Neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar Àr idag lÀttare att diagnostisera och det Àr vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer kÀnt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att fÄ mer förstÄelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lÀrare, men Àven hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsÀttning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras förÀldrar och lÀrare. FrÄgorna har handlat om hur ungdomarna sett pÄ diagnosen, livet med den och Àven hur de klarat av skolgÄngen med sin funktionsnedsÀttning.

Syftet med studien Àr att undersöka om det nya personlighetsformulÀret Pers Q fungerar pÄ ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna Ärskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt sjÀlvuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien Àr ett led i utprövningen av Pers Q som mÀter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna bestÄr av 138 killar och 233 tjejer frÄn gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmÄga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), StresstÄlighet (,76) samt SjÀlvförtroende (,72).

Denna uppsats behandlar ungdomars upplevelse av pÄföljden ungdomstjÀnst. UngdomstjÀnsti dess nuvarande utformning trÀdde i kraft 1:a januari 2007 och riktar sig till frÀmst tillungdomar mellan 15 och 18 Är, om sÀrskilda skÀl föreligger kan ungdomar upp till 21 Ärdömas till ungdomstjÀnst. PÄföljden bestÄr av tvÄ delar, dels oavlönat arbete i 20 till 150timmar och dels en mindre del som benÀmns ? annan sÀrskilt anordnad verksamhet? vilkenbestÄr av samtal och/eller studiebesök.DÄ lagen Àr en ganska ny företeelse valde vi att undersöka sÄvÀl ungdomarnas upplevelse avstraffet, men Àven hur vÀl ungdomarnas upplevelse överensstÀmmer med lagens intentioner,samt hur upplevelserna stÀmmer in pÄ de tre straffrÀttsliga principerna om förutsebarhet,proportionalitet och konsekvens som Àr gÀllande i lagstiftningen.Vi har valt att ha sÄvÀl en kvantitativ som en kvalitativdel. Med en telefonenkÀt har vi riktatoss till ungdomar som genomfört sin ungdomstjÀnst i Göteborg.

Dagens ungdomar stÀlls inför mÄnga val som kommer att ha inverkan pÄ deras liv. Gymnasievalet Àr bara ett av alla dessa val, men ocksÄ ett bland de största. FrÄn skolors och myndigheters sida gör vi ingen skillnad pÄ de sökande. Det förutsÀtts att alla hanterar valet pÄ samma förnuftiga sÀtt. Psykologin visar dock att det finns stora skillnader pÄ individers sÀtt att hantera val beroende pÄ hur vÄr mognad ser ut. Syftet med mitt arbete var att försöka finna de faktorer som ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram.

övergripande syftet med denna C-uppsats har varit att ur ett pedagogiskt perspektiv och utifrÄn sjÀlvrapporterade data undersöka hur förÀldrars sysselsÀttningsgrad pÄverkar deras ungdomars studieresultat i gymnasieskolan. Data har samlats in med hjÀlp av enkÀter som riktats till gymnasieungdomar i Ärskurs tre och arbetet har utgÄtt ifrÄn en positivistisk ansats. GrundlÀggande för arbetet har varit ett antagande om att hög sysselsÀttningsgrad hos förÀldrar genererar socialt kapital som fungerar som stöd för ungdomars utveckling och lÀrande. Resultatet visade bland annat att ungdomar med hög sysselsÀttningsgrad i familjen uppgav högre genomsnittliga betyg Àn ungdomar frÄn familjer med lÄg sysselsÀttningsgrad. Denna studie styrker de forskningsresultat som tidigare gjorts pÄ omrÄdet och bidrar med ökad kunskap om hur förÀldrars sysselsÀttning kan pÄverka ungdomars studieresultat i gymnasieskolan..

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr ett vÀlkÀnt problem hos ungdomar. Studien jÀmför förÀldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig sjÀlva och sina förÀldrars reaktioner. Befintliga data frÄn ett forskningsprojekt anvÀnds dÀr undersökningsdeltagarna var ungdomar, frÄn skolÄr sju till första Äret pÄ gymnasiet. Resultaten visade att förÀldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt frÄn andra förÀldrar bÄde nÀr det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende dÀr ungdomarna med ADHD-problematiken hade svÄrigheter.

Bakgrund: FrÄgor rörande narkotika har i dagens samhÀlle blivit större och problemet vÀxer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pÄgÄr och kommunerna hoppas pÄ att fÄ se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos frÀmst ungdomar. SMD (SkÄnesamverkan mot droger) Àr en samverkansgrupp dÀr olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nÀtverk som finns för folkhÀlsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skÄnska kommuner skrivit pÄ en samverkansöverenskommelse med polisen.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och fÄ ökad förstÄelse för hur gymnasieelever upplever sex- och samlevnadsundervisningen i skolan. Med utgÄngspunkt frÄn aktuellt forskningslÀge dÀr ungdomar, sexualitet och undervisning ligger i fokus, har vi knutit an till teoretiker som Giddens och Foucault. Dessa tvÄ har utvecklat teorier om mÀnniskans sexualitet i dagens samhÀlle men knyter Àven an till ett historiskt perspektiv. Vilka vi har funnit anvÀndbara i vÄr kunskapsgrund för att problematisera och fördjupa vÄr syn pÄ sexualiteten..

I denna studie Àr avsikten att studera vilka faktorer leder till att konflikter uppstÄr mellan tvÄ ungdomsgrupper. Grupperna i denna studie bestÄr av utrikesfödda ungdomar och inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda förÀldrar, pÄ gymnasieskolan Liljevalchs internationella lÀroverk i SödertÀlje.För att nÄ en ökad kunskap om varför konflikter uppstÄr har vi anvÀnt oss av teoretiska utgÄngspunkter som ett verktyg. Dessa utgÄngspunkter Àr teorier om social identifikation, normer och kategorisering samt symbolisk interaktionism.DÀrmed har studien genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod, för att fÄ en bÀttre förstÄelse för varför konflikter uppstÄr mellan tvÄ specifika ungdomsgrupper. I undersökningen utfördes datainsamlingen utifrÄn ett snöbollsurval. Genom snöbollsurvalet kom vi i kontakt med Ätta ungdomar, dÀr hÀlften av dessa utgjorde informanter frÄn gruppen utrikesfödda ungdomar och de andra fyra frÄn gruppen inrikesfödda ungdomar med utrikesfödda förÀldrar.

Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, skildra och tolka högstadieungdomarnas uppfattningar om sig sjÀlva (sin identitet) och hur de ser pÄ varandra utifrÄn etnicitet, samt titta nÀrmare pÄ ungdomars umgÀnge i de mÄngkulturella sammanhang som fritidsgÄrden MixgÄrden utgör. De frÄgestÀllningar som vi haft och som fÄtt genomsyra hela uppsatsen Àr: PÄ vilket sÀtt pÄverkar etnicitet ungdomars val av umgÀnge, i ett mÄngkulturellt omrÄde som Hammarkullen? Hur upplever ungdomar i en mÄngkulturell omgivning, sÄsom Hammarkullen, sin identitet? Hur arbetar MixgÄrden för att ungdomar skall lÀra kÀnna och kÀnna gemenskap med ungdomar som har annan etnisk bakgrund Àn de sjÀlva? Metoden som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativ. Vi har genomfört tvÄ fokusgrupper med fyra ungdomar i vardera, en intervju dÀr tvÄ ungdomar deltog och slutligen tre enskilda intervjuer. Vi har anvÀnt oss av den sÄ kallade abduktiva metoden som innebÀr att vi har varvat teori med empiri och utgÄtt bÄde ifrÄn teorier och varit öppna för att empirin kan leda till nya förklaringar.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Uppsatsen bestÄr av en jÀmförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. Àrkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig pÄmind i deras liv sÄvÀl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nÄ uppsatsens syfte har jag anvÀnt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sÀtt att resonera kring Gud.

Syftet med min undersökning Àr att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebÀr en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lÀrande hos ungdomar frÄn vuxna, av det slag som förekom under ?den andra dagen? pÄ den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med lÄga skolbetyg pÄ gymnasieskolan.Min utgÄngspunkt Àr att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter pÄ sin fritid fÄr upplevelser, fÀrdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.Resultatet bekrÀftar min utgÄngspunkt. Framför allt fÄr de uppleva glÀdje och gemenskap som de ocksÄ upplever i skolan medan de som inte har nÄgon sÀrskild organiserad aktivitet upplever skolan som ?seg? och nÄgot som de mÄste ?gÄ av?..