I dagens utveckling av robotkontrollers sÄ finner vi olika synsÀtt pÄ hur vi ska angripa problemen som en robot stÀlls inför. Det hÀr arbetet koncentrerar sig pÄ artificiella neurala nÀt (ANN) och evolution med genetiska algoritmer och en fokusering sker pÄ en speciell arkitektur av ANN som Stefano Nolfi presenterat.Rapporten kan ses som en fortsÀttning pÄ Nolfis arbete och behandlar extensioner av fenomenet "spontan modularitet" som Nolfi beskriver. Det testproblem som anvÀnds bestÄr i att utveckla ett kontrollsystem för en skrÀpsamlande robot. Detta arbete baseras pÄ experiment runt detta problem med arkitekturer, vilka baseras pÄ Nolfis spontana modularitet. Vi testar hur arkitekturerna pÄverkas av interna och Äterkopplade noder.Resultaten visar pÄ att en spontan modularitet inte tycks pÄverkas positivt av Äterkopplade eller interna noder..

Uppfattningen om Àldre och Äldrandet pÄverkar synen pÄ behov och problem samt hur omvÄrdnad och bemötande sker mot Àldre. Olika Äldrandeteorier pÄverkar omvÄrdnadspersonalens synsÀtt pÄ Äldrandet, vilket i sin tur pÄverkar de Àldre. Gerotranscendens Àr en Äldrandeteori som beskriver Äldrandet som nÄgot positivt.Syftet med studien var att presentera teorin om gerotranscendens för omvÄrdnadspersonal pÄ ett sÀrskilt boende och undersöka om de anser att kunskap om gerotranscendens förÀndrar deras synsÀtt gentemot Àldre.Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med 12 omvÄrdnadspersonal pÄ ett sÀrskilt boende. Data har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.Denna studie tyder pÄ att kunskap i teorier om Äldrandet ger en ökad förstÄelse för Äldrandet och en medvetenhet hos omvÄrdnadspersonalen hur de kan kÀnna igen tecken pÄ gerotranscendens och dÀrmed frÀmja Àldres vÀg mot gerotranscendens. Studien tyder Àven pÄ att kunskapen om gerotranscendens har gett omvÄrdnadspersonalen andra redskap att anvÀnda i omvÄrdnaden av de Àldre.OmvÄrdnadspersonalen har genom kunskap i teorin om gerotranscendens fÄtt en medvetenhet om att de genom förÀndrade arbetsmetoder och annan samtalsteknik med de Àldre kan frÀmja de Àldres vÀg mot gerotranscendens..

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation.

Basal handhygien Àr grunden för en god hygienisk standard i allt vÄrdarbete och har stor betydelse för patientsÀkerheten. FastÀn denna kunskap finns Àr följsamheten med olika interventioner inte tillrÀcklig. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva orsaker till att basal handhygien inte tillÀmpas. Studien baserades pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskades utifrÄn mallar för kvalitetsbedömning. Artiklarna analyserades och resulterade i fem kategorier som förklarade orsakerna: arbetsbelastning, tidsbrist och un- derbemanning: personalens kunskap och attityder: bristande förstÄelse: osÀ- kerhet inför val av produkter och teknik samt hudirritation. För att skydda patienten frÄn vÄrdrelaterade infektioner kan omvÄrdnadsansvarig sjuksköterska agera som förebild i gentemot övrig vÄrdpersonal i handhygienarbetet. Det Àr viktigt att förbÀttringsarbetet bedrivs sÄ att följsamheten blir bestÄende.

Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att frÀmja sprÄkutveckling samt förebygga och möta lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns sprÄkutveckling samt lÀs- och skrivinlÀrning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer. MÄlgruppen har bestÄtt av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass, skolÄr 1-2 samt specialpedagoger.

Antalet företag, organisationer och instanser vars IT-system utsÀtts för attacker ökar. NÄgot som mÀrks trots att det försöker mörklÀggas inom mÄnga organisationer. Myndigheter som Polis och Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap samt IT-personal inom de flesta företag Àr alla överens om att detta Àr ett vÀxande problem som mÄste ses över. Konsekvenser av lÀckage av kÀnsliga uppgifter kan vara förödande för ett företag, myndighet eller ett helt samha?lle.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Ett relativt nytt omrÄde inom datavetenskap Àr överföring av information med stöd av telekommunikation. Denna teknologi har bidragit till ökad frihet eftersom att man inte lÀngre Àr lika tids- och platsberoende. AnstÀllda som utför sitt arbete ute pÄ fÀltet och samtidigt behöver komma Ät information kan dra fördelar av denna teknologi. Vi har genomfört en fallstudie pÄ tvÄ kommuners hemtjÀnstgrupper dÀr vi undersöker om informationshantering med mobila enheter har medfört nÄgra kooperativa förbÀttringar i arbetet. Uppsatsen belyser Àven datateknologins betydelse för individen och gruppen samt en generell beskrivning av den trÄdlösa tekniken.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Prestandan i dagens mobiltelefoner har ökat pÄ senare tid. DÀrmed har det blivit aktuellt med förstÀrkt verklighet i mobilapplikationer. Det hÀr arbetet har undersökt hur förstÀrkt verklighet anvÀnds i mobilapplikationer för att framhÀva en plats. Genom att anvÀnda förstÀrkt verklighet blir det möjligt att tillföra information till den verkliga platsen. I syfte att applicera förstÀrkt verklighet har vi utvecklat Lara.

Sammanfattning Vilken inblick har pedagogen i elevens perspektiv pÄ sin skriftsprÄksutveckling? I denna kvalitativa studie strÀvar vi efter att fÄ svar pÄ denna frÄga genom intervjuer med tvÄ pedagoger och nÄgra av deras elever. Studiens huvudsakliga syfte Àr att tillÀgna oss kunskap om vilken inblick pedagogen har i elevernas perspektiv i samband med skriftsprÄksutvecklingen. Genom studien vill vi ocksÄ inhÀmta kunskap om elevernas medvetenhet om sitt lÀrande i lÀs- och skrivsituationer. Ytterligare ett syfte med studien Àr hur pedagogernas inblick i elevens perspektiv pÄverkar deras undervisning.

Denna uppsats handlar om gymnasieelevers anpassning till olika texttyper i skrift. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: 1.) Vilka berÀttande drag Äterfinns i gymnasieelevers argumenterande texter? 2.) Har gymnasieelevers medvetenhet om den argumenterande texttypen nÄgot samband med det betyg som de fÄr pÄ uppgiften?Hypotesen som framlÀggs Àr att det förekommer fler berÀttande drag i texter med lÀgre betyg, eftersom mÄlen för högre betyg krÀver en medvetenhet om olika texttyper.Undersökningen Àr utförd pÄ debattinlÀgg skrivna av 20 gymnasieelever, uppgift B1 i det nationella kursprovet i Svenska B vÄrterminen 2012 Dit vinden blÄser (Skolverket 2012b). UtifrÄn förekomsten eller avsaknaden av fyra berÀttande drag, utvalda av uppsatsens författare, klassificeras elevtexterna enligt hur vÀl de uppfyller den argumenterande texttypen. Kriterierna gÀller pronomenval, inledning, personliga exempel och ordval.Resultatet av undersökningen visar pÄ att förekomsten av berÀttande drag Äterfinns i elevtexter pÄ samtliga betygsnivÄer.

Syftet med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie gÀllande aktuell forskning, intervjuer med fem högstadielÀrare samt enkÀtundersökning med 30 högstadieelever ta reda pÄ hur man kan arbeta med skönlitteratur för att pÄ bÀsta sÀtt skapa livskunskap. Med livskunskap syftar vi pÄ all kunskap som hjÀlper ungdomarna att forma dem pÄ deras vÀg till att bli vuxna individer. I arbetet undersöker vi om det Àr möjligt att med skönlitterÀra texter uppnÄ styrdokumentens mÄl, hur skönlitteratur anvÀnds i undervisningen, hur litteraturintresse kan vÀckas hos eleverna och om lÀrare Àr medvetna om att man kan fÄ svar pÄ livskunskapsfrÄgor via skönlitteratur. Vi tittar nÀrmare pÄ hur elever uppfattar arbetet med skönlitteratur samt vilka konsekvenserna blir beroende av vem som vÀljer litteraturen. Resultaten visar att lÀrare Àr medvetna om att elever kan nÄ livskunskap via skönlitteratur men de saknar ord för att beskriva vad de vet.

Denna rapport presenterar en utveckling av uDecide, som Àr ett sorts hjÀlpmedel för att lÀttare kunna ta beslut. Ett verktyg som man kan anvÀnda för att stÀlla frÄgor till andra mÀnniskor med hjÀlp av en bild och svarsalternativ för att fÄ ett personligt svar eller Äsikt. Syftet med detta projekt Àr att utveckla en anvÀndbar hi-fi prototyp som i sin tur ska vidareutvecklas av webbyrÄn Roxbury och uDecidegrundarna. Arbetet utgÄr frÄn en befintlig uDecide iOS mobilapplikation, och fokus har lagts pÄ att förbÀttra anvÀndarupplevelsen och implementera nya funktioner. Med hjÀlp av förstudier och anvÀndartester har vi utvecklat en webbaserad, responsiv hi fi-prototyp.