Denna studie syftar till att undersöka ungdomars upplevelser av marginalisering i några marginaliserade områden i Sverige samt dessa ungdomars möjligheter att motverka social exkludering och marginalisering. Följande frågeställningar har väglett arbetet: Hur upplever ungdomar boende i marginaliserade områden social exkludering, marginaliseringen och diskrimineringen i samhället? Vilka hinder upplever ungdomar för att lämna marginaliseringen och marginaliserade områden?Vilka möjligheter tror sig ungdomarna ha för att motverka marginaliseringen och lämna marginaliserade områden? Uppsatsens vetenskapsteoretiska hemvist är hermeneutiken, dvs. den tolkande traditionen inom samhällsvetenskaperna och använder sig av teoretiska perspektiv som marginalisering och vardagsrasism. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 7 ungdomar i åldrarna 18- 29 år boende i marginaliserade områden.

BAKGRUND: Övervikt är ett folkhälsoproblem som påverkar människors hälsa och ger även en ökad risk för kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes. Andelen överviktiga ungdomar har ökat de senaste 20 åren och övervikt i unga år är ofta ett ihållande problem som fortgår upp i vuxen ålder. Därför behöver föräldrarna involveras i barnets vård eftersom de ska tillgodose grundläggande behov. SYFTE: Syftet är att beskriva begreppet motivera för att se hur sjuksköterskan kan främja hälsa och motivera barn och ungdomar med övervikt till livsstilsförändringar. METOD: En begreppsanalys där datamaterial inhämtats från ordböcker, vetenskapliga artiklar och fack- och läroböcker.

Ungdomar och droger är ett ständigt aktuellt ämne. Droger skapar stora problem för samhället samt leder till ett mänskligt lidande. För att nå resultat i arbetet kring detta problem krävs samverkan mellan polis och socialtjänst. Syftet med detta arbete är att undersöka hur samverkan bedrivs och vad det finns för möjligheter till förbättringar. Vi har studerat relevant lagstiftning, teorier kring ungdomar och droger samt teorier som behandlar samverkan.

Konceptet med ubiquitous-miljöer går ut på att information ska vara tillgängligt när som helst, var som helst. Den här uppsatsen behandlade annonser i denna miljö och hade perspektivet utifrån konsumenten. Målet med uppsatsen var att ta reda på hur konsumenter upplever annonsering i dessa miljöer och hur de förhåller sig till integritetsfrågor samt vilka faktorer som är viktiga för att de ska uppskatta en annons. För att ta reda på detta användes ett ramverk om annonsering i ubiquitous-miljöer baserat på en artikel av Ranganathan och Campbell (2002). För att samla in data användes en onlineenkät som publicerades på Hallandspostens webbsida.

Den tekniska utvecklingen bland mobiltelefoner går ständigt framåt, och med den en förväntan från användarna av högre användarvänlighet hos dem. Standardinmatning har gått från fysiska knappar till pekskärmar, och på senare tid har även röststyrning vunnit mark.Denna rapport behandlar just taligenkänning i mobilapplikationer och undersöker vilka alternativ man har som utvecklare om man vill implementera röststyrning i sina applikationer. Rapporten går igenom vilka fördelar och ?ackdelar det finns med röststyrning, samt vilka begränsningar och problem som uppkommer.Undersökningen genomfördes av två KTH-studenter på uppdrag av Nordens största sökföretag, Eniro. Efter en förundersökning över vilka alternativ som fanns konstaterades det att PocketSphinx, ett taligenkänningssystem som bygger på öppen källkod, lämpade sig bäst för röstnavigering medan Googles tal-till-text-motor var att föredra för röstsökning.En Android-applikation utvecklades där användaren med rösten både navigerar i applikationen, samt genomför sökningar efter företag och telefonnummer..

Bakgrund: Sveriges folkhälsopolitik utgår idag från elva folkhälsomålområden. I målen finns bland annat fysisk aktivitet, goda matvanor och barns trygga uppväxtvillkor. Övervikt och fetma är ett utbrett och ökande folkhälsoproblem i Sverige, vilket kan leda till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Bland barn och ungdomar har prevalensen för övervikt och fetma fördubblats de senaste två decennierna. Orsaken till övervikt och fetma är främst en obalans i energiintag och förbrukning, men även andra levnadsvanor kan ha en betydelse.

Det civila samhället har inte förstått vilka förändringar som Försvarsmakten (FM) gått igenom. Urrekryteringssynpunkt är det inte acceptabelt. Sveriges säkerhetspolitiska inriktning har förändratsoch det är Försvarsmaktens ansvar att kommunicera denna förändring till samhället. Om inte FMlyckas med sin kommunikation, och då speciellt till de ungdomar FM behöver rekrytera, kan FMpå sikt få stora problem med bemanning av de internationella insatsförbanden. Redan vidmönstringen måste det finnas tillräckligt hög kvalitet och stort urval av ungdomar som villtjänstgöra utomlands.

Denna rapport handlar om införandet av en mobil katalogtjänst för ett svenskthögskolebibliotek, nämligen Bibliotek och lärande resurser (BLR) vid Högskolan i Borås.Syftet med denna rapport är att utreda hur införande av mobila katalogtjänster på etthögskolebibliotek kan ske, genom att studera vilka tjänster som är mest lämpliga att?mobilisera? för att ge en förbättring av bibliotekstjänster gentemot användarna. Dettaoperationaliseras genom tre forskningsfrågor:· Vilka tjänster levererar BLR:s nuvarande OPAC, särskilt avseendeinformationssökning?· Vilka av tjänster i BLR:s nuvarande OPAC är lämpliga att anpassa tillmobiltelefoner?· Hur kan de nuvarande tjänsterna anpassas till mobiltelefoner?Rapporten består i stort sett av tre delar som motsvarar forskningsfrågorna, den förstasom är en inventering av tjänsterna som BLR:s nuvarande OPAC levererar, den andrasom handlar om dagens mobiltelefoner särskilt avseende Internetanvändning och mobilawebbutveckling för att se vilka aktiviteter en mobiltelefon är lämplig att utföra, och densista delen som presenterar ett förslag för mobilanpassning, en prototyp av BLR:smobilkatalogtjänst.Resultatet av inventeringen visar att OPAC:en erbjuder olika sökmöjligheter, både förenkel sökning med korrekta bibliografiska uppgifter och för kognitivinformationssökning där användaren måste identifiera sitt informationsbehov och hittarätt sökord som beskriver informationsbehovet, och andra verktyg för att underlättasökning, särskilt den senaste sorten och hanteringen av användarens bibliotekskonto medmöjligheter att aktivt arbeta med dem.Mobiltelefonens egenskaper sammanfattas kort som liten skärm, omständlig inmatning,jämförelsevis långsam och kostsam datatrafik, mobilitet och push. Pga.

SAMMANFATTNING:Människor tvingas fly ifrån sina hemländer på grund av våld för att söka säkerhet någon annanstans. Att människor lämnar ett land eller tvingas fly har skett under alla tider. Människor flyr från förföljelse, fattigdom, svält eller krig. Uppskattningsvis finns 19,2 miljoner människor på flykt runt om i världen och nära hälften av dessa är barn. Av de barn som befinner sig på flykt är de ensamkommande ungdomarna en viktig grupp att urskilja.

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar är eller känner sig övervakade och kontrollerade. På grund av särskilda regler och normer begränsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka är då dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen är ungdomar som är placerade på institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i särskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instängd institutionell sfär påverkar dessa ungdomar och deras liv på olika sätt.

Föreliggande studie är en kvantitativ måluppfyllelseutvärdering av behandlingsinsatsen företagspraktik i Sollentuna kommun. Insatsen bedrivs i socialtjänstens regi och bygger på praktik och behandling. Målgruppen är ungdomar i åldrarna 16-24 år som är sysslolösa och socialt utsatta. Målet med insatsen är att ungdomarna ska gå vidare till arbete eller utbildning efter avslutad praktik. Syftet med studien var att utvärdera om målet uppfylls, vilken betydelse insatsen haft och om det finns något i insatsen som skulle kunna förändras för att fler ungdomar ska uppfylla målet.

Sammanfattning Bakgrund. Stamning är en talstörning som vanligtvis karaktäriseras av repetitioner, förlängningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, såsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning råder det brist på studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det är betydelsefullt att genomföra en studie i området.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS.

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar.

Syftet med uppsatsen är att se hur döden behandlas i barn- och ungdomsböcker i förhållande till psykologisk sekundärlitteratur. Hur är primärlitteraturen kopplad till verkligheten? Vilka viktiga motiv tas upp i behandlingen av döden?.

Studien syftar till att belysa skolkuratorers tolkning och förståelse för ungdomars psykiska ohälsa samt hur de bemöter dessa ungdomar för att arbeta hälsofrämjande i pedagogiska möten i skolan. Vidare var syftet att enligt skolkuratorernas tolkning belysa vilken påverkan ungdomars mående kan ha på deras lärande, om det enligt kuratorerna finns några könsskillnader i ungdomars mående samt hur det kan förhålla sig till KASAM (känsla av sammanhang). Studiens fokus ligger på kuratorers tolkning av området och därför genomsyrar det hermeneutiska perspektivet hela studien. Den teoretiska problematiseringen som använts är Aaron Antonovskys teori KASAM. Undersökningen är baserad på fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet eller gymnasiet.