Jag är uppvuxen på landet och har tillbringat hela min barndom med en ständig närhet till naturen. Jag har alltid kunnat frossa i växters prakt och lovprisa dess skönhet. Min syn på naturen är minst sagt romantisk. I mitt projekt har jag utgått från mitt förhållande till naturen men i stället för att frossa i dess skönhet har jag velat arbeta mig bort från allt det som jag avgudar ? en alternativ bild av naturen.

Abstract Mitt syfte har varit att genom kvalitativ textanalys analysera och söka förståelse för hur genus framträder i bilderboken i både text och bild. Detta genom följande frågeställningar: Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen? Hur framställs normer och normbrott i barnlitteraturen? För att få svar på dessa frågor har jag med hjälp av Nikolajevas (1998) analysmodell över typiskt manliga och kvinnliga drag granskat fyra bilderböcker. Tidigare forskning som jag har använt mig av då jag fördjupat mig i mitt problemområde är genus i bilderboken och genus i förskolan. Vårt förhållningssätt gentemot barn påverkar flickor och pojkar till olika beteenden. Ofta tillåts pojkar att ta för sig medan flickor hänvisas att stå tillbaka. Av de böcker jag analyserat har det visat sig att män framställs mer genusstereotypt i förhållande till kvinnor, exempelvis med kläder.

Denna uppsats syftar till att genom en publikundersökning, ta reda på hur Stockholms Västerorts invånare uppfattar sin lokala nyhetsrapportering i tryckpress. De orter undersökningen utförts i är Spånga, Tensta, Kista, Rinkeby, Akalla och Hjulsta. De undersökta tidningarna är Norra sidan och/eller Mitt i-tidning, undantagsvis Spånga, där enbart Mitt i Västerort-Spånga kommer ut.Vi åkte ut på fältet för att möta lokaltidningarnas publik och utföra semistrukturerade intervjuer. Poängen med undersökningen var att de tillfrågade skulle ge en helhetsbild av hur de uppfattar sina lokala medier. Därför gjordes en uträkning med hjälp av invånarstatistik, där vi kom fram till hur många män respektive kvinnor i olika åldersgrupper, som skulle tillfrågas.

Rapporten beskriver mitt examensarbete på IT-konsultföretaget Interlan, Gävle. Uppdraget var att ta fram en manual för att migrera servrar till virtuell miljö. Rapporten innehåller närmare förklaring om dokumentet som skrevs och hur arbetet genomfördes. Resultatet i form av själva manualen finns bifogad i rapporten..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man kan bearbeta Piazzollas Café 1930 ur sviten "Histoire du Tango", för att åstadkomma en konstnärligt tillfredställande och idiomatisk version för flöjt. Jag har genom studier av Piazzollas inspelningar försökt att utforma en ny version av verket som bättre harmonierar med hans uppförandepraxis. Jag har i mitt arbete även utgått ifrån en inspelning av Café 1930, gjord av musikerna Nestor Marconi och Yo-Yo Ma. Mina resultat redovisas i en textdel där jag jämför originalnoternas överensstämmelse med nämnda inspelning, samt kommer med förslag på ändringar. De ändringar som gjorts rör bland annat pauseringar, ornamentik och effekter såsom glissandi och oktaveringar.

Ambitionen med mitt arbete var att skapa en vacker och intressant 3d-animation med den senaste datortekniken. Animationen bygger på redan befintliga skisser, idéer och material som jag har skapat de senaste två åren och ville avsluta i mitt kandidatarbete. Med detta arbete ville jag få mer förståelse för 3d-tekniken som ett konstverktyg och lära mig mer om hur man skapar grafik. Jag ville även öka min estetiska förmåga och kunskap. Genom att använda mig av grafikprogrammet ?Lightwave 3D? plus diverse andra applikationer som behandlar datorgrafik har jag skapat min film.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs i läroboken Svenska för dig ? litteraturhistoria. För att uppnå mitt syfte har jag studerat vad lärobokens författarporträtt informerar läsaren om angående författarnas karriärer, framgångar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. Därefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrån genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framställs som författare såväl som privatpersoner.

Syfte: Mitt syfte med den här studien är att studera elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv, då det i första hand är elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser som ska studeras. Genom mitt val av ansats hoppas jag kunna vidga min, såväl som andras, förståelse för elevers upplevelser av särskilt stöd.Metod: Utgångspunkten tas i livsvärldsfenomenologin, med Merleau-Pontys teori om den levda kroppen som bas. Studien genomförs som en intervjustudie där kvalitativa forskningsin-tervjuer ingår. I tolknings- och analysprocessen inspireras studien av det hermeneutiska syn-sättet som fokuserar på förståelsen av villkor och möjligheter hos människan.Resultat: Resultatet från studien går inte att generalisera, men deltagarnas berättelser är jämförbara med varandra.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.

Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, Rev., 2010) beskriver att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Mitt syfte med detta examensarbete är att beskriva förskollärarnas uppfattning om den motoriska träningens betydelse i förskolan. De två frågeställningar som jag sökte svar på var: I vilka avseenden uppfattar pedagoger att den motoriska träningen har betydelse? Finns det skillnader i uppfattningen mellan pedagoger i förskolor som jag vet arbetar aktivt med motorisk träning och de som jag inte vet hur mycket de arbetar med motorisk träning. Studien utgår från en kvalitativ forskning ansats, intervjuer användes som informationsinhämtande metod, för att få ta del av förskollärarnas uppfattningar, erfarenheter och tankar.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Personligt varumärke.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur slöjdläraren uppfattar slöjdämnets identitet och dess syfte. Genom att intervjua nio slöjdlärare och genom att ta del av statistik, har jag uppnått ytterligare ett syfte med mitt arbete, nämligen att tillföra genusaspekter och framtidsvisioner till studien. Mitt resultat visar att slöjdämnet följer sin tradition med uppdelningen i textilslöjd som ett ämne och trä- och metallslöjd som det andra ämnet. Slöjd har haft ett gemensamt betyg sedan Lgr 80 som ett gemensamt ämne, men denna ordning är alltså i praktiken inte gällande. Jag upplevde att fler slöjdlärare var kritiskt inställda, än positiva till införandet av en ny kursplan, och många slöjdlärare såg ämnets framtid som mörk.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Denna rapport kommer att handla om mitt arbete att skapa en digital ecorche och jämföra traditionell och digital skulptering.och möjligheten att kombinera dem..