Denna rapport är en del av mitt examensprojekt och beskriver två praktiska projekt som jag genomförti kurserna TMTR 72, 5p och TMTX 11, 10p. Jag påbörjade mitt exjobb i den kortare kursen för att kunna fördjupa mig i ämnet och angripa min utgångspunkt, Exponera, från två håll. Jag har under min studietid på Malmstens funderat mycket kring förvaring och exponering. Det har varit ett tema som varit återkommande under studietiden och kändes därför som en spännande utgångsläge för exjobbet.Jag tror att de saker vi omger oss med har stor betydelse vad gäller vår identitet och känslan av samhörighet. Jag har funderat mycket över detta och på hur vi väljer att visa upp de ting vi har i våra hem.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Syftet med mitt examensarbete var att belysa elevernas läsvanor på fritiden samt om det har någon påverkan på deras attityd till skolämnen. Syftet var också att belysa hur lärare kan öka läslusten hos eleverna som inte läser på sin fritid. Metoden som jag använde mig av var enkätundersökning som gjordes med elever och sammanställning av frågeformulär från två lärare på en mellanstadie skola. Min slutsats av detta arbete är att man måste fånga upp barnens läslust redan när barnen är små och ständigt arbeta med att hitta nya vinklar för att deras läslust inte ska försvinna..

Uppsatsen fokuserar på Livrustkammarens utställning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populärkulturen. Med utgångspunkt i den svenska renässansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen från museet är att besökaren ska ifrågasätta historiebrukets olika användningsområden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utställningsrummet utöver de berättelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utställningars iscensättningskaraktär och min ambition är studera den interna ordningen i iscensättningen. Uppsatsen är uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel.

Syftet med mitt examensarbete var att ta reda på vilka tankar goda och svaga läsare i årskurserna ett och tre, bar på beträffandeläsning och läsningens nytta. Dessutom granska ifall det fanns några skillnader i läsintresset hos eleverna. Läsintresse och läsglädje är en förutsättning för att läsfärdigheterna ska utvecklas och om eleven inte upplever läsningen som meningsfull, kan det få stora konsekvenser för hela läsundervisningen. På grund av att läsförmågan minskas när läsglädjen är tryter, ville jag undersöka hur elevernas läsintresse såg ut för goda respektive svaga läsare. Därefter jämfördes och analyserades resultatet för att se ifall det fanns några kopplingar mellan goda läsare och gott läsintresse, kontra svaga läsare och dåligt läsintresse.

Reparationsvarv.Beckholmen kan på grund av sin historia anses vara en ofta hänsynslöst behandlad ö. Hänsynslös mot öns natur och egna ordning, för att ständigt fylla ny funktion och nya ändamål. Idag är ön starkt märkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört känslig plats, både i sin natur och exponering för staden. Staden själv ser olika värden i Beckholmen, vilka står i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skärgårdsframtoning, som en förlängning av Djurgården, i kontrast till det kulturhistoriska värdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvändigt att på något sätt välja sida i frågan.Vi har fått i uppgift att rita ett reparationsvarv på denna ö, och för mig kändes det mest naturliga att låta den dramatik och förändring som funnits genom historien fortskrida.

Jag har till syfte att genom mitt arbete få kunskap om Alfaskolan som projekt, dess verksamhet och syfte. Är detta en metod att använda sig av i den ordinarie skolan? Hur förhåller sig personal i den ordinarie skolan till Alfaskolan och dess metod? Jag har även valt att studera hur Alfaskolan förhåller sig gentemot integrering respektive särskiljning. För att ge en bakgrund till Alfaskolan som projekt har jag valt att beskriva huvudprojektet Barns och ungdomars bästa i vilket Alfaskolan är ett delprojekt. I min litteraturdel inleder jag med att redogöra för olika perspektiv på specialpedagogik.

Mitt intresse för film- och tv-spelsmusik har lett mig in på detta musikaliska arbete, vars utgångspunk har varit att utröna om man med hjälp utav egenkomponerad symfoniorkestermusik kan skapa och förmedla olika känslostämningar. Det känslomönster som jag har försökt återspegla i min komposition är hämtad ur Bröderna Grimms saga om Rödluvan och vargen. För att genomföra detta arbete har jag samtalat med två kompositörer angående deras syn på känslor, musik och skapandeprocessen samt fördjupat mig i litteratur och undersökningar inom områdena musikpsykologi, musikvetenskap och grundläggande fakta kring en symfoniorkesters uppbyggnad. Musikpsykologin har exempelvis delat upp musiken i tio olika byggstenar som alla mer eller mindre kan påverka vår känslostämning inför musiken. Musiken skrevs och producerades i sequenserprogrammet Nuendo 3 samt mjukvarusynten Edirol Orchestral.För att ta reda på hur känslorna i min egenkomponerade musik uppfattades valdes en lyssnarpanel ut.

Syftet med detta examensarbete har varit att förstå hur pedagoger arbetar språkutvecklande. I anledning därav har jag studerat undervisningen i två olika förberedelseklasser. Syftet har också varit att undersöka hur eleverna bedöms i sin språkutveckling och vem som gör denna värdering. Datainsamlingsmetoden jag har använt mig av i mitt examensarbete är kvalitativ i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att de sex pedagogerna som jag har intervjuat genomför undervisningen på ett likartat sätt, men styrs i sitt val av helt olika grunder för att eleverna som har annat modersmål än svenska ska få bästa språkutvecklande inlärning..

Thimgren, Pia (2008) Handledningens betydelse för lärarrollen Lärares upplevelse av hur handledningen gör skillnad för eleverna (Guidance as a tool for the teacher profession Teachers? experience of how the guidance makes sense for the pupils) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi pratar om handledning i skolan men vem är den egentligen bra för? Mitt syfte i detta arbete är att studera om lärare upplever att handledningen de fått ta del av har betydelse för hur de bemöter eleverna i klassrummet. Mitt underliggande syfte är att studera om handledning kan vara en möjlighet för kompetensutveckling och personlig utveckling vilket kan bidra till utveckling för verksamheten. Arbetet utgår från ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod och gjort tio ostrukturerade intervjuer med lärare i skolan.

Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera års tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden känt av ett större behov att spela till dans för att nå en djupare i respektive tradition. Med fokus på polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda på hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser på olika platser i landet. Jag kommer också att hålla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..

I oktober år 2000 antog FNs säkerhetsråd den första resolutionen där kvinnor ses som aktörer för fred och inte bara som offer för konflikt. Eftersom 1325 är en resolution antagen i säkerhetsrådet, är den juridiskt bindande för alla FNs medlemsstater. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att belysa vikten av att samhällets olika nivåer, från absoluta toppnivå till gräsrotsnivå, samarbetar för att resolutioner från FNs säkerhetsråd, framförallt när det gäller så kallade mjuka frågor, skall uppmärksammas och bli framgångsrika. Mer specifikt är mitt syfte att studera effekterna av resolution 1325. För att göra detta har jag intervjuat åtta representanter för olika kvinnoorganisationer, som representerar gräsrotsnivån, sex i Stockholm och två i New York. Dessutom har jag hämtat information från dokument från FNs generalsekreterare, säkerhetsrådet och Sveriges regering, som representerar toppnivåer i samhället. För att belysa att avsaknaden av en ny resolution om kvinnor, fred och säkerhet beror på säkerhetsrådets genusblindhet, använder jag mig av ett feministiskt teoretiskt perspektiv.

I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer.

Jag har i den här uppsatsen gjort en kontrastiv undersökning av tre tyskars attityder till tvåspråkighet. Utifrån min frågeställning har jag utgått ifrån huruvida tvåspråkighet har medfört en ökad lingvistisk medvetenhet samt hur informanternas positiva och negativa attityder ter sig till detta. Jag har även snuddat vid begreppet kultur och hur informanterna upplever att ?leva i två kulturer?. De tre tyskor som figurerar i denna undersökning har alla kommit till Sverige på ett sätt som de upplever som positivt.

Syftet är att med hjälp av ett journalistiskt researcharbete ta reda på vad samhällsinstanser gör för att motverka prostitution i Norrbotten och sammanställa en artikel av resultatet. Min metod ha varit mitt journalistiska researcharbete, där jag har tagit fram information genom att söka fakta i tidningar, tidskrifter, böcker och genom journalistiska intervjuer. Jag har också använt etik och objektivitet som utgångspunkt i researcharbetet. Länsstyrelsen i Norrbotten jobbar aktivt för att motverka prostitution genom att ge information och utbildningar för branscher som kan komma i kontakt med prostitution. Kvinnojouren i Luleå ger stöd och hjälper prostituerade..