Sökresultat:
302 Uppsatser om Mjuka - Sida 14 av 21
Manligt och kvinnligt på agendan : En kvantitativ innehållsanalys av medverkande och ämnen i SVT:s Agenda
En person som blir utsatt för ett frihetsberövande på grund av misstanke om brott är berättigad till ersättning från staten om hen sedermera inte blir dömd. Enligt frihetsberövandelagen kan sådan ersättning omfatta kostnader för utgifter, förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksamhet och lidande. Syftet med uppsatsen är att beskriva och utreda hur lidandet ersätts av JK och staten samt vilka faktorer som kan påverka lidandet för den felaktigt frihetsberövade personen. För att klargöra vad som faktiskt anses påverka lidande har förarbetena till lagen samt ett flertal olika JK-avgöranden och domstolsavgöranden studerats. Ersättning för en persons lidande utgår med ett normalbelopp enligt en intern mall hos JK, som baseras på en förutbestämd summa pengar per månad.
Hanteringsträning - tidsåtgång och trygghetskänsla för patienter vid isättning och urtagning av mjuka kontaktlinser
ABSTRAKTVid kataraktkirurgi är det viktigt att med stor noggrannhet kunna beräkna ögats postoperativa refraktion. För detta finns det flera olika biometriformler, varav SRK/T, Haigis och Hoffer Q har ingått i denna studie.Syfte: Att jämföra hur de tre formlerna presterar i genomsnitt när man jämför den beräknade postoperativa refraktionen med det verkliga utfallet, samt att se om det finns någon skillnad i utfallet i relation till ögats axiallängd.Metod: Data från 81 ögon erhölls från ögonkliniken i Kalmar. Alla var uppmätta med IOLMaster och hade genomgått fakoemulsifikation. Den vikbara intraokulära lins som användes var Alcons Acrysof SN60WF. Data från biometrin sattes in i var och en av de tre formlerna och beräknad postoperativ refraktion jämfördes sedan med verklig.
Kvinnlig ledarskapsidentitet ? en diskusanalys
Den allmänna bilden av kvinnligt ledarskap verkar vara att den utgörs av en uppsättning Mjuka egenskaper och att den skiljer sig kraftigt från bilden av manligt ledarskap. För att beskriva kvinnligt ledarskap, eller vad som är kvinnligt överhuvudtaget, ställs det ofta i relation till manligt. Syftet med den här studien är att undersöka hur en kvinnlig ledarskapsidentitet kan se ut, utan att jämföra den med en manlig bild. Empirin utgörs av intervjuer med fyra högt uppsatta kvinnliga ledare som publicerats i de tre största svenska dagstidningarna och i tre stora affärstidningar. Intervjuerna gjordes i samband med att kvinnorna utnämnts till årets mäktigaste affärskvinna.
Kan mjuka golv i grisningsboxar minska skador på klövar och ben hos smågrisar?
The incidence of damage to the claws and legs in piglets caused by the floor in farrowing pens is a widely known problem and very common in today's pig herds. Although the association between floor and damage has been known for over 35 years, no suitable solution has been found to reduce the negative impact. The purpose of this study was to make a literature study to document the experiences of the use of different types of flooring in farrowing pens and also, in an own study, examine if soft floor in farrowing crates could lead to reduced damage to the claws and legs in piglets compared to concrete floor. The study was conducted in two herds, A and B. In each herd, farrowing pens with concrete floor and concrete floor with polyurethane coating were compared.
Generationsskifte i lantbruksföretag : en fallstudie om tre ägares tankar inför ett generationsskifte
Sveriges lantbrukare blir äldre och äldre. År 2010 är var fjärde lantbrukare 65 år eller äldre vilket innebär att många gårdar står inför ett stundande generationsskifte. Ett lantbruksföretag omfattar ofta mycket kapital och företaget påverkar bland annat familjen, grannar och finansiärer. Därför innebär ofta ett generationsskifte många viljor och önskemål från intressenterna i och runt företaget. Eftersom ägaren tar det slutgiltiga beslutet angående hur generationsskiftet ska genomföras fokuseras denna studie på den äldre generationens tankar och beslut kring ett generationsskifte.
50/50: Demokrati som räkneexempel
Massmedia är idag torget där det offentliga samtalet förs och som sådant är det mansdominerat. Som maktfaktor i detta offentliga rum bär media på ett ansvar. Hos det regionala nyhetsprogrammet Västerbottensnytt finns en modell som syftar till att skapa jämvikt mellan kvinnor och män i sina nyhetssändningar. Jag har studerat hur den redaktionella personalen på Västerbottensnytt arbetar med och utifrån denna modell.Den teoretiska grunden för uppsatsen vilar på fyra pelare där den första beskriver feminismen som medie- och kommunikationsvetenskaplig teori. Nummer två behandlar feminismen i Sverige ur historiskt och politiskt perspektiv och den tredje delen ser på jämställdhet i media.
MÄTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA - JÄMFÖRELSE AV NORMALVÄRDEN MELLAN NY OCH BEFINTLIG UTRUSTNING
1
MÄTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA
JÄMFÖRELSE AV NORMALVÄRDEN MELLAN NY OCH BEFINTLIG UTRUSTNING
ELIN KELLERSSON
Kellersson E, Jämförelse av andningsmuskelstyrke mätning på ny utrustning. Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 poäng. Malmö högskola:
Hälsa och Samhälle, enheten för biomedicinsk Laboratorievetenskap, 2012.
Svaghet i andningsmuskulatur är vanligt hos neuromuskulärt sjuka, lungsjuka och hos vissa patienter som behandlas med steroider. Vid neuromuskulära sjukdomar utgör en progressiv försvagning av andningsmusklerna (främst diafragman) det allvarligaste hotet mot överlevnad. Andningsmuskelstyrkan kan mätas med hjälp av en spirometer, där det maximala inspiratoriska trycket (PI max) och det maximala exspiratoriska trycket (PE max) mäts med hjälp av tryckreceptorer vid en pnemotachograf.
Utveckling av köpcentrum : En studie av faktorer som ligger till grund för utveckling av köpcentrum i Stockholmsregionen
Detaljhandeln har under de senaste tio åren ökat och konsumenten idag konsumerar allt mer. Detta har bidragit till att köpcentrumen har blivit en allt viktigare del i detaljhandelsmarknaden och konsumentens vardag. Köpsamhället har förändrats och konsumenten kräver idag mycket mer av sin shopping upplevelse. Hårda och Mjuka faktorer har blivit viktigare att beakta vid utvecklingen av köpcentrum. De utländska aktörernas allt mera växande intresse har påverkat förvaltningen och utvecklingen av köpcentrum på den svenska marknaden och i kombination med den krävande konsumenten så måste köpcentrumen idag förändras allt oftare.
Förtroendefullt projektledarskap - En kvalitativ studie om förtroendets betydelse i temporära organisationer
Forskning inom temporära organisationer har tidigare fokuserat på förtroende från projektledarens perspektiv, därmed fann vi det intressant att undersöka vikten av förtroende utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien har varit att, med utgångspunkt från medarbetare i temporära organisationer, undersöka om projektledare behöver besitta vissa specifika egenskaper för att skapa förtroende. Vidare att undersöka om dessa egenskaper har en lika stor påverkan av skapandet av förtroende eller om det enbart är vissa egenskaper som anses vara grundläggande.Med en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört elva semi-strukturerade intervjuer där insamlad data sedan har transkriberats, analyserats och diskuterats och jämförts med studiens teoretiska utgångspunkter. Vi kunde därefter urskilja vissa specifika egenskaper som en projektledare bör besitta vid skapandet av förtroende. Av insamlad empiri fann vi olika benämningar för egenskaper hos en projektledare som kunde kategoriseras.
Just-In-Time : mänskliga och organisatoriska faktorer
Produktionsstyrningen på företagen runt om i världen är i ständig förändring. Ett begrepp som ofta används för japanska logistiska idéer är Just-In-Time (JIT). Vad som egentligen innefattas i JIT beror på vilken författare man läser. För det mesta belyses de produktionstekniska delarna av JIT.En del av Just-In-Time som mer sällan tas upp i litteraturen är faktorer som ibland anses som grundläggande för att JIT ska fungera framgångsrikt på företagen. Många av dessa faktorer är något Mjukare aspekter av Just-In-Time.
Den fiktiva läraren en kvalitativ studie om gestaltningen av lärare i svensk barn- och ungdomsfilm
I detta examensarbete har jag undersökt gestaltningen av lärare i samtida svensk barn- och ungdomsfilm. Lärarkaraktärerna i fyra utvalda svenska filmer har analyserats utifrån i synnerhet ett genus- och didaktiskt perspektiv. Syftet är att få fördjupad förståelse för hur karaktären lärare, hur lärarrollen och hur undervisningssituationen framställs i dessa fyra filmer. De frågeställningar jag utgått från är: Hur karaktäriseras lärarna och hur framställs lärarrollen i de utvalda filmerna? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarkaraktärerna och lärarrollen i de utvalda filmerna? samt På vilket sätt uttrycks lärarkaraktärernas undervisningssituationer och vilka likheter och skillnader framträder gällande dessa i de utvalda filmerna? De mänskliga erfarenheterna har en avgörande betydelse vid utövandet av ett yrke, likt läraryrket.1 På så sätt menar jag att detta examenarbetets yrkesrelevans kan förklaras.
Nyförlösta kvinnors upplevelser av perineal smärta samt eftervärkar: En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: Smärtor i underlivet och livmodern är vanligt förekommande bland nyförlösta kvinnor. Orsaker till smärtan kan vara bristningar och/eller klipp i perineum och vaginas Mjuka vävnader samt smärta relaterat till eftervärkar. Perineal skada kan hindra kvinnan från att mobiliseras och kan orsaka henne smärta i sittande ställning. Studier visar att ca 90 procent av nyförlösta kvinnor upplever perineal smärta första dygnet postpartum och 96 procent av kvinnorna upplever smärta till följd av kontraktioner i livmodern, s.k. eftervärkar.
Företagens minskade intresse för humankapitalsredovisning
Företagens personal är idag en stor resurs, i många företag en av de största, men kan trots detta inte tas upp som en tillgång enligt dagens redovisningsstandards. Det finns idag många olika normgivande organ men det är FASB (Financial Accounting Standards Board) som har sammanställt de tre kriterier som en resurs måste uppfylla för att tillgodoräknas som en tillgång i företagens redovisningar. De tre kriterierna är: att resursen skall förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden, den skall kontrolleras av företaget samt att den skall ha uppkommit som en följd av en inträffad händelse. Ett av problemen med humankapitalsredovisning idag ligger i att företagen inte anses kontrollera personalen på ett sådant sätt som FASB kräver. Detta kriterium brister i och med att personalen kan gå hem när arbetsdagen är slut eller säga upp sig när det så vill.Företagen kan idag synliggöra sitt humana kapital genom en tilläggsnot eller som ett supplement till de traditionella årsredovisningarna.
Utveckling av bärhjälpmedel för tunga livsmedelspåsar
Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vårterminen 2011 vid Mälardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar. Den fråga som utreds är:Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar, samt som konsumenten vill använda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspåsar, är att de får ont i fingrarna.
Prioritering av kapitalrationaliseringsprojekt
Med bakgrund av de senaste årens turbulens på världens kapitalmarknader, ökad globalisering med tillhörande konkurrens av kapital, tillsammans med i Sverige allt mer ?slimmade? företagsorganisationer bör det finnas en drivkraft för att frigöra kapital från verksamheten för att kunna användas till andra ändamål, såsom nya investeringar. Kapital finns bundet i olika tillgångar och skulder i ett företag, men hur väljer ett företag område för att uppnå mest effekt av kapitalrationaliseringen? Befintlig teori tar upp hur kapitalrationalisering kan uppnås i respektive tillgång eller skuld med olika metoder och att bedriva kapitalrationaliseringsprojekt kräver tid och engagemang.Syftet med denna uppsats är att skapa en modell som gör det möjligt att jämföra olika delar av ett företags kapitalbindning och potentialen i effektivare användning av densamma och på så sätt skapa en prioriteringsordning som kan användas som beslutsunderlag för företag. Samt att applicera denna modell på ett företag och därmed se vilka frågeställningar som användandet av modellen kan stöta på.För att kunna bygga ovanstående modell görs en genomgång av befintliga teorier kring frågeställningar om kapital, kapitalbindning samt uppföljning och styrning av kapital.