NätMobbning beskrivs som ett relativt nytt och outforskat problem. Tidigare forskning inom området talar för ett problem som främst drabbar ungdomar. Denna studie syftade till att undersöka hur aktörer i skolan, högstadieelever och kuratorer, uppfattade fenomenet nätMobbning. Studien jämförde även högstadieelevernas och kuratorernas uppfattning om fenomenet. Studien använde sig av kvalitativ metod där fem kuratorer intervjuades enskilt och nio högstadielever intervjuades i par.

Bakgrund: Vården idag präglas av ett heteronormativt och heterosexistiskt förhållningssätt. Historiskt har kvinnlig sexualitet ofta varit tabubelagt, och många inom vården upplever svårigheter med att bemöta patienter med en annan läggning än den heterosexuella.Syfte: Syftet är att beskriva homosexuella och bisexuella kvinnors upplevelse avmötet med vården.Metod: En litteraturöversikt där tio artiklar rörande ämnet homo- och bisexuella kvinnor och kommunikation i en vårdkontext valts ut och analyserats enligt Fribergs (2010) metod för litteraturstudie. Den teoretiska referensramen för arbetet är Travelbees teori om mellanmänskliga relationer.Resultat: Fem faktorer som påverkar homo- och bisexuella kvinnors upplevelse av mötet med vården fanns:  Vårdpersonalens förhållningssätt, Vårdpersonalens attityder, Vårdpersonalens utbildning och kunskapsnivå, Faktorer av betydelse för hbt-personens beslut att komma ut och Faktorer som inverkar på kommunikationen.Diskussion: I dagsläget kommer nyutexaminerad vårdpersonal ut med bristfällig kunskap i frågor som rör hbt-personer. En större vikt skulle behöva läggas vid utbildning och fortbildning och det är viktigt att stävja negativa attityder som annars tenderar att spridas från generation till generation. Vidare ingår det i sjuksköterskans kompetensområde att kritiskt granska sig själv och arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt; en nödvändighet för att se hela människan.Nyckelord: Bisexuell, hbt, homosexuell, kommunikation, lesbisk, patient, sjuksköterska,   vårdrelation.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling är och att visa hur den kan använ-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har även gjort en granskning av rättsläge. Varför ska skolor eller någon annan använda medling? På denna fråga finns det flera svar. Medling är oftast ett snabbare sätt att lösa konflikter än den traditionella rättsprocessen.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie av hur två grundskolor i Halland implementerar sin likabehandlingsplan utifrån Mobbningsproblematik. Detta för att många skolor, enligt en undersökning gjord av skolverket, har bristande rutiner i arbetet mot kränkande behandling. De lagar och den läroplan som reglerar likabehandlingsplaner och skolans arbete mot Mobbning i grundskolan presenteras. Mobbningsproblematiken tas också upp utifrån olika forskare och författares perspektiv.Rektorer, kuratorer och lärare från skolornas antiMobbningsteam har intervjuats för att ge en bild av deras upplevelser kring hur arbetet med Mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerar. Urvalet av skolor var ett så kallat motpolsurval, då den ena skolan hade självbilden att arbetet med Mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen fungerade väl, medan den andra skolan hade självbilden att arbetet behövde utvecklas.Studien har utgått från en så kallad implementeringsteori som tar fasta på huruvida aktörerna, som i detta fall är informanterna, förstår, kan och vill arbeta med Mobbningsproblematik utifrån likabehandlingsplanen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka danslärares förhållningssätt till ämnesövergripande arbete i dansundervisningen. Jag ska ta reda på om danslärare arbetar ämnesövergripande på dansundervisningen och även hur de arbetar ämnesövergripande. Varför använder danslärarna detta arbetssätt och vilka för- och nackdelar finns med att arbeta ämnesövergripande? För att ta reda på detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med danslärare från olika grundskolor och gymnasium, två lärare från låg- och mellanstadiet, två från högstadiet och två gymnasielärare. Enligt läroplanen för grundskolan och gymnasiet ska lärare integrera andra ämnen i sin undervisning för att skapa en helhetsförståelse för eleverna.

Det övergripande syftet har varit att skapa kunskap och förståelse för omotiverade gymnasieelevers upplevelse av sin skolsituation, och deras egen syn på orsakerna till sin bristande motivation. I examensarbetet har fem gymnasieelever i årskurs 3 intervjuats som själva betecknar sig som mycket skoltrötta och omotiverade sedan flera år tillbaka.Flera elever berättade att de gick utbildningar som de egentligen inte hade önskat eller som de påverkats av andra att gå. Andra elever visade sig ha svåra händelser bakom sig som påverkat motivationen. Det gällde både Mobbning i grundskolan och negativa händelser inom familjen. En vanlig förklaring till bristande motivation är bristande tilltro till sin egen förmåga, men det stämde bara in på en elev.

Numera utgör Internet en självklar del i svenskarnas dagliga rutiner. Användandet av sociala medier och annan digital interaktionsteknik kan föranleda negativa konsekvenser för individen. Till följd av Internetanvändandet har en ny arena för kränkningar och Mobbning uppstått. Tidi-gare forskning har i huvudsak studerat nätMobbning och nätkränkningar bland barn och ungdo-mar varpå föreliggande studie studerar fenomenet bland unga vuxna. Studien syftar i huvudsak till att undersöka förekomsten av nätkränkningar och/eller nätMobbning, via digital interaktions-teknik, bland unga vuxna, detta både ur ett förövar- och offerperspektiv.

I läroplanen för förskoleklassen, fritidshemmet och det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) står det att lärare ska uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka all form av kränkande behandling. Kränkande handlingar förekommer dock fortfarande i skolan och elever anser att lärare har svårigheter att upptäcka och ingripa när sådana handlingar sker. Tidigare forskning framhåller svårigheten för betraktaren att avgöra om en handling är kränkande och att det ofta sker i det dolda. Utifrån egna erfarenheter har vi konstaterat att mycket av lärares tid ägnas åt kränkande handlingar och då lärares uppdrag både handlar om att fostra samt att bidra till kunskapsutveckling, fann vi det intressant att undersöka lärares uppfattningar om kränkande handlingar mellan elever i grundskolans tidigare år. Till detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel.

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan.

The aim of this study was to increase our understanding of how secondary schools handle the different forms of bullying in different arenas. The questions we were asking us was how schools work to prevent and treat against bullying based on plans of action, how the schools are responsible in the bullying issues and how the schools and welfare officers have taken account of sex linkage in bullying issues. Our study is based on the result from seven qualitative semi- structured interviews with secondary school welfare officers in Sweden.  The study results show that traditional form of bullying takes place through verbal assault, physical violence, ostracism and glances. Welfare officers coincide that there are gender differences in the approach of bullying.

Uppsatsen behandlar det intressanta och högaktuella problemet med kränkningar och trakasserier inom grundskolan och den skyldighet som skolans personal och huvudmannen har för att åtgärda dessa. I Sverige omfattas alla unga i grundskoleåldern av skolplikt. För att uppfylla sin skolplikt är därför alla barn i åldern sju till sexton år tvungna att spendera närmare en tredjedel av sin tid i skolan. Skolplikten är inte endast en skyldighet för unga att gå i skolan utan den kan även ses som en rättighet för eleverna att få lära sig det som krävs för att bli kompetenta och ansvarstagande vuxna. För många elever består skolan till största del av undervisning och kamratskap men för andra elever är Mobbning och trakasserier ett stort problem.

Syfte: Utifrån litteraturen sammanställa vetenskapliga studier för att beskriva barns upplevelser av att leva med övervikt/fetma. Vidare är syftet att beskriva allmänsjuksköterskans bemötande av barn med övervikt/fetma.Metod: Beskrivande litteraturstudie, baserad på 10 artiklar sökta i databaserna Cinahl, Pubmed (Medline) och genom manuell sökning.Huvudresultat: Övervikt/fetma hos barn är ett växande problem. Barnen lider ofta och känner sig annorlunda och utanför. De vill i många fall gå ner i vikt för att slippa Mobbning. Följderna är att dessa barn ofta är deprimerade och har ångest.

Många är de forskare som har ägnat sig åt problem med kulturmöten. Det har skrivits ett antal avhandlingar i ämnet kulturmöten i skolan idag. Främst har då invandrarnas kultur och religion kartlagts. Vad den svenska skolan gör för att bemöta t.ex. en muslimsk eller hinduisk elev, med deras respektive önskningar och behov, på bästa sätt.

Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka vad som är karaktäristiskt för dessa kommuner samt att finna en bidragande förklaring till varför ungdomar i Ronneby och Ljungby har en högre alkoholkonsumtion än ungdomar i Oskarshamn. Undersökningen genomförs med olika frågor som rör elevers alkoholkonsumtion; Mobbning, skolkning, trygghet, hälsotillstånd, sjukfrånvaron, berusning, tillgänglighet, fritiden, ungdomssatsning och framtidstro, vilket sker utifrån Luppundersökningar av respektive kommun. Resultatet analyseras utifrån det kulturella och fenomenologiska perspektivet samt Baumans teorier om ett konsumtionssamhälle..

Titel: Nätkränkningar - Elevers erfarenheter och attityder Författare: André Karpelius Handledare: Gun Persson Sammanfattning: Bakgrund: Kränkningar på Internet blir allt vanligare i ungdomars vardag. Nästintill alla ungdomar idag äger en mobiltelefon och en dator och spenderar stor del av sin fritid men även skoltid på Internet. Kränkningar på Internet blev ett stort samtalsämne under 2013, då en stor skara ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att hitta den ansvariga bakom ett konto på Instagram som spridit kränkningar och förtal om ungdomar. Syfte: Syftet med min studie är att undersöka elevers erfarenheter av nätkränkningar samt deras attityder till kränkningar på nätet. Jag vill även se vad eleverna har för syn på skolans agerande och ansvar vid nätkränkningar. Metod: För att uppnå mitt syfte har jag genomfört en enkätundersökning på tre skolor med olika förutsättningar.