på svårigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgå från ett sociokulturellt perspektiv, där språket ses som en förutsättning för lärande i samspel med andra människor. Vi använder oss av Perssons modell (1998, s. 33) där man kan se på specialpedagogik utifrån två synvinklar, nämligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: Vår studie är kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration från etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner från lärare.Resultat: I resultatet framkommer att lärares och rektorers tal om undervisningen för nyanlända elever till övervägande del överensstämmer med hur undervisningen genomförs på de lektioner vi har observerat.

Denna studie undersöker hur känslor uttrycks på Twitter i relation till reality-serien The Real Housewives of Beverly Hills. För att kunna göra detta har en metod valts som fungerar bra på att undersöka kulturer på internet, Netnografi. 125 tweets har tematiserats efter känslor och operationaliserats med hjälp av det värdeobjekt som känslorna kretsar kring. Tweeten delades först in som positiva, med kärlek och glädje som känslor. De negativa delades in i äckel, avundsjuka, irritation, ilska och hat.

Döva personer i Sverige och världen lever nästan uteslutande i ett hörande majoritetssamhälle och har således på ett eller annat sätt en fortlöpande kontakt med hörande människor i såväl privat- som arbetsliv. De flesta döva i arbetslivet arbetar som enda eller som en av få döva på en hörande arbetsplats och ofta anlitas tolk för möten mellan hörande och döva kollegor. Föreliggande uppsats är en etnografisk studie av tolksituationen på en arbetsplats där en döv samt ett tjugotal hörande kollegor arbetar tillsammans. Med hjälp av fältanteckningar, intervjuer och videofilmning har en bild av tolksituationen genererats. I resultaten visas tecken på att den döva deltagaren till stor del lider av informationsbrist på olika plan.

Det blir allt vanligare för de anställda, att använda sina privata enheter som smarttelefoner eller surfplattor för användning på sina arbetsplatser. "Bring Your Own Device" (BYOD) är ett koncept för att ansluta arbetstagares enheter till företagets nätverk och datorer. BYOD-lösningar involverar säkerhetsrisker, t.ex. när information överförs till eller lagras på privata enheter. Användarens sätt att hantera enheten kan också medföra risker, exempelvis i form av virus, lösenordsskydd och sättet att hantera information som finns på enheten.

I dagens allt mer globaliserade industrivärld med allt hårdare konkurrens gäller det för företag att hitta sätt med vilka de kan locka kunderna att handla av just dem. För SSAB Tunnplåt som nischat sig inom höghållfasta stålsorter finns kunder inom högteknologiska industrier vilka ofta är i framkant vad gäller effektiv produktion. Ett exempel är fordonsindustrierna där begrepp som Just In Time och Just in Sequence är vanliga, dessa produktionssätt ställer höga krav vad gäller leveranssäkerhet hos sina leverantörer vilket SSAB Tunnplåt måste kunna leva upp till. Adjustaget är det avslutande produktionsavsnittet för SSAB:s stålverk i Luleå. Hit anländer 2,1 miljoner ton stål årligen där de kvalitetskontrolleras och eventuellt efterbehandlas för att sedan lastas på tåg för vidare transport ned till Borlänge där SSAB Tunnplåt har sitt valsverk.

Ojämställdhet råder, framför allt inom det privata näringslivet, på chefsnivå i Sverige. Majoriteten av samtliga chefer män, endast 33 % av cheferna är kvinnor. Inom den privata sektorn är andelen kvinnliga chefer endast 25 %, medan det inom den offentliga sektorn råder det omvända; 64% av cheferna inom den kommunala sektorn är kvinnor, i landstingen är andelen 72%. Tidigare forskning har visat att de stereotypa attityder som finns avseende kvinnliga chefer påverkar kvinnors karriärmöjligheter. Föreliggande studie syftade därför till att undersöka vilka attityder som finns avseende kvinnliga chefer och om det finns någon skillnad i attityder beroende på respondentens karaktäristika.

Det här examensarbetet handlar om hur yngre förskolebarn i två och tre årsålder gör för att vinna tillträde till lekar som redan påbörjats och initierats av andra barn.  Examensarbetets teoretiska utgångspunkt har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där forskningsintresset riktas mot hur barns vardagsliv ter sig, och i detta fall med sökarljuset styrt mot förskolebarnens gemensamma lekar. William Corsaros teori om kamratkultur och tillträdesstrategier gör det möjligt att förstå hur barn tillsammans med andra barn konstruerar tillträden när de vill bli delaktiga i lek i förskolan.I undersökningen ingår elva barn mellan två och tre år och dessa barn observeras i sin naturliga förskolemiljö, där ett etnografiskt inspirerat tillvägagångssätt nyttjas. Datamaterialet analyseras således utifrån ett etnografiskt tolkningsförfarande med Corsaros tillträdesstrategier som grund. De insamlade observationerna bearbetas och analyseras i tre olika steg ? dessa tre faser integreras under hela forskningsproceduren.Resultatet visar att barn i två och tre-årsåldern, i likhet med äldre förskolebarn, använder sig av strategier för att vinna tillträde till pågående lekar.

Intresset för fiske i Sveriges sjöar har blivit stort, men för att fiskevattnets tillstånd inteska försämras så behöver man värna om Sveriges sjöar bättre än i dagsläget. SverigesSportfiske- och Fiskevårdsförbund har tidigare försökt att få in rapporter på fångster avfiskarna via enkäter och via deras hemsida. Detta resulterade dock i få rapporteringar.Problemet ansågs inte ligga i viljan att rapportera då, i en undersökning, hela 90% svaradeatt de ville rapportera sin fångst. Problemet ansågs istället ligga i sättet att registrera enfångst. Detta skall förenklas genom en mobil applikation vilket ger möjlighet till att rapporterafångsten direkt på plats.

Bakgrund I bakgrunden till undersökningen presenteras olika former av samspel och vilka orsaker det finns som bestämmer vilken form samspelet tar. Positivt samspel inkluderar utveckling och lärande, skapande av kamratrelationer, pedagogers arbetssätt samt miljön på förskolan. Vidare ger vi läsaren en insyn i hur negativt samspel kan se ut, vilket innefattar uteslutningar, fysiska kränkningar, hur barn testar gränser och hur den fria leken kan ta en negativ form. Dessutom presenteras orsaker till hur samspelet ser ut, vilket omfattar inkludering och uteslutning, yttre attribut, gruppstorlek samt barnens ålder. Slutligen ges en genomgång av vilka riktlinjer som ska följas i arbetet med att utveckla barns samspel.Syfte Vi vill undersöka hur det sociala samspelet ser ut bland barn i förskolan, samt hur barn ger uttryck åt sina tankar kring samspel med andra barn.Metod Undersökningen tar utgångspunkt i kvalitativ metod med inspiration av etnografi, där vi främst har använt oss av observation.

Både från politiskt och akademiskt håll betonas betydelsen av matematiskt partikulärspråk för barnsmatematiska kunskapsutveckling. Syftet med föreliggande studie är att studera hur förskolelärare och barn konstruerar matematiska begrepp i en förskolekontext. Arbetet tar avstamp i sociokulturellt och kulturanalytisk teori. Data har konstruerat genom att jag som forskare har följt och samtala med en lärare i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet har dokumenterats med fältanteckningar och filminspelningar, totalt omfattar filmmaterialet ca 8 timmar.

Denna undersökning handlade om mobila förskolans verksamhet där barnen hade möjlighet att vistas på varierande platser i naturen. I studien lade jag fokus på barnens egna initierade aktiviteter som skedde på olika platser och i olika miljöer och deras interaktion med naturen. Syftet av detta arbete var att undersöka betydelse av den mobila förskolans platsvariation när det gäller barnens egenvalda aktiviteter i naturen. I undersökningen används följande frågeställningar:? Vilka aktiviteter väljer barnen på olika uteplatser och i olika miljöer?? Hur använder de miljö och material?? Vilken betydelse har variationen av plats och miljö när det gäller barnens val av aktiviteter?För att få svar på frågeställningarna åkte jag under en fyra dagars period i en buss som hörde till en mobil förskola och observerade barnens aktiviteter i varierande miljöer och platser med hjälp av ett observationsschema.

Denna rapport presenterar arbetet med att definiera och identifiera parametrar i form av kundvärden på svensk industri som är av vikt vid funktionsförsäljning av produktion. Arbetet är utfört i forskningsprojektet Factory-in-a-Box #4 som inriktar sig på att påvisa lönsamhetsmöjligheterna med funktionsförsäljning av tjänsten ?producera?. Industriell samarbetspartner för Factory-in-a-Box #4 är FlexLink Systems AB. En Factory- in-a-Box #4 är en mobil och flexibel produktionsenhet som snabbt ska kunna ställas om genom olika faser i sin livscykel.

Denna rapport tar upp för och nackdelar med att göra en webbaserad mobilapplikationgentemot en plattformsspecifik applikation för ett tidrapporteringssystem. Tre prototyperutvecklades för det existerande tidrapporteringssystemet XLTime hos Nlight Solutions.Prototyperna gjordes mot Android, Iphone och webbläsaren för dessa två plattformar.Efter att prototyperna iterativt gått igenom olika funktioner från en givenkravspecifikation går rapporten sedan in på att utvärdera hur funktionaliteten skiljer sigmellan de webbaserade och de plattformsspecifika applikationerna. Här kunde man se attswipe-funktionalitet betedde sig konstigt för vissa webbläsare, och att implementationenav input-element av datumtyp skiljer sig i webbläsaren. Felsökning och uppdatering avapplikationer var dock mycket snabbare för den webbaserade prototypen.Efter att funktionaliteten utvärderats startades användartest med 6 olika användare. Defick utföra ett antal uppgifter på varje prototyp och här kunde man se att olika problemuppstod.