Syftet med uppsatsen är att jämföra tre vårdcentraler i Stockholms läns landsting med avseende på hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning.Uppsatsen är utförd genom en flerfallsstudie och är baserad på både primär- och sekundärdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef på respektive vårdcentral. Våra sekundärdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta källor. För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar samt för att kunna bearbeta våra empiriska data har vi valt några teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vår empiri som ligger till grund för vår analys.I analysen får utvalda teorier och sekundärdata möta empirisk data i form av intervjuer.

I det här arbetet kommer ett tillvägagångssätt för framtagning av nyckeltal inom underhålls-verksamhet att presenteras. Uppdraget har tilldelats av SSAB Tunnplåt i Luleå, en av Nordens största ståltillverkare. Nyckeltal inom underhåll är ett eftersatt ämne inom både litteratur och bland företag vilket föranledde SSAB ett behov att kartlägga sin underhållsverksamhet för att kunna ta fram nyckeltal anpassade för den egna verksamheten. Anledningen till att använda nyckeltal grundar sig i ett behov av att mäta prestanda. Att mäta prestanda för ett företag är nödvändigt för att kunna förbättra verksamheten.

I en rapport från Konjunkturinstitutet (2010) framkommer att produktivitets-utvecklingen i den svenska byggbranschen stått still sen mitten på 90-talet. Detta samtidigt som övriga näringslivet ökat sin produktivitet kraftigt under samma period. Denna skillnad i produktivitetsutveckling skulle kunna betyda att det finns mycket arbete kvar att göra för en ökad produktivitet i byggbranschen.För att få en högre produktivitet i byggbranschen krävs det att de som utför arbetet har en strävan efter att vara produktiv. Denna strävan påverkas av mjuka faktorer som t.ex. incitament, engagemang och psykosocial arbetsmiljö.

BakgrundVilken verksamhet som en kommun ska bedriva bestäms i stor utsträckning av lagar och regler, vilket gör det svårt att anpassa verksamheten och styrningen av den efter förutsättningar i omgivningen och inom verksamheten. Inom den kommunala organisationen finns såväl vad som i folkmun kallas för ?hårda? verksamheter, exempelvis parkskötsel och gatubyggnation, som ?mjuka? verksamheter, så som skola och omsorg. I den befintliga litteraturen saknades en genomgång av vad begreppen hårt och mjukt innebär och hur detta påverkar styrningen av en verksamhet. Därför behövdes först en kategorisering av begreppen göras för att sedan kunna relateras till teorier om lämpliga styrtyper givet olika förutsättningar.SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur hårda och mjuka verksamheter inom en kommun styrs och hur de bör styras.

Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste åren vilket de flesta affärsmän är medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att värdera ett företags framtida kapacitet istället för att fokusera på historiska händelser. Problemet är dock att intellektuellt kapital är ett relativt nytt begrepp och många definitioner fluktuerar på marknaden, vilket försvårar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn på det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som går att finna i IT-företagens årsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det går att urskilja två typologier av begreppets innebörd.

I denna uppsats undersöker jag om kvinnorna dominerar inom de så kallade mjuka bevakningsområdena eller om detta mönster endast gäller inom den allmänna nyhetsbevakningen. Mjuka och hårda bevaknings områden uppkom för att beskriva manliga och kvinnliga bevakningsområden. Jag utgår alltså ifrån ett genusperspektiv och undersöker vad kvinnor respektive män skriver om i krönikor. Tidigare forskning om journalistik och kön har bland annat Monika Djerf-Pierre och Monica Löfgren Nilsson utfört. Deras forskning har visat att det finns en tydlig könsmärkning inom de olika bevakningsområdena.

SammanfattningDagens globalisering av svenska verksamheter bidrar till ett ökat behov av ett mer effektivt arbete. Inom tillverkningsindustrin bör företagen vara mer produktiva då kundbasen blir större och efterfrågan av produkter ökar. I takt med att ett företag växer så måste även uppföljning av arbetet bli bättre.Syftet med denna studie är att undersöka vilka verktyg som används i svenska företag för att mäta produktivitet. Med verktyg menas nyckeltal och metoder som kan användas för att få en bättre uppföljning. Det sker genom att studera vetenskaplig litteratur kring ämnet och intervjuer med produktionsansvariga hos Atlas Copco och Mondelez.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera Skanskas nyckeltalsanvändning och utveckla en modell för att identifiera relevanta nyckeltal som organisationen bör fokusera givet en Vår uppsats grundar sig på en fallstudie av Skanska. Vi har med kvalitativ metodik, i huvudsak baserad på ett antal intervjuer med regionekonomer på Skanska, fått fram den information vi behövt för att uppfylla vårt syfte. Vi har även använt oss av sekundärdata från Skanskas intranät och andra företagsspecifika dokument. Vi har tagit hjälp av nyckeltalsteori för att skapa oss en grund inom detta område. Sedan har vi använt oss av PESTEL som är en modell för omvärldsanalys.

Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

Allt större krav ställs idag på den offentliga sektorn. Det har också skapat höga krav på effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum är att det idag nästan ställs samma krav på kommunal verksamhet som på ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hållas i lika hårt i båda fallen. Dessa högre krav leder också till att kommunal organisation, ledning och styrning måste vidareutvecklas och fungera så effektivt som möjligt.

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

Nyckeltal är alla de relationstal som är intressanta och var och en bestämmer själv vad som är intressant (Catasús et al. 2001). En del nyckeltal är ett måste för organisationerna att redovisa på grund av att de regleras av svensk lag medan andra nyckeltal tas fram på grund av eget intresse. Det finns många grupper av nyckeltal men den här uppsatsen behandlar enbart de så kallade personalnyckeltalen. Personalnyckeltalen är en del av den personalekonomiska redovisningen (Gröjer & Johansson 1991).

I dagens konkurrensutsatta transportbransch blir det nödvändigt för åkerier utifrån ett hållbarhetsperspektiv att effektivisera sina transporter. Samtidigt blir behovet av snabba och mer frekventa leveranser större för att tillgodose kunders behov. För att styra åkerier mot bättre lönsamhet krävs att prestationer mäts och illustreras på en operativ nivå för att möjliggöra beslutsunderlag som enkelt går att använda för att effektivisera transporter.Denna uppsats har i syfte att undersöka vilka operativa nyckeltal som ett av de större inrikes åkerierna använder sig av och hur de använder dem, samt identifiera möjligheter och hinder som existerar för att utveckla enkla och standardiserade nyckeltal för gods- och vägtransporter på kretstrafik. I brist på tidigare forskning om standardiserade operativa nyckeltal för kretstrafik har en explorativ undersökning genomförts genom kvalitativ datainsamling, kombinerat med litteraturstudier. Metodvalet medför en djupare förståelse om vilka nyckeltal som kan generera ett holistiskt beslutsunderlag som tydligt kommunicera den operativa nyttan av transporterna, samt hur nyckeltalen kan användas för att effektivisera transportstyrning.Resultaten indikerar att det i dagsläget finns brist på sådana nyckeltal hos åkeriet.

Syftet med uppsatsen är att utforma en teoretisk nyckeltalsmodell som är lämplig att använda i ett producentkooperativ och som är anpassade för företagets vision och styrelsens intressen. Detta utför vi med hjälp av en fallstudie då vi valt ett kvalitativt och abduktivt angreppssätt. För insamling av empiri har vi i vårt fallföretag utfört djupintervjuer. De teorier vi valt att arbeta med är; agentteorin, nyckeltal, Balanced Scorecard samt producentkooperativ. Resultatet av vår insamlade empiri och den teori vi valt att fokusera på har mynnat ut i att vi har konstruerat ett Balanced Scorecard anpassat till ett producentkooperativ vilket underlättar uppföljningen mellan ledning och styrelse..

Denna uppsats avser beskriva alignment, överensstämmelse, mellan Den nationella IT-strategin för vård och omsorg och verksamhetsplaner som finns för de offentliga sjukhusen i Västra Götalandsregionen. Detta har gjorts av orsaken att det funnits en implementeringsproblematik gällande Den nationella IT-strategin. Genom jämföra dessa utifrån perspektivet alignment avses kunna bidra med en möjlig förklaring till dessa problem.Metoden utifrån vilken de lokala verksamhetsplanerna och IT-strategin har studerats utgjordes av en kvalitativ textanalys på hermeneutisk grund. IT-strategin analyserades inledningsvis utifrån de centrala mjuka parametrar (värderingar och mål) som denna innehöll. Därefter analyserades och jämfördes de lokala verksamhetsplanerna utifrån samma mjuka parametrar.Resultatet pekar mot att det råder en viss brist på alignment mellan Den nationella IT-strategin och de lokala verksamhetsplanerna.