VÄrt syfte med följande arbete Àr att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn pÄ begreppen omsorg och kunskap i trÀningsskolan samt gymnasiesÀrskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats dÄ vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet pÄ. Mönstret som trÀder fram i vÄr studie Àr att medvetenheten Àr stor bland pedagoger. SÄ lÀnge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg sÄ kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling..

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Sammandrag I denna uppsats studeras ord i ett lÀromedel för blivande truckförare. Syftet med studien Àr att undersöka ordförstÄelse hos studerande pÄ SFID- och SASG-nivÄ med hjÀlp av ordtest och dessutom belysa den sprÄkklyfta som finns mellan de studerandes ordförrÄd och den vokabulÀr som finns i yrkeskursernas lÀromedel.    Orden i materialet har kategoriserats i fackord, kÀnda ord och grÄzonsord. Fackord uppmÀrksammas i undervisningen.GrÄzonsord Àr de ord som ÀmneslÀraren inte förklarar, och som inte Àr kÀnda sedan tidigare av en stor majoritet av kursdeltagarna. Dessa ord medför speciella problem för andrasprÄksinlÀrare dÄ lÀrarna brister i medvetenhet om svÄrigheterna, och dessutom anvÀnder grÄzonsord för att förklara nya fackord.    Ett textavsnitt, med mÄnga grÄzonsord, identifieras och testas ur olika aspekter i tvÄ studerandegrupper som Àr potentiella kursdeltagare i yrkeskurser. Kvantitativ metod med enkÀt anvÀnds, och ordförstÄelsen belyses frÄn flera synvinklar genom olika testmetoder inom enkÀten.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Syftet med rapporten var att undersöka hur man arbetar med sprÄkutveckling i förskoleklass. I undersökningen fanns ocksÄ syftet att titta pÄ hur pedagoger och barn kommunicerar med varandra under bÄde samlingen och styrda aktiviteter.Undersökningen genomfördes i tvÄ förskoleklasser vid Ätta tillfÀllen genom observationer. Resultatet visar att man i förskoleklassen tar hjÀlp av olika modeller för att fÄ med sprÄkets delar. Det visade ocksÄ att leken Àr ett viktigt verktyg för inlÀrning. I denna studie framkom Àven att barnen gÀrna kommunicerar med bÄde pedagogerna och varandra, bÄde genom tal och kroppssprÄk..

Bakgrund: Postoperativa s?rinfektioner ?r en av de vanligaste komplikationerna efter operation och hotar miljontals liv v?rlden ?ver varje ?r. Som operationssjuksk?terska ?r en stor del av arbetet att jobba infektionspreventivt vilket innefattar att f?rebygga postoperativa s?rinfektioner. Dessa infektioner p?verkar patienter i olika grader och ?kad f?rst?else f?r deras upplevelser kan leda till mer personcentrerad och patients?ker v?rd. Syfte: Syftet med detta arbete ?r att sammanst?lla och belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att drabbas av postoperativa s?rinfektioner. Metod: Detta ?r en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk trÀning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska fÀrdigheter, vilket kan leda till bÀttre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter sÄ som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan leda till en rad olika negativa hÀlsoeffekter. Denna studie fokuserar pÄ pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angÄende barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska fÀrdigheter. Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollÀrare.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om det utifrÄn ett internationellt perspektiv rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet. Vi har studerat gymnasieelever i Sverige samt Argentina med fokus pÄ elevens perpektiv. Genom att studera elevers upplevelser av jÀmstÀlldhet i klassrummet, ökar vÄr medvetenhet och sÄledes möjlighet att bemöta eleverna i vÄr kommande yrkesroll i enlighet med den rÄdande lÀroplanen. Resultatet av vÄr studie visar att det inte rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet, varken i Sverige eller Argentina..

This project consists of an adaptation, trial and evaluation of a model for practicing. Based on prior research I created a model aiming mainly to raise a musician?s self- awareness around the different parameters a performance consists of. An additional wish was for it to simultaneously assist the musician in monitoring his or her progress. With video recording and self-evaluation as the two main parts I tried the model by using it over a period of three months.

Det hĂ€r sjĂ€lvstĂ€ndiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns sprĂ„kutveckling.Syftet Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet pĂ„ förskolan. I undersökningen vill vi Ă€ven studera förskollĂ€rarens upplevelse av vilken pĂ„verkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns sprĂ„kutveckling.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkter Ă€r kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning pĂ„visar att det Ă€r mĂ„nga faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. FörskollĂ€rarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strĂ€vansmĂ„len i LĂ€roplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla mĂ„ste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet Ă€r av betydelse för hur barnet tillĂ€gnar sig sprĂ„ket.

Syftet med denna studie Àr att undersöka medvetenhet om uppnÄendemÄl i idrott och hÀlsa enligt den nationella kursplanen i Lpo94. Vid instiftandet av Lpo94 infördes mÄl- och kunskapsrelaterad styrning och lÀroplanen har alltsÄ haft sjutton Är att implementeras. Idrott och hÀlsa Àr det enda Àmnet dÀr pojkar i större utstrÀckning nÄr högre betyg Àn flickor. Undersökningen har genomförts med elever i Ärskurs 9 pÄ sex olika skolor i Sverige. Vi har anvÀnt oss av tvÄ olika metodansatser, en kvantitativ del i form av enkÀter och en kvalitativ del bestÄende av intervjuer.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Under de senaste Ärtiondena har det vuxit fram en ökad medvetenhet gÀllande den hÄllbara utvecklingen. Som en följd av denna ökade medvetenhet vÀljer en del företag att implementera hÄllbart arbete i sina verksamheter. Detta arbete kan företagen sedan redovisa i en frivillig sÄ kallad HÄllbarhetsredovisning. Men precis som vid finansiell information finns en osÀkerhet kring reliabiliteten i den information som presenteras, nÄgot som skulle kunna ÄtgÀrdas om företagen lÄter en utomstÄende tredje part bestyrka hÄllbarhetsredovisningen. DÄ bestyrkandet av hÄllbarhetsredovisningar inte Àr reglerat i samma utstrÀckning som bestyrkande av finansiell information vilket visar sig i att det dels Àr frivilligt men ocksÄ genom att det finns möjlighet att vÀlja andra bestyrkandegivare Àn revisorer.Syftet med denna studie Àr att se om det finns ett samband mellan utvalda faktorer och företagens val att lÄta bestyrka sina hÄllbarhetsredovisningar samt val av bestyrkandegivare.

Problem, syfte och frĂ„gestĂ€llningarI Lgr11 kan följande citat lĂ€sas:Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förstĂ„else för slöjd, hantverk och design frĂ„n olika kulturer och tidsperioder.Liknande formuleringar och mĂ„l finns i tidigare kursplaner för Ă€mnet slöjd och torde innebĂ€ra att det finns och har funnits ett historiskt perspektiv i slöjdundervisningen. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida slöjdlĂ€rare undervisar sina elever historiska hantverkstekniker, om lĂ€rarna Ă€r medvetna om att de gör det och om de ser ett vĂ€rde i en undervisning som frĂ€mjar hantverkens historiska kontext. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r följande:Är ett historiskt perspektiv vanligt förekommande i slöjdundervisningen i grundskolan? Finns det en medvetenhet om historiska tekniker bland slöjdlĂ€rare i grundskolan?Ser slöjdlĂ€rare nĂ„gra fördelar med att ha ett historiskt perspektiv pĂ„ sin slöjdundervisning?MetodMetoden som valts för denna uppsats Ă€r en kvalitativ sĂ„dan med frĂ„geintervju som form. Nio slöjdlĂ€rare har intervjuats, varav tre av dem behöriga i hela Ă€mnet, tre av dem behöriga enbart i textilslöjd och tre av dem behöriga i enbart trĂ€- och metallslöjd.