Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lärarnas syn på elevers förkunskaper om hälsa och kost. Frågeställninggarna jag har ärLärares syn på kost utifrån Lgy 11Hur undervisar lärare om kost i ämnet idrott och hälsa?Lärares syn på elevers kunskapsnivå inom hälsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus på intervju av lärare, så kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta är att genom en kvalitativ studie, får jag med lärarnas tankar och åsikter om kostlära som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog när jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hälsa idag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tidig vägledning bedrivs i skolan. Våra frågeställningar handlar om vilken metod som används för tidigare vägledning i grundskolan, samt vilka resurser och vilken samverkan som krävs. Kan tidigare vägledning förebygga kompromisser och begränsningar för elever i grundskolan. För vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod, där vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare från olika skolor. Forskningen har visat att barn mellan 9-13 år är redo att ta till sig abstrakta kunskaper.

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att påverka barns attityder, värderingar och agerande genom ett mobbningsförebyggande arbete. Undersökningen förankrades i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskolan och fritidshemmet(LpO94), Allmänna råd och kommentarer för fritidshem och Arbetsmiljölagen. Barngruppen vi arbetade i bestod av sju- och åttaåringar. Mätinstrumenten bestod av inledande och avslutande enkäter samt observationer. Under våra observationer såg vi positiva förändringar i barnens agerande, värderingar och attityder.

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas.

Syftet med detta arbete är att undersöka musikämnets status idag utifrån några lärares syn. Jag ville genom mitt arbete ta reda på hur musiklärare och ämneslärare upplever musikämnets status i skolan idag och hur musiklärarna behandlas. Undersökningen är baserad på semikvalitativa intervjuer där jag intervjuat fyra musiklärare, varav tre från grundskolan och en från gymnasiet, samt tre lärare i andra ämnen från grundskolan. Resultatet av intervjuerna visar att ämnets status är starkt varierande och svårt att ta på. Kollegornas syn på musikämnets status är också skiftande, dock finner jag att de är mer negativa.

I studien undersöks hur användbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. är för att elever i grundskolan ska få möjlighet att nå upp till de kunskapskrav som presenteras som mål i kursplanen, vilket stöd det ger lärarna att ge förutsättningar för detta samt vilket resultatet blir av användningen. Syftet är att validera användningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--? och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan.

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

Studien syftar till att få en insyn i hur två grundskolor i västra Sverige väljer att hantera ämnet musik. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer med en musiklärare och en rektor på vardera skola genomförts. Studien utgår från teorier som handlar om de kulturella förändringarna i skolan och hur skolan styrs politiskt. I resultatet visas lärarnas och rektorernas syn på hur musikämnet kan legitimeras; hur de tycker att ämnets status är på skolan och hur de organisatoriska och ekonomiska villkoren ser ut för ämnet. Musikämnet legitimeras bland annat utifrån dess betydande roll för hela skolans sammanhållning och att ämnet kan ha en terapeutisk funktion och stärka elevernas självkänsla.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan har för attityder till moderna språk. Studien har bedrivits i två städer i södra Sverige, varav den ena staden är dubbelt så stor som den andra. Skolan i den större staden har ett upptagningsområde som endast sträcker sig inom stadsbebyggelse, medan skolan i den mindre staden har ett större upptagningsområde delvis bestående av landsbygd. Arbetet är betydelsefullt eftersom allt fler elever tycks välja bort ett extra språk. Det är av stor vikt att försöka ta reda på om eleverna redan i åk 7 nåtts av budskapet att ?det lönar sig att läsa språk?, eftersom från och med höstterminen 2010 kommer extra meritpoäng att ges vid ansökan till högskolor.

Detta arbete görs inom lärarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad ämnesundersökning. I vårt fall vill vi få kunskap hur några pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskämnet för att elevers förmåga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning är ett försök att koppla några lärares arbetsmetoder i området tala till en särskild arbetsgång inom retoriken.  I fem intervjuer ställdes frågor till lärare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhållande till den muntliga redovisningen. Vi frågade även om vilka strategier de använder för att få elever att utveckla sin förmåga inom området tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrån de kategorier som retorikens partesmodell innehåller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgången i respondenternas arbetssätt.

I den här undersökningen kartläggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lärare mellan årskurs 3 upp till andra året på gymnasiet för att kunna jämföra talartidsfördelningen vid olika tillfällen. Mina resultat ställs också mot tidigare forskning för att se om det skett någon förändring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att använda mig av Conversation Analysis (CA).

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upptäcker, bemöter och arbetar medelever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien har gjorts på pedagoger i grundskolan åk. 1-9 i intervjuform enligt kvalitativ modell. Frågeställningarna som använts är knutna till strategier, pedagogperspektiv samt lärandeformer gällande elever med läs- och skrivsvårigheter..

En av de viktigaste uppgifterna för en pedagog är att förmå elever att respektera varandras olikheter och att motverka trakasserier och mobbning. Detta kan uppstå i olika former. Ett exempel är den icke verbala kommunikationen mellan eleverna, något som vi bör vara rustade för att förhindra. Denna studie undersöker vilken negativ icke verbal kommunikation som förekommer mellan elever i klassrummet och hur ofta detta sker, samt skillnader mellan en år 4 och en år 8. Detta har skett genom sex observationstillfällen och en enkätundersökning.