Sökresultat:
608 Uppsatser om Mjuka värden - Sida 18 av 41
Om inte om vore : En jÀmförande studie av tre ungdomsromaner av Marika Stiernstedt, Inger Brattström och Katarina von Bredow
Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.
HjÀrntvÀttade kvinnor och kohandlande mÀn? : En fallstudie av kvinnors uppfattningar om sina möjligheter inom kommunalpolitiken i Kalmar kommun
Studien undersöker hur den kvinnliga politiska representationen ser ut i Kalmars kommunalpolitik. HuvudfrÄgan riktas mot hur kvinnor delas mellan traditionella kvinnliga och manliga politiska intressen och om det finns nÄgon skillnad i hur kvinnor frÄn olika partier ser pÄ eventuella hinder inom kommunalpolitiken. Den kvantitativa delen av studien visar att en övervÀgande stor del av kvinnorna hittas i ?mjuka? omrÄden av vÄrdande karaktÀr dÀr mÀnnen ÀndÄ dominerar vilket de Àven gör i kommunalpolitiken som helhet. Den kvalitativa delen bygger pÄ samtalsintervjuer med kvinnliga politiker i Kalmars kommunalpolitik.
MÄngkultur i skolan, nÄgot nytt? : En kvalitativ dokumentanalys av den svenska nioÄriga grundskolans lÀroplaner.
Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.
Produktutveckling av ostpress
AASS (Applied Autonomous Sensor Systems, Centrum för TillÀmpade Autonoma Sensorsystem) arbetar med forskning inom autonoma system. Deras stora anvÀndningsomrÄden Àr utveckling av automatiska system till fordonsindustrin samt system till ÀldrevÄrden.AASS, har ett önskemÄl om en enklare modell av en CNC frÀs för enklare frÀsning till bland annat prototyptillverkning. Fokus ska ligga pÄ kostnaden dÄ precisionen inte Àr av största intresse.Uppdraget innebÀr att ta fram en konstruktion av en cnc- router med tre axlar med ett arbetsrum pÄ 600x450x150mm. Maskinen ska kunna skÀra i mjuka material som trÀ, plaster men Àven mjukare aluminium.Resultatet Àr en tre axlig cnc- router som drivs av tre stycken stepmotorer som Àr kopplade till respektive kulskruv. Cnc routern har ett arbetsrum pÄ cirka 600x450x150mm.
KomplementÀra behandlingsmetoder mot illamÄende
Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.
Att forma en sjuksköterska. En diskursanalys av Sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur omvÄrdnad som huvudomrÄde presenteras i Sjuksköterskeprogrammet vid Göteborgs universitet för att fördjupa kunskapen kring diskrepansen som finns mellan den allmÀnna bilden av sjuksköterskan och sjuksköterskans egentliga roll. För att uppnÄ detta utfördes en diskursanalys pÄ Sjuksköterskeutbildningen 2012 vilket innebar en analys av en utbildningsplan, fjorton kursplaner och fjorton studiehandledningar. Genom att analysera texterna identifierades hur strukturer och sÀtt att uttrycka sig prÀglar innehÄllet. Vi har ocksÄ tittat pÄ hur texten ger möjlighet till studenterna att fÄ förstÄelse för Àmnet, samt hur texten bidrar till att antingen öka eller minska diskrepansen mellan stödÀmnena och omvÄrdnaden som huvudÀmne. I analysen framkommer att styrdokumentens innehÄll och formulering kan göra det svÄrt för studenterna att ta till sig och ge vÀrde till omvÄrdnadens betydelse för sjuksköterskans profession.
Lek&LĂ€r
Hur kan en förskola aktualisera barns nyfikenhet och kunskapstörst? DÀr byggnaden Àven underlÀttar för pedagogerna i deras arbete. DÀr pedagogerna fÄr utrymme till att planering och ÄterhÀmtning medan de har god uppsyn över barnen. Form, geometri, material och fÀrg tydliggör, orienterar och uppmuntrar barnen till sjÀlvagerande lek. En plats dÀr barnen fÄr ta ut sin motorik, tillÄts fÄ utlopp för sin fantasi och möta varandra. Förskolan och arkitektoniska kvaliteérFörskolan skapar en omhÀndertagande och skyddande miljö, dÀr byggnadens form flörtar med platsens morfologi. En sammansÀttning av olika geometrier i byggnadens form visar barnen att arkitektur kan te sig pÄ olika sÀtt.Centralt placerad vÀxtlighet i husets hjÀrta ger barnen en förstÄelse för naturens betydelse och kraft. En stor glaskupol ovan slÀpper in ljus och skapar en kontakt med miljön utanför.Geometrier, fÀrgkodning och informativ grafik hjÀlper barnen att orientera sig i den fria leken.Nyckelord och meningarMjuka former som omfamnarLustfyllda verktyg i fÀrg och materialPedagogiska inslag i barnets vardagTillgÀnglig och tillÄtande lekNÀrhet till naturenKorta avstÄndHuset som pedagog.
LÀroverkslÀraren lÀmnar lÀroverket : Identifikation i förÀndring 1963-1972
En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.
Ledarskap pÄ distans
I den globala vÀrlden blir det allt vanligare att det operativa ansvaret för chef eller ledare fördelas pÄ en större geografisk bas. Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn ett fall undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ ett ledarskap pÄ distans. Undersökningsdesignen utgÄr frÄn en studie av en enskild enhet i en ideell organisation. Svaren har sökts genom en kvalitativ forskningsstrategi i form av semistrukturerade intervjuer. Samtidigt har ett försök till korsvalidering gjorts genom att koppla resultatet till en liknande situation i en kommersiell organisation.Urvalet Àr ÀndamÄlsinriktat och genomfört som ett bekvÀmlighetsurval.
Vad ligger till grund fo?r den psykiatriska bedo?mningen inom den prehospitala va?rden? : Ambulanssjuksko?terskans perspektiv
Bakgrund:Â Ambulanssjuksko?terskans roll inneba?r bland annat att bedo?ma en patients tillsta?nd. I bakgrunden presenteras bedo?mningsprocessen ur ett psykiatriskt, prehospitalt och kombinationen prehospitalt/psykiatriskt perspektiv.Syfte:Â Syftet a?r att belysa pa? vilka grunder ambulanssjuksko?terskor go?r sina bedo?mningar i mo?tet med personer som kan antas lida av akut psykisk oha?lsa.Metod:Â Studien grundar sig pa? en kvalitativ forskningsansats. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hja?lp av kvalitativa inneha?llsanalys som Granheim och Lundman beskriver den.Resultat:Â Utgo?rs av tre huvudkategorier; Patienten i fokus fo?r bedo?mningen, Omgivningens roll samt Va?rdarens tillva?gaga?ngssa?ttDiskussion:Â Resultatet har diskuterats utifra?n andra studerade arbetssa?tt och tankeprocesser bakom en bedo?mning.
Han tror pÄ sig sjÀlv, medan hon inte vÄgar : En kvalitativ studie av mÀnnen och kvinnorna i texterna ? hur jÀmstÀlld Àr SvD?
Han tror pÄ sig sjÀlv, medan hon inte vÄgar Àr en kvalitativ studie av hur mÀnnen och kvinnorna skildras i Svenska Dagbladets nÀringslivstexter. Hur media bidrar till att föra vidare de genusmönster som redan existerar av mÀn och kvinnor, alltsÄ att mÀnnen Àr handlingskraftiga och starka och kvinnorna tillbakadragna och mjuka.Författaren har analyserat 20 texter ur Svenska Dagbladet NÀringsliv med hjÀlp av en kvalitativ textanalys med diskursteoretisk inriktning. Syftet var att undersöka hur SvD skildrar maktens mÀn och kvinnor. De teorier författaren har utgÄtt ifrÄn Àr bland andra Yvonne Hirdmans teorier om genus och Anita Göranssons definitioner av makt.Studien visar att Svenska Dagbladet följer de genusmönster som redan existerar. Kvinnan Àr alltsÄ i texterna i SvD NÀringsliv osÀkrare Àn mannen och mannen Àr handlingskraftigare och positivare Àn kvinnan.
Kvinnors upplevelse av rÀdsla för Äterfall vid bröstcancer : en litteraturstudie
Bakgrund: Bro?stcancer a?r den vanligast fo?rekommande tumo?rsjukdomen hos kvinnor och a?rligen drabbas 8000 personer i Sverige. Risken fo?r a?terfall a?r sto?rst de fem fo?rsta a?ren, denna risk fo?r a?terfall kan va?cka en ra?dsla. Syfte: Att beskriva bro?stcancerdrabbade kvinnors upplevelse av ra?dsla fo?r a?terfall.
Hur smink pÄverkar ögat och kontaktlinsen - en pilotstudie
Syfte: Syftet med den hÀr studien var att undersöka smink pÄverkar kontaktlinsen och ögast frÀmre segment vid bÀrande av mjuka korttidsslinser.Metod: De medverkande fick anvÀnda smink en vecka och vara utan smink en vecka. Efter varje testperiod noterades eventuella belÀggningar och skador pÄ linserna och vanliga ögonkomplikationer graderades. Inför varje testperiod fick deltagarna vara utan linser frÄn och med kvÀllen innan och de fick ett nytt par linser och ett nytt linsetui.Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan testperioderna gÀllande ögonkomplikationerna, förutom vid palpebral konjunktival ojÀmnhet som visade sig ha ett högre medelvÀrde efter sminkperioden jÀmfört med den sminkfria perioden. En lins hade skador efter den osminkade perioden och en lins hade skador efter sminkperioden. BelÀggningar Äterfanns i större utstrÀckning efter smink-veckan, men skillnaden var inte statistisk signifikant.  Slutsats:Studien visar pÄ att smink inte pÄverkar kontaktlinsen eller ögat, förutom palpebrala konjunktiva, negativt efter en vecka sminkanvÀndning..
Kreditgivningsprocessen för smÄföretagare : En studie över hur emotionella vÀrden pÄverkar beslutsfattande
Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar Àr nÄgra av de psykologiska förhÄllanden som pÄverkar beslutsfattanden. SmÄföretagare upplever en hÄrd kreditmarknad med krav pÄ höga sÀkerheter och bankerna Àr medvetna om att de stramat Ät kreditgivningen pÄ grund av konjunkturlÀget. Handelsbanken och SEB Àr tvÄ storbanker som funnits lÀnge pÄ marknaden och bÄda har fÄtt utmÀrkelser för att vara framstÄende banker för smÄföretagare.Syfte: Att studera lÄnesituationen för smÄföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hÄrda vÀrden vid en kreditgivningsprocess.Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frÄgor stÀllts i kvalitativa intervjuer med tvÄ storbanker och tre smÄföretagare i olika branscher i Stockholm stad.Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen.Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krÀvs en kombination av hÄrda och mjuka vÀrden för att kunna fatta beslut pÄ ett rÀttfÀrdigt sÀtt. Det faststÀlls att psykologiska faktorer sÄsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lÄnehandlÀggare och smÄföretagare..
Apoteket AB:s ethos 2002 och 2011 : En komparativ studie av sex texter
2009 genomgick den svenska apoteksmarknaden en stor förÀndring. Marknaden Àndrades frÄn statligt monopol till konkurrerande marknad. Den hÀr uppsatsen undersöker hur det statligt Àgda Apoteket AB förÀndrade sitt ethos nÀr de tvingades att anpassa sig till de nya förutsÀttningar som omregleringen innebar.Denna uppsats undersöker hur ethos uttrycks i sex olika texter, tre frÄn 2002, innan omregleringen, och tre frÄn 2011. Analyserna görs i par, dÄ analysmetoden Àr delvis jÀmförande. Jag kommer att titta pÄ teman, röster, ordklasser och dygder.